Hur säkerställer vi att material är säkra i kontakt med dricksvatten? Vad händer i Europa och Sverige?

Transkript

1 Hur säkerställer vi att material är säkra i kontakt med dricksvatten? Vad händer i Europa och Sverige? Mats Engdahl, Senior dricksvattenspecialist, Kretslopp och vatten, Göteborg Stad Gisela Holm, Dricksvattenexpert, Svenskt Vatten Rörnät och Klimat 14 mars 2018

2 RiSe Kiwa SVU

3 + BBR PBL LIVSFS 2017:2

4 Var finns riskerna? I fastigheter Störst yt/volymförhållande Längst uppehållstider Störst sannolikhet för påverkan Beredning och distribution Många drabbas om det blir fel. Flest drabbas vid påverkan Yt/volymförhållande /m Dimension m m

5 Regelverk i Sverige Dricksvattenföreskrifterna 5 Dricksvatten får inte heller innehålla material från installationer som används vid beredning eller distribution av dricksvatten, eller ämnen som har samband med sådana material, i högre halter än som är nödvändigt för att tillgodose ändamålet med användningen av materialen. Vägledning till dricksvattenföreskrifterna 5 Material (utdrag) Felaktigt materialval kan leda till att föroreningar tillförs dricksvattnet som kan orsaka lukt och smak, korrosion samt stimulera mikrobiologisk tillväxt. Det är respektive verksamhetsutövares ansvar att se till att använda lämpligt material, baserat på den information som tillverkaren lämnar och på egnas och andras tidigare erfarenheter av materialanvändning. Det finns idag inget system i Sverige myndighetsbaserat godkännande av material som används i vattenverk eller i distributionsanläggningar. Däremot kan frivilliga typgodkännanden och andra länders myndighetsbaserade godkännandesystem vägas in vid beslut om materialval.

6 Regelverk i Sverige Plan- och bygglagen 2010:900, 8 kap, 4 Byggnadsverks tekniska egenskaper 4 Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, 9. hushållning med vatten och avfall, och 10. bredbandsanslutning. Frivilligt typgodkännande i Sverige Företag som ackrediterade för att utfärda typgodkännanden för byggprodukter gör en tolkning av plan- och bygglagens regler gällande tekniska egenskaper. Två företag i Sverige är ackrediterade för att utfärda typgodkännande för byggprodukter, Kiwa Sverige och RISE.

7 Regelverk i Europa Dricksvattendirektivet 98/83/EG (under revidering) Artikel 10 Kvalitetssäkring av beredning, utrustning och material Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att inga ämnen eller material för nya installationer som används vid beredning eller distribution av dricksvatten och inga föroreningar som har samband med sådana ämnen eller material för nya installationer finns kvar i dricksvattnet i högre koncentrationer än vad som är nödvändigt för ändamålet med deras användning och att de varken direkt eller indirekt minskar det skydd för människors hälsa som tillhandahålls genom detta direktiv. Stor frihet för medlemsländerna att ha egna krav och godkännandesystem för material i kontakt med dricksvatten.

8 Regelverk i Europa Byggproduktförordningen CPR 305/2011 Harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter. Harmoniserade standarder syftar till att öka den fria rörligheten för varor. Krav på material och produkter i kontakt med dricksvatten finns inte i harmoniserade standarder, ännu.

9 4MS Tyskland, Frankrike Nederländerna, Storbritannien Metalliska Organiska Cementbaserade material Positivlistor för utgångsämnen Metoder för provning av produkter Gränsvärden Specifikation av provtagningar Krav på tillverkningskontroll och revision av tillverkare Utvärdering av certifieringsorgan och provningslaboratorier

10 4MS, forts.

11 På gång i Sverige Ändrade dricksvattenföreskrifter Provtagning utan spolning. Hur många fler otjänliga prover och prover med anmärkning kommer vi att få? Har vattnet blivit sämre? Sänkt gränsvärde för bly. När? Hur mycket kommer befolkningens blyexponering att minska tack vare sänkt gränsvärde för dricksvatten? I förslaget till nytt dricksvattendirektiv (EU) sänks gränsvärdet för bly från 10 µg/l till 5 µg/l. Ändring av BBR Boverket sänkte gränsvärdet för bly i dricksvatten från kranar och andra installationer från 20 till 5 µg 1 juli 2017.

12 På gång i Europa Revidering av dricksvattendirektivet Förslag februari 2018 Artikel 10 stryks. Anses ge för stora möjligheter att ta fram nationella regler som motverkar den fria rörligheten för varor inom EU. Tänkt att ersättas av harmoniserade standarder enligt byggproduktförordningen. Ny artikel om riskbedömning av fastighetsinstallationer, inkl. risker orsakade av material och produkter i kontakt med dricksvatten.

13 Avsaknad av europeiska riktlinjer gör det ineffektivt för tillverkarna Tillverkarna måste ha nationella godkännanden i flera länder. Produkterna blir dyrare. Avsaknad av svenska riktlinjer gör det ineffektivt för kommunerna Varje kommun måste göra sin bedömning av lämpliga material och produkter. Vattnet blir dyrare.

14 När det fattas beslut får brukarna betala

15 Vad kan vi göra i väntan på ett gemensamt system? 15

16 Hur skulle våra va-system se ut idag om vi väntat på ett myndighetsgodkännande för PE-rör? Ibland kanske vi måste prova nya lösningar. Hur gör vi det på ett så säkert sätt som möjligt?

17 Ställ krav på leverantörerna! Fråga efter produkter som är godkända i Tyskland Nederländerna eller Danmark Fråga efter typgodkända produkter Fråga efter referenser Information till leverantörer: Kort om krav och svenska föreskrifter (Göteborg KoV)

18 Går det att prova i mindre skala? Går det att prova där det är mindre känsligt?

19 Erfarenheter från Göteborg, SVOA och Norrvatten Ha ordning på: Organisation: vem får besluta om nya material? Rutiner för granskning och dokumentation Exempel på upplägg av granskning (Göteborgs Stad KoV) "Våndan över ett nytt projekt" presentation Norrvatten och SVOA 21 nov 2017 Projektledarens perspektiv och kemikalieperspektivet SVU Underlag för val av material i kontakt med dricksvatten SVU (reviderad) 19

20 Användbara länkar System för provning och godkännande samt seminarium 4MS Danmark (lagstiftning om byggvaror i kontakt med dricksvatten) (certifiering av plaströr och tillhörande produkter) Svenskt Vattens seminarium om material i kontakt med dricksvatten 21 november

21 Dela med er av erfarenheter! Goda och dåliga. Kontakta andra kommuner! 21

22 Tack för uppmärksamheten! Mats Engdahl, Senior dricksvattenspecialist, Kretslopp och vatten, Göteborg Stad Gisela Holm, Dricksvattenexpert, Svenskt Vatten Rörnät och Klimat 14 mars 2018