Tillståndet i VA-Sverige. Är bra vatten och avlopp enbart för stora och rika kommuner?

Transkript

1 Tillståndet i VA-Sverige Är bra vatten och avlopp enbart för stora och rika kommuner?

2 Vi kommer att ta upp VASS vad är nyttan, vilka undersökningar finns? En jämförelse mellan små och stora kommuners verklighet ur VA-synpunkt Dagsläget Framtiden

3

4 Vilken nytta har VAorganisationerna av VASS?

5 Vilken nytta har Svenskt Vatten av VASS?

6 Undersökningar i VASS På kommunnivå: Rörnät (2016) På anläggningsnivå: Reningsverk (2016) Vattenverk (2015) Hållbarhetsindex (2014) Revaq (2012) Biogas (2007) Drift (2003) Taxor (2002)

7 De här kommer vi att använda nu På kommunnivå: På anläggningsnivå: Taxor 2016 Hållbarhetsindex 2015 Drift 2014 Vattenverk 2015

8 Viktigt: vad vill våra medlemmar kunna få ut av VASS?

9 EN JÄMFÖRELSE MELLAN LILLKÖPING OCH STORKÖPING

10 Lillköping < invånare Median invånare Storköping invånare Median invånare

11 Antal kommuner i storleksintervall > <

12 Svarsfördelning Drift 2014 Gröna = svarat Röda = ej svarat

13 Svar Drift 2014 Storköping Gröna = svarat Röda = ej svarat

14 Svar Drift 2014 Lillköping Gröna = svarat Röda = ej svarat

15 Antal Antal deltagande kommuner i Hållbarhetsindex < > Alla kommuner Deltagande i HBI Totalt omfattar undersökningen 43% av antalet kommuner (124 stycken) och 72% av Sveriges befolkning. Små och stora kommuner Alla delar av Sverige Kommunala förvaltningar, multiutilities, regionala bolag, kommuner som köper avloppsrening/dricksvatten

16 Resultat 2015 för samtliga deltagande kommuner

17 Varför är det så svårt att bli grön? Svenska vattentjänstorganisationer har hög ambitionsnivå och högt ställda krav på brukarnytta, miljö och långsiktig hållbarhet. Hållbarhetsindex ska kunna användas för långsiktigt förbättringsarbete. Nivån för grönt är där alla eller en majoritet bör vara om 5-10 år. Hållbarhetsindex ställer krav inte bara på god status utan också på att denna kan säkerställas även på sikt.

18

19 Vad ska VA-organisationen ta hand om? Lillköping Storköping Anslutningsgrad Antal personer/verk meter ledning/ansluten

20 HUR SER DET UT MED VATTENSÄKERHET OCH KVALITET?

21 Någon form av riskanalys de senaste 5 åren (per vattenverk) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% alla svarande (600 verk) Storköping (95 verk) ja nej Lillköping (63 verk)

22 Hälsomässigt säkert vatten 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hälsomässigt säkert vatten

23 Är det några skillnader? Andel mikrobiologiska undersökningar med 'Tjänligt med anmärkning', % Lillköping Storköping 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 Andel kemiska undersökningar med 'Tjänligt med anmärkning', % Lillköping Storköping Antal klagomål på dricksvattenkvalitet lukt, smak, missfärgat - st/1000 brukare Lillköping Storköping 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1

24 Vattenkvalitet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vattenkvalitet

25 Får abonnenterna vatten? Leveransavbrott på huvudledning för vatten, min/brukare och år Lillköping Storköping

26 Leveranssäkerhet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Leveranssäkerhet

27 HUR ÄR DET STÄLLT MED LEDNINGSNÄTET?

28 Är det fler driftstörningar? Lillköping Storköping Läckor /km ledning stopp/km ledning Lillköping Storköping 0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12 0,14 levererad volym som ej ger intäkter, %

29 Vad kostar drift- och underhåll? Lillköping Storköping kr/avledd m3 spillvatten Lillköping Storköping kr/levererad m3 vatten 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3

30 Hur mycket förnyas? % av ledningsnätet Lillköping Storköping 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6

31 Förnyelseplan och förnyelsetakt - vatten >0,7 Förnyelsebehov utrett + åtgärder&tidplan <0,5 0,5-0,7 >0,7 <0,5 0,5-0,7 Förnyelsebehov ej utrett Förnyelsebehov utrett >0,7 <0,5 0,5-0,7

32 LILL- OCH STORKÖPING, VAD INNEBÄR DET KONKRET. TRE EXEMPEL UTIFRÅN HÅLLBARHETSINDEX

33 Hushållning med ändliga resurser efter kn strl 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hushållning med ändliga resurser Lillköping Storköping

34 Hushållning med energi efter kn strl 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hushållning med energi Lillköping Storköping

35 Är grönt rätt för vår kommun för alla parametrar? Ett par parametrar (energi respektive ändliga resurser) kan för enstaka kommuner vara svårt att bli grön på. (Geografi och marknad)

36 VA-planering efter kn strl 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Rött Gult Grönt 30% 20% 10% 0% VA-planering Lillköping Storköping

37 VA-organisationers förutsättningar Exempel Naturgivna förutsättningar Antal betalande per ledningslängd, verk etc. Behov av speciallösningar för skärgård etc. Avstånd för användning av gas och slam Organisatoriska förutsättningar Tillgång till expertfunktioner Möjlighet till god dialog med politiska beslutsfattare Personalresurser för långsiktig planering och strategier Intern kapacitet för investeringsprojekt

38 TAXOR I LILL- OCH STORKÖPING

39 Median brukningsavgift för normalvilla (typhus A), kr/år Samtliga Lillköping Storköping

40 35% Andel kommuner där taxeintäkterna ej täcker totala kostnaderna 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Lillköping Storköping

41 SLUTKLÄM

42 Utmaningar för samtliga kommuner Stora investeringsbehov Stärka planeringsfunktioner och långsiktigt perspektiv Förstärka organisationernas beställar- & planeringskapacitet

43 Kostnaderna kommer att öka Ökat reinvesteringsbehov Ökade miljökrav Klimatanpassning Tryck på nyanslutningar Avskrivna anläggningar ersätts med lånefinansierade Strävan mot full kostnadstäckning i fler kommuner

44 VA-organisationerna behöver stärkas Ökade investeringar kräver starkare beställarfunktioner Planeringskapacitet behöver stärkas Dialogen mellan politiska beslutsfattare och verksamhetsledning blir allt viktigare

45 Lillköping och Storköping Lillköpings utmaningar är större än Storköpings Samtidigt kommer mer krävas av Lillköping för att ställa om för att klara de utmaningar båda kommuner står inför Kostnaderna är större i Lillköping, och alla nödvändiga framtida investeringar blir dyrare per betalande abonnent