Byggkalk Del 1: Sammansättning och fordringar. Building lime Part 1: Definitions, specification and conformity criteria

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-EN Fastställd Utgåva 1 Byggkalk Del 1: Sammansättning och fordringar Building lime Part 1: Definitions, specification and conformity criteria ICS ; Språk: svenska Publicerad: februari 2003 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

2 Europastandarden gäller som svensk standard. Europastandarden ikraftsattes som SS-EN och utges nu i svensk språkversion med rättning enligt /AC:2002 inarbetad. Detta dokument ersätter det tidigare utgivna ikraftsättningsdokumentet. Standarden ersätter SS-ENV 459-1, utgåva 1. Harmoniserad europastandard och CE-märkning Standarden är en s.k. harmoniserad europastandard. Det innebär att den får ligga till grund för CE-märkning av byggkalk så snart standarden har noterats i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, EGT. Standarden noterades i EGT med angivande av att CE-märkning av ifrågavarande produkter får göras fr.o.m och att eventuella motstridande nationella standarder och regler skall vara tillbakadragna senast Boverket har regeringens uppdrag att förteckna de harmoniserade standarderna under EG:s byggproduktdirektiv. I standardens Bilaga ZA anges kopplingen till byggproduktdirektivet. Där noteras också att det kan finnas lagstiftning om hälso- och miljöfarliga ämnen/substanser som man kan behöva beakta utöver kraven i standarden. Den där noterade web-sidans adress är f.n Dokumentet består av 27 sidor. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, tel Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, STOCKHOLM Telefon: Telefax: E-post: sis.sales@sis.se. Internet:

3 EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN Oktober 2001 ICS ; Ersätter ENV 459-1:1994 Svensk version Byggkalk Del 1: Sammansättning och fordringar Chaux de construction Partie 1: Définitions, spécifications et critères de conformité Building lime Part 1: Definitions, specifications and conformity criteria Baukalk Teil 1: Definitionen, Anforderungen und Konformitätskriterien Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN den 16 februari CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CEN/CMC eller från någon av CENs medlemmar. Denna europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Management Centre: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 2001 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. Sv

4 Sida 2 Innehåll Förord... 3 Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Typer av byggkalk Klassificering Standardbeteckning Kemiska krav Standardiserade hållfasthetskrav och andra fysiskaliska egenskaper Beständighetskrav Kriterier för överensstämmelse Allmänna krav Krav för överensstämmelse Bilaga A (informativ) Schematiskt diagram för de olika typerna av byggkalk och deras användningsområden Bilaga B (normativ) Statistiska utvärderingsmetoder för hållfasthet, fysikaliska och kemiska egenskaper Bilaga C (informativ) Ytterligare egenskaper hos byggkalk Bilaga ZA (informativ) Villkor för CE-märkning av byggkalk under EG:s byggproduktdirektiv Litteraturförteckning... 25

5 Sida 3 Förord Denna europastandard har tagits fram av CEN/TC 51 "Cement and building limes". Sekretariatet hålls av IBN. Denna europastandard skall ges status av nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast april 2002, och motstridande nationella standarder skall upphävas senast juli Denna europastandard ersätter ENV-459-1:1994. Denna europastandard har tagits fram på mandat (uppdrag) som Europeiska Kommissionen och European Free Trade Association gett åt CEN och stöder de väsentliga kraven i EG-direktiv. Samband med EG-direktiv framgår av bilaga ZA, som är en integrerad del av denna standard. Den europeiska standarden EN 459 för byggkalk består av följande delar: Part 1: Definitions, specifications and conformity criteria Part 2: Test methods Part 3: Conformity evaluation Kraven i är baserade på resultat av provningar på byggkalk i enlighet med EN 459-2:2001. Bilagorna A och ZA är informativa. Bilaga B är normativ. Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser skall följande länder fastställa denna europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

6 Sida 4 Orientering Utarbetandet av en europastandard för byggkalk initierades av resolution nr 107 tagen 1988 av CEN/TC 51 "Cement and building lime". Skilda källor av ursprungsmaterial och skilda klimatiska förutsättningar har lett till olika utveckling när det gäller byggnadsteknik och material och därmed också till olika typer av byggkalk i olika delar av Europa. Ett försök har gjorts att innefatta alla olika typer av byggkalk som existerar i Europa i denna europastandard. För att uppnå detta var det nödvändigt att fastställa ett antal klasser. När byggkalk blandas med vatten bildas en deg som förbättrar bearbetbarheten (flyt- och penetrationsvärden) och vattenkvarhållningen hos bruk. Karbonatisering av hydraten vid kontakt med koldioxid i luften ger hållfasthet och beständighet åt murbruk som innehåller byggkalk. I kalkbruk uppträder omkristallisation av kalciumkarbonat (denna egenskap kallas "självläkning"). De tidigare nationella standarderna för byggkalk utgjorde vanligtvis grundval även för andra tillämpningsområden (se bilaga A (informativ)). Den valda klassificeringen försöker därför också så långt möjligt beakta detta förhållande.

7 Sida 5 1 Omfattning Denna europastandard gäller för byggkalk som används som bindemedel vid tillverkning av bruk (för murning och putsning) och för tillverkning av andra byggprodukter. Den ger definitioner på olika typer av byggkalk och deras klassificering. Den anger också krav på deras kemiska och fysikaliska egenskaper, vilka beror på typen av byggkalk, samt anger kriterier för överensstämmelse. Leveransvillkor eller andra avtalsmässiga villkor som normalt ges i dokument som utbyts mellan leverantören och köparen av byggkalk omfattas inte av denna europastandard. ANM. Tilläggskrav behövs för speciella tillämpningar, t.ex. vid anläggningsbyggande. 2 Normativa hänvisningar Denna europastandard inkorporerar genom daterade eller odaterade hänvisningar bestämmelser från andra nedan förtecknade publikationer. Dessa normativa hänvisningar anges på de platser i texten där bestämmelserna skall tillämpas. För daterade hänvisningar gäller senare publicerade tillägg, ändringar eller reviderade utgåvor vid användning av denna europastandard endast när de har inkorporerats i denna genom tilllägg, ändring eller reviderad utgåva. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan (inklusive tillägg). EN 196-1, EN 196-2, EN 196-3, EN 196-7, EN 459-2:2001, EN 459-3:2001, Methods of testing cement Part 1: Determination of strength Methods of testing cement Part 2: Chemical analysis of cement Methods of testing cement Part 6: Determination of setting time and soundness Methods of testing cement Part 7: Methods of taking and preparing samples of cement Building lime Part 2: Test methods Building lime Part 2: Conformity evaluation 3 Termer och definitioner Följande definitioner tillämpas i denna standard. (För ytterligare upplysningar se bilaga A (informativ)). 3.1 kalk material som innefattar varje fysisk eller kemisk form i vilken kalcium- och/eller magnesiumoxid (CaO och MgO) och/eller -hydroxid (Ca(OH) 2 och Mg(OH) 2 ) kan förekomma 3.2 byggkalk kalk som används vid uppförande av byggnader och anläggningar. Alla de typer som ges i tabell 1 innefattas. 3.3 luftkalk 1 kalkprodukter som huvudsakligen består av kalciumoxid eller -hydroxid som långsamt hårdnar i luft genom reaktion med luftens koldioxid. De hårdnar vanligtvis inte under vatten eftersom de inte har hydrauliska egenskaper. Luftkalk kan endera vara osläckt kalk (3.4) eller släckt kalk (3.5) 1 Term använd i de flesta europeiska länder

8 Sida osläckt kalk (Q) luftkalk som huvudsakligen består av kalciumoxid och magnesiumoxid som framställs genom kalcinering av kalksten och/eller dolomitisk kalksten. Osläckt kalk reagerar exotermt vid kontakt med vatten. Osläckt kalk tillhandahålls i varierande storlekar från klumpar till malda pulvermaterial och kan innehålla kalciumkalk (3.6) och dolomitisk kalk (3.7) 3.5 släckt kalk (S) luftkalk, kalciumkalk eller dolomitisk kalk som härrör från kontrollerad släckning av osläckt kalk. Det framställs i form av ett torrt pulver eller pasta eller som slurry (kalkmjölk) 3.6 kalciumkalk (CL) kalk som huvudsakligen består av kalciumoxid eller kalciumhydroxid utan någon tillsats av hydrauliska eller puzzolana material ANM. Skalkalk är släckt kalk som framställs genom kalcinering av snäckskal följt av släckning. Karbidkalk är släckt kalciumkalk som är en biprodukt från framställning av acetylen från kalciumkarbid. 3.7 dolomitisk kalk kalk som huvudsakligen består av kalciumoxid och magnesiumoxid eller kalciumhydroxid och magnesiumhydroxid utan någon tillsats av hydrauliska eller puzzolana material 3.8 delvis släckt dolomitisk kalk släckt dolomitisk kalk som huvudsakligen består av kalciumhydroxid och magnesiumoxid 3.9 fullständigt släckt dolomitisk kalk släckt dolomitisk kalk som huvudsakligen består av kalciumhydroxid och magnesiumhydroxid 3.10 naturlig hydraulisk kalk (NHL) naturlig hydraulisk kalk kalk som framställs genom bränning av mer eller mindre lerhaltig eller kiselhaltig kalksten och som reduceras till ett pulver genom släckning med eller utan malning. Alla NHL tillstyvnar och hårdnar under vatten. Luftens koldioxid bidrar till hårdnandet naturlig hydraulisk kalk med tillsatt material (Z) NHL se Speciella produkter kan innehålla upp till 20 viktsprocent tillsatt lämpligt puzzolaniskt eller hydrauliskt material. Det har tilläggsbeteckningen "Z" 3.11 hydraulisk kalk (HL) kalk som huvudsakligen består av kalciumhydroxid, kalciumsilikat och kalciumaluminat och som framställs genom blandning av lämpliga material. De tillstyvnar och hårdnar under vatten. Luftens koldioxid bidrar till hårdnandet

9 Sida 7 4 Typer av byggkalk 4.1 Klassificering Luftkalk ska indelas i klasser med hänsyn till sitt innehåll av (CaO + MgO) och hydraulisk kalk med hänsyn till sin tryckhållfasthet på det sätt som anges i tabell 1 (se bilaga A) Tabell 1 Typer av byggkalk a Namn Beteckning Kalciumkalk 90 Kalciumkalk 80 Kalciumkalk 70 Dolomitisk kalk 85 Dolomitisk kalk 80 Hydraulisk kalk 2 Hydraulisk kalk 3,5 Hydraulisk kalk 5 Naturlig hydraulisk kalk 2 Naturlig hydraulisk kalk 3,5 Naturlig hydraulisk kalk 5 CL 90 CL 80 CL 70 DL 85 DL 80 HL 2 HL 3,5 HL 5 NHL 2 NHL 3,5 NHL 5 a Dessutom klassificeras luftkalk med hänsyn till leveransform, osläckt kalk (Q) eller släckt kalk (S). I det särskilda fallet med släckt dolomitisk kalk anges graden av släckning som S1: delvis släckt; S2: fullständigt släckt Denna klassificering hänvisar till krav på lägsta värden för varje typ (se tabell 2 och 3). Överensstämmelse med dessa krav bedöms med hjälp av en statistisk kvalitetskontroll på det sätt som beskrivs i avsnitt 5 i denna europastandard. 4.2 Standardbeteckning Byggkalk skall identifieras med hjälp av typ enligt tabell 1. Luftkalk skall dessutom också identifieras med hjälp av leveransformen (osläckt eller släckt kalk, se exemplen nedan) EXEMPEL 1 Kalciumkalk 90 i form av osläckt kalk betecknas EXEMPEL 2 Kalciumkalk 80 i form av släckt kalk betecknas EN CL 90-Q EN CL 80-S EXEMPEL 3 Dolomitisk kalk 85 i form av delvis släckt kalk betecknas EXEMPEL 4 Hydraulisk kalk 5 betecknas EN DL 85-S1 EN HL 5

10 Sida 8 EXEMPEL 5 Naturlig hydraulisk kalk 3,5 med tillsats av puzzolaniskt material betecknas EN HL 3,5-Z 4.3 Kemiska krav Sammansättningen hos byggkalk skall överensstämma med värdena i tabell 2 när de provas i enlighet med EN 459-2:2001. Alla typer av kalk som anges i tabell 2 kan innehålla tillsatser i små mängder för att förbättra tillverkningsprocessen eller egenskaperna hos byggkalken. Om innehållet överstiger 0,1 % skall faktiskt innehåll och typ deklareras. Tabell 2 Kemiska krav på byggkalk a Typ av byggkalk CaO + MgO MgO CO2 SO3 Fri kalk 1 CL c CL c CL DL DL HL 2 3 b 8 7 HL 3,5 3 b 6 8 HL 5 3 b 3 9 NHL 2 3 b NHL 3,5 3 b 9 11 NHL 5 3 b 3 ANM. Värdena är tillämpliga på alla typer av kalk. För osläckt kalk avser dessa värden den färdiga produkten; för alla andra typer av kalk (släckt kalk, kalkdeg och hydraulisk kalk) är värdena baserade på produkten efter avdrag av den fria och bundna vattenmängden. a b c Värdena anger viktsprocent Högre SO3-innehåll än 3 % och upp till 7 % är tillåtet om volymbeständighet efter 28 dygns vattenlagring påvisas med provningsmetoden som anges i EN MgO-innehåll på upp till 7 % accepteras om kalken klarar den volymbeständighetsprovning som anges i 5.3 av EN 459-2:2001

11 Sida Standardiserade hållfasthetskrav och andra fysiskaliska egenskaper Standardiserade hållfasthetskrav på hydraulisk kalk Standardiserade hållfastheterna hos hydraulisk kalk och naturlig hydraulisk kalk är tryckhållfastheter som bestämts i enlighet med EN 459-2:2001 efter 28 dygn och de skall uppfylla kraven i tabell 3. Tabell 3 Tryckhållfasthet hos hydraulisk kalk och naturlig hydraulisk kalk Typ av byggkalk Tryckhållfasthet, Mpa 7 dygn 28 dygn HL 2 och NHL 2 2 till 7 HL 3,5 och NHL 3,5 3,5 till 10 HL 5 och NHL till 15 a a HL 5 och NHL 5 med en skrymdensitet lägre än 0,90 kg/dm3 får ha en hållfasthet på upp till 20 Mpa ANM. Det är känt att bruk som innehåller bindemedel av kalk också erhåller en tryckhållfasthet som ökar långsamt med karbonatiseringen Andra fysikaliska egenskaper hos osläckt och släckt kalk De fysikaliska egenskaper hos byggkalk som anges i tabell 4 och 5 skall överensstämma med de värden som anges däri när de provas i enlighet med EN 459-2:2001. Tabell 4 Fysikaliska egenskaper hos osläckt kalk Typ av byggkalk 1 CL 90 Volymbeständighet efter släckning a i enlighet med av EN 459-2:2001 b Volymutfall i enlighet med 5.9 av EN 459-2:2001 b dm 3 /10 kg 2 CL 80 klarar provet 26 3 CL 70 4 DL 85 klarar provet 5 DL 80 klarar provet a b Släckning i enlighet med tillverkarens instruktioner Dessa krav gäller för byggkalk för mur- och putsbruk Ytterligare egenskaper Andra egenskaper, som även de bestäms i enlighet med EN 459-2:2001, kan vara föremål för krav i utförandestandarder som behandlar användning av byggkalk eller efterfrågas av användare. Dessa egenskaper ges i den informativa bilagan C.