Genomförda regelförenklingar i BBR från år 2014 och framåt

Transkript

1 Promemoria Datum Diarienummer Genomförda regelförenklingar i BBR och EKS Inledning och läsanvisningar Denna promemoria innehåller kunskapsunderlag för en översyn av Boverkets byggoch konstruktionsregler. Promemorian är ett internt arbetsmaterial. Genomförda regelförenklingar i BBR från år 2014 och framåt Sammanställning Under de senaste åren har Boverket genomfört ett flertal ändringar i BBR i syfte att förenkla reglerna och underlätta byggande. Vissa av regelförenklingarna skedde per den 1 juli 2014, varefter ytterligare förenklingar gjordes per den 1 juli Sammanfattningsvis har regeländringarna lett till följande. Nya föreskrifter och allmänna råd i syfte att tydliggöra kravnivåerna vid ombyggnad och annan ändring av byggnader. Ökad möjlighet till överlappande funktioner i bostäder om högst 35 m 2, i särskilt hög grad för studentbostäder om högst 35 m 2. Möjlighet att bygga s.k. korridorboenden även för andra boende än studerande. Möjlighet att låta tre bostäder för vardera en person dela på ett gemensamt hygienrum. 1 Boverkets föreskrifter (2014:3) om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd (BBR 21) respektive Boverkets föreskrifter (2016:6) om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd (BBR 23). Boverket, Box 534, Karlskrona. Telefon: Fax: E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats:

2 Krav på avskiljbarhet för vissa bostadsfunktioner har tagits bort för bostäder om högst 35 m 2. 2(8) Krav på direkt solljus har tagits bort för studentbostäder om högst 35 m 2. Krav på utblick har tagits bort från vissa gemensamma utrymmen i studentbostäder. Krav på plats parsäng har tagits bort på föreskriftsnivå. I stället anges i allmänt råd att sådan plats bör finnas. För bostäder om högst 55 m 2 och för studentbostäder behövs det dock inte. Kravet på plats för hemarbete har tagits bort. Mindre utrymmen för matlagning och förvaring godtas. Det är tillräckligt med plats för gemensam tvättmaskin och torktumlare (kombimaskin), utrymme för två separata maskiner intill varandra krävs inte. Studentbostäder om högst 35 m 2 kan utformas utan plats för medhjälpare på sängens bortre sida. Avsteg från gällande bullerkrav får göras i vissa utrymmen för personlig hygien vilket till exempel möjliggör installation av värmepump i hygienutrymmet. I de följande avsnitten lämnas en utförligare redogörelse för ändringarna. Ombyggnad och annan ändring av byggnader År 2016 införde Boverket ett antal nya föreskrifter och allmänna råd i syfte att tydliggöra kravnivåerna vid ombyggnad och annan ändring av byggnader. 2 De nya reglerna avses leda till ökad tydlighet om vad som gäller och därmed en enhetligare rättstilllämpning i samband med ändring av byggnader. I allmänna råd preciserades innebörden av plan- och bygglagens krav på varsamhet och förbud mot förvanskning vid ändring av byggnader. Vidare infördes nya föreskrifter och allmänna råd som klargör innebörden i ett antal centrala begrepp som ligger till grund för lagens regler om kravnivåer vid ändring, t.ex. begreppen byggnadens förutsättningar och ändringens omfattning. 2 Avsnitt 1:22 1:2243.

3 När en ändring ska betecknas som en ombyggnad gäller under vissa förutsättningar att aktuella byggregler ska uppfyllas även i de delar byggnaden inte ändras. Nya föreskrifter och allmänna råd infördes som gör det tydligare när så blir fallet. 3(8) Bostadsutformning och tillgänglighet m.m. Bostäder om högst 35 m 2 (2014) År 2014 ändrades bostadsutformningsreglerna i BBR för bostäder om högst 35 m 2. Detta gav utökade möjligheter att bygga bostäder med mindre boarea än tidigare. 3 Bland annat innebar ändringarna att de tre funktionerna daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning tilläts finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara från varandra, vilket inte hade varit möjligt tidigare. Ändringarna innebar också ökade möjligheter att låta utrymmen för olika funktioner överlappa varandra. Funktionerna daglig samvaro samt sömn och vila tilläts till följd av ändringarna helt eller delvis överlappa varandra. Dessa bostäder behövde därmed inte längre utformas med plats för både soffa och säng, utan det blev tillräckligt med plats för en soffa som även kunde användas som säng. På samma sätt tilläts genom ändringen funktionerna måltider och hemarbete helt eller delvis överlappa varandra. Därigenom behövde bostäderna inte längre utformas med plats för både skrivbord och matbord, utan det räckte med plats för ett bord som kunde användas växelvis för både måltider och hemarbete. 4 Genom regeländringen infördes även ett nytt allmänt råd om mått för utrymme och inredning för matlagning, förvaring och kapphylla. Måtten var kortare än måtten i den standard som tidigare allmänna råd hänvisade till. Dessa ändringar möjliggjorde utformning av bostäder med en mindre boarea än vad som tidigare hade varit möjligt. Minsta möjliga boarea blev genom ändringarna ca 21 m 2. Sådana bostäder kunde därmed inrymmas i s.k. Attefallshus, vars byggnadsarea får vara högst 25 m 2. 5 Studentbostäder Studentbostäder om högst 35 m 2 (2014, 2016) För studentbostäder om högst 35 m 2 innebar regeländringarna år 2014 ännu större möjligheter att låta utrymmen för olika funktioner överlappa varandra jämfört med andra slags bostäder. För sådana studentbostäder tilläts utrymmen för de fyra funktionerna daglig samvaro, sömn och vila, måltider samt hemarbete överlappa varandra. Vidare infördes ett nytt allmänt råd om mått för utrymme och inredning för matlag- 3 Avsnitt 3: Kravet på plats för hemarbete avskaffades därefter helt år 2016, se nedan. 5 Konsekvensutredningen till BBR 21, sid. 107 ff.

4 ning, förvaring och kapphylla. Måtten var ännu kortare än motsvarande allmänna råd för andra bostäder om högst 35 m (8) Samtidigt infördes även ett nytt allmänt råd om mått för utrymme och inredning för matlagning, förvaring och kapphylla. Måtten var kortare än måtten i den standard som tidigare allmänna råd hänvisade till. Ändringarna möjliggjorde utformning av studentbostäder med en mindre boarea än vad som tidigare hade varit möjligt. Bostaden kunde som minst bli ca 16 m 2 med samtliga funktioner kvar i bostaden. Sammantaget innebar lättnaderna att bostäderna kunde byggas med cirka 40 procents minskad boarea med samtliga funktioner kvar i bostaden jämfört med vad som var möjligt enligt tidigare regler med en funktion utflyttad till gemensamma utrymmen. 7 År 2014 undantogs även studentbostäder om högst 35 m 2 från kravet på direkt solljus, vilket gav ökade möjligheter till enklare och yteffektivare planlösningar. 8 För dessa studentbostäder gjordes därefter år 2016 ett tillägg i ett nivåsättande allmänt råd i BBR:s tillgänglighetsavsnitt som innebar att de inte behöver utformas med plats för medhjälpare på sängens bortre sida. 9 Studentbostäder, övrigt (2014) År 2014 ändrades reglerna för studentbostäder avsedda för en student, t.ex. korridorboenden, på så sätt att bostädernas rum för personhygien tilläts flyttas till gemensamma utrymmen. Högst tre bostäder tilläts dela på ett gemensamt hygienrum. 10 Arean för de enskilda studentbostäderna kunde därigenom minskas med ca 3 m Vidare togs kravet på utblick bort från gemensamma utrymmen för daglig samvaro, matlagning och måltider i studentbostäder. 12 För bostäder som är större än 55 m 2 och som är avsedda för studenter togs kravet på sovrum med plats för parsäng bort år Detta möjliggjorde att bostadsarean i sådana bostäder kunde göras något mindre än tidigare. 13 Bostäder för en person med gemensamma utrymmen (2016) Den möjlighet att sammanföra utrymmen för vissa funktioner till gemensamma utrymmen, som tidigare endast gällt för studentbostäder, utsträcktes genom en regeländ- 6 Avsnitt 3:2271, flyttat år 2016 till avsnitt 3:225. Kravet på plats för hemarbete avskaffades helt år 2016, se nedan. 7 Konsekvensutredningen till BBR 21, sid. 111 ff. 8 Avsnitt 6: Avsnitt 3: Avsnitt 3:2273, flyttat år 2016 till avsnitt 3:227 i samband med att möjligheterna utvidgades till att avse även andra slags boende än studenter, se nedan. 11 Konsekvensutredningen till BBR 21, sid Avsnitt 6: Ytterligare regellättnader i fråga om utrymme för parsäng skedde år 2016, se nedan.

5 ring år 2016 till att gälla alla bostäder avsedda för en person. 14 Det blev därmed möjligt att bygga s.k. korridorboenden även för andra än studerande. De funktioner som numera får sammanföras till gemensamma utrymmen är utrymmen för personhygien, matlagning, daglig samvaro och måltider. Högst tre enskilda bostäder får dela på ett hygienrum. 5(8) Genom en ändring i avsnittet om ljus undantas sådana gemensamma utrymmen från det generella kravet på möjlighet till god tillgång till direkt dagsljus. För dessa utrymmen är tillgång till indirekt dagsljus tillräckligt. 15 Utrymme för hemarbete (2016) Genom regeländringarna år 2016 togs bostadsutformningskravet på plats för hemarbete bort för alla slags bostäder. 16 Utrymme för tvättmaskin (2016) I ett nytt allmänt råd år 2016 klargjordes att plats för en kombinerat tvättmaskin och torktumlare (kombimaskin) uppfyller kravet på utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt i bostaden. 17 Bostaden behöver således inte utformas med plats för en tvättmaskin och en torktumlare stående bredvid varandra. Utrymme för parsäng (2016) Det tidigare gällande kravet på att bostäder måste utformas med utrymme för en parsäng i ett rum eller del av rum för sömn och vila togs bort år För bostäder med en boarea större än 55 m 2 ersattes det med ett allmänt råd som angav att plats för parsäng bör finnas men att det inte behöver finnas i bostäder avsedda för flera studenter. För bostäder med en boarea om högst 55 m 2 anges numera i ett allmänt råd att dessa kan utformas utan plats för parsäng. Genom dessa ändringar möjliggörs utformning av bostäder med något mindre boarea än tidigare. Förändringarna påverkar inte tillgängligheten Förutom den ovan nämnda ändringen i ett allmänt råd om att studentbostäder inte behöver utformas med plats för medhjälpare på sängens bortre sida, innebär de ovan beskrivna regellättnaderna inte någon påverkan på tillgängligheten för funktionshindrade. Även bostäder som utformas enligt de nya reglerna är tillgängliga. 14 Avsnitt 3: Avsnitt 6: Avsnitt 3: Avsnitt 3:22. Kravet på plats för att tvätta och torka tvätt maskinellt gäller endast om gemensam tvättstuga saknas. 18 Avsnitt 3:222.

6 Buller År 2014 ändrades bullerreglerna i BBR avsnitt 7:21 (BFS 2014:3) på så sätt att avsteg från gällande bullerkrav möjliggjordes i vissa utrymmen för personlig hygien. Detta medförde t.ex. att en värmepump kan placeras i ett hygienutrymme utan att behöva ljudisoleras, vilket kan medföra viss förenkling och kostnadsbesparing vid bostadsbyggande. 6(8)

7 Genomförda regelförenklingar i EKS Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, utgör de svenska reglerna för bärförmåga, stadga och beständighet. 7(8) Eurokoder utgör gemensamma verifieringsmetoder för bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnadsverk. Systemet förutsätter att varje land anpassar regelverket till nationellt beslutad säkerhetsnivå och till inhemska klimatologiska (snölast, vindlast, temperaturlast), geologiska och andra för medlemslandet relevanta förutsättningar. När eurokodsystemet infördes i Sverige, och blev obligatoriskt 2011, var målet att ha kvar samma säkerhetsnivåer som med det tidigare regelverket BKR 19. De nationella val som då gjordes i EKS togs fram med hjälp av experter inom olika material- och konstruktionsområden. Vid tillämpningen av EKS har det dock visat sig att inom vissa konstruktionsområden har materialåtgången ökat och därmed också kostnaderna. Det gäller främst betongkonstruktioner och armering. SBUF:s rapport En rapport 20 från SBUF 21 från mars 2015 påtalar att övergången från tidigare konstruktionsregler BKR till eurokoderna och EKS i vissa fall medfört ökade materialmängder och ökade byggkostnader med ca tre procent. Enligt SBUF:s rapport utgörs en stor del av de ökade kostnaderna av kostnader för armering. I ett exempel redovisas en ökad kostnad för armering motsvarande cirka en procent av byggkostnaden. Ändringar i EKS 10 för att minska kostnader Ett sätt att begränsa den ökade materialåtgången och därmed ökade kostnader är att justera de nationella valen till eurokoderna så att kravnivån bättre stämmer överens med tidigare regler. Men detta är inte alltid tillräckligt eller möjligt eftersom det bara är en mindre del av reglerna i eurokoderna som är nationellt valbara. Vid den senaste ändringen av EKS (10) som började gälla den 1 januari 2016 genomfördes ett flertal ändringar med syftet att minska kostnaderna i de delar där införande av eurokoderna kan ha lett till fördyringar. Sådana genomförda ändringar omfattar bland annat minimiarmering i betongkonstruktioner, tryck vinkelrätt mot fiberriktningen för träkonstruktioner, stålkonstruktioner för traversbanor och partialkoefficienter för pålars bärförmåga. 19 Boverkets konstruktionsregler (1993:58) föreskrifter och allmänna råd (upphävda 2011). 20 Eurokoderna och EKS, EFFEKTER PÅ BYGGKOSTNADER, SBUF-projekt 12928, mars Svenska byggbranschens utvecklingsfond.

8 Till exempel kommer de ändrade reglerna för minimiarmering i betongkonstruktioner att väsentligt reducera kostnaden. Det är dock inte säkert att hela den ökade kostnaden kan kompenseras genom de ändrade reglerna. Hur mycket kostnaderna minskar beror dels på hur tidigare regler har tillämpats, dels på hur de nu ändrade reglerna kommer att tillämpas. 8(8)