Sveriges vatten ochavloppsavgifter

Transkript

1 Sveriges vatten ochavloppsavgifter En jämförelse mellan Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

2 1. BAKGRUND 3 2. ANLÄGGNINGSAVGIFT OCH BRUKNINGSAVGIFT 3 3. TYPHUS SOM UNDERSÖKNINGSMETOD 4 4. Olika förutsättningar i kommunerna 4 5. De högsta och lägsta brukningsavgifterna Kommuner med de högsta brukningsavgifterna Kommuner med de lägsta brukningsavgifterna Avgiftsundersökningen 6 7. Kommuner med störst prisökningar mellan 2005 och Varför ökar avgiften så mycket? 7 2

3 1. Bakgrund I Sverige bedrivs vatten och avloppsverksamhet i så kallade naturliga monopol. Det innebär att huvudmannen själv kan bestämma vilken avgift som ska gälla. För att förhindra att monopolställningen missbrukas styrs va-verksamheten av en särskild lagstiftning, va-lagen (lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar). Enligt va-lagen får avgiften inte vara högre än kostnaden för att driva vatten och avloppsverksamhet. Det är dock tillåtet att ta ut en högre avgift för att täcka kostnaderna för kommande investeringar 1. Huvudmannen är i de flesta fall en kommun och va-verksamheten drivs vanligtvis i förvaltningsform. Det förekommer att kommuner driver va-verksamheten i kommunala bolag. I ett antal av dessa kommunala bolag finns det inslag av privat ägande. En del kommuner låter driften skötas av en privat entreprenör medan de behåller huvudmannaskapet och ägande av verksamheten Anläggningsavgift och Brukningsavgift Alla som ansluter sig till kommunal va-försörjning måste betala anläggningsavgift. Storleken på avgiften bestäms av varje kommun. Det finns flera olika sätt att beräkna avgiften. Den vanligaste metoden är att en fast avgift tas ut och att avgiftens storlek är beroende av vilket avstånd till förbindelsepunkten för vatten, avlopp och dagvatten villan har. Avgiften kan också baseras på tomtyta och/eller byggnadens yta 3. För den löpande förbrukningen utgår en s.k. brukningsavgift. Den består normalt av en fast och rörlig del. Den fasta avgiften baseras i de flesta fall på följande komponenter. Fast grundavgift Tomtyta Bostadsyta Mätarstorlek 1 Vatten och avlopp forskningsrapport nr 22 mars 2003 Anders Lingsten, sidan 1. 2 Regerings proposition 2005/06:78 Allmänna Vattentjänster sidan Fakta om Vatten och Avlopp. Faktabroschyr framtagen av Svenskt Vatten 2005 sidan 18 3

4 Vilka av dessa komponenter kommunen väljer att inkludera i sin fasta avgift kan variera. Den rörliga delen i brukningsavgiften bestäms utifrån hur många kubikmeter vatten som förbrukas per år. Det förekommer också att kommuner enbart har en fast brukningsavgift. Det är ofta mindre kommuner med god tillgång på vatten. Fördelningen mellan den fasta och rörliga avgiften skiljer sig mycket åt mellan kommunerna. I denna undersökning har vi kartlagt brukningsavgifterna. 3. Typhus som undersökningsmetod För att kunna göra en jämförelse har vi utgått från branschföreningen Svenskt Vattens typhus. Det är en villa som är ansluten till vatten, spillvattenavlopp och dagvatten. Villan har 5 rum och kök med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage, 150 m 2 våningsyta inkl garage på 15 m 2, 800 m 2 tomtyta, en mätarstorlek på Qn=2,5 m 3 /h. Vattenförbrukningen är 150 m 3 /år. 4. Olika förutsättningar i kommunerna Förutsättningarna för att bedriva va-verksamhet varierar mellan kommunerna. Det finns olika geografiska, va-infrastrukturella och ekonomiska faktorer som påverkar prissättningen. Kommuner som har kuperad terräng med mycket berg i dagen och lerjordar får lägga ner betydligt mer resurser för att ansluta sina abonnenter till ett ledningsnät jämfört med kommuner som har mer gynnsamma geografiska förhållanden. Befolkningstäthet och kommunstorlek är andra viktiga faktorer. Kommuner med en befolkning som är koncentrerad till ett fåtal orter har lägre underhålls- och investeringskostnader än kommuner som har en utspridd befolkning i olika tätorter. Många kommuner har också en feldimensionerad va-infrastruktur som är överbelastad på grund av hög befolkningstillväxt. Dessa kommuner får på kort sikt lägga ner stora resurser på underhåll. På längre sikt leder det till ökade kostnader för att både möta myndigheters krav och kommuninvånares behov. Detta påverkar självklart också va-avgiften. Ett antal kommuner har valt att subventionera va-avgiften genom 4

5 kommunalskatten 4. Det gäller i första hand mindre kommuner. Större kommuner finansierar ofta sin va-verksamhet fullt ut genom va-avgiften. En annan viktig faktor som påverkar vaavgiften är kommunernas olika ekonomiska redovisningsmetoder 5 5. De högsta och lägsta brukningsavgifterna Villa med en vattenförbrukning på 150m 3 /år Avgifterna är inklusive moms 5.1 Kommuner med de högsta brukningsavgifterna 2006 Kommun 2005 Kr/år Källa: Svenskt Vatten 2006 Kr/år 2006 jfr 2005 % Tanum ,0 % Högsby ,0 % Kramfors ,0 % Svenljunga ,8 % Säter ,0 % Örnsköldsvik ,0 % Lessebo ,4 % Rättvik ,5 % Sotenäs ,3 % Tranemo ,9 % 5.2 Kommuner med de lägsta brukningsavgifterna 2006 Kommun 2005 Kr/år 2006 Kr/år 2006 jfr 2005 % Botkyrka ,0 % Solna ,0 % Tibro ,3 % Sigtuna ,0 % Burlöv ,0 % Järfälla ,0 % Östersund ,4 % Lund ,0 % Gävle ,0 % Huddinge ,0 % 4 Rapporten Fastighetens Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, en avgiftsstudie för år Sidan Vatten och avlopp forskningsrapport nr 22 mars 2003 Anders Lingsten, sidan 1. 5

6 Källa: Svenskt Vatten 6. Avgiftsundersökningen I Tanum får ett villahushåll som är anslutet till kommunalt vatten och avlopp betala kr per år. I Botkyrka behöver ett villahushåll däremot endast betala kr per år. Det är alltså kr billigare i Botkyrka än i Tanum. Enligt Tanum beror den stora prisskillnaden på att kommunen ligger längs kusten och har mycket berg i dagen, är stor till ytan och har ett långt ledningsnät. Tanum menar också att kommunens befolkningsstruktur påverkar avgiften. Under sommarhalvåret ökar befolkningsmängden kraftigt pga. turister och sommarboende. Det innebär att Tanum behöver ha stor kapacitet för att möta den ökade belastningen på va-nätet, samtidigt som det är förhållandevis få abonnenter som får bära kostnaderna. Tanum hänvisar också till ökade kostnader p.g.a. ett gammalt ledningsnät och att de har många vatten och reningsverk. Enligt Botkyrka beror den låga va-avgiften på koncentrerad va-infrastruktur och hög befolkningstäthet i kombination med många flerbostadshus. Botkyrka äger dessutom inga egna reningsverk och har endast ett vattenverk. Istället köper Botkyrka tjänster från Stockholms vattenverk, Norsborg, vilket man menar har varit ekonomiskt fördelaktigt. Botkyrka uppger också att kommunen har ett ekonomiskt överskott. Vid sekelskiftet hade kommunen för hög va-avgift, vilket innebar att man fick ett överskott. Enligt va-lagen får en kommuns vatten - och avloppsverksamhet inte gå med vinst. Mot denna bakgrund inrättade Botkyrka en fond i syfte att betala tillbaka överskottet i form av lägre vaavgifter. Varje år går Botkyrka 3-4 miljoner i underskott för att kompensera överskottet. Sammantaget bidrar detta enligt Botkyrka till landets lägsta va-avgift. Högsby kommun är näst dyrast i årets undersökning. Ett villahushåll i Högsby får betala kr per år för sitt vatten och avlopp. Högsby anger sin geografiska storlek i kombination med få abonnenter som skäl till sin höga avgift abonnenter ska bära kostnaden för sex vattenverk, fyra tryckstationer, tre reningsverk samt nitton pumpstationer. Enligt Högsby har också utflyttningen från kommunen varit stor under senare år vilket har inneburit att ett mindre antal abonnenter får bära omkostnader för drift och underhåll. 6

7 Solna är näst billigast i årets undersökning. I Solna får ett villahushåll betala kr per år i va-avgift. Det är oförändrat avgift jämfört med föregående år (2005). Solna uppger att den låga avgiften beror på ett litet ledningsnät i förhållande till antalet invånare. Ett annan orsak enligt kommunen är att man inte har något eget reningsverk eller vattenverk utan köper tjänster från Norrvatten och kommunförbundet käppala. 7. Kommuner med störst prisökningar mellan 2005 och jfr 2005 kr/år kr/år % Sandviken ,7 % Arboga ,9 % Säter ,0 % Vellinge ,6 % Filipstad ,3 % Götene ,9 % Östra Göinge ,6 % Båstad ,5 % Tibro ,3 % Svenljunga ,8 % Källa: Svenskt Vatten 7.1 Varför ökar avgiften så mycket Sandviken står för den största prisökningen i året undersökning. Kommunen uppger att den kraftiga prisökningen beror på att man fick problem med vattenkvaliteten i tätorten september Ca personer fick koka sitt dricksvatten under flera veckor. För att säkerställa vattenkvaliteten byggde kommunen om sitt största vattenverk. Ett annat skäl uppges vara investeringar i tre nya reningsverk och i en ny avloppsreningsanläggning. Kommunen anger att fler avgiftshöjningar är att vänta inom de närmsta åren, eftersom man ska investera 100 miljoner i va-verksamheten för att klara utsläppskrav och dricksvattenföreskrifter. 7

8 Arboga har den näst högsta höjningen bland Sveriges kommuner. Enligt Arboga beror den omfattande höjningen på sjunkande förbrukning, ökade kostnader för el och olja samt en större investering i ledningsnätet. Säters kommun har också kraftigt ökat sin va-avgift. Sätter uppger att man tidigare tagit ut för låg avgift samtidigt som man fått ökade kostnader för drift och underhåll. Vellinge kommun har nästan höjt sin va-avgift lika mycket som Säters kommun. Enligt Vellinge beror höjningen på en omfattande omorganisering. För att få en mer kostnadseffektiv verksamhet har kommunen har lagt ner alla sina vattenverk och istället anslutit sig och blivit delägare i Sydvatten AB. Detta gjorde kommunen istället för att bygga om sina gamla vattenverk. Totalt har 152 kommuner höjt sin va-avgift i årets undersökning. 129 kommuner har oförändrad avgift. Endast 9 kommuner har sänkt sina va-avgifter. Det börjar bli vanligare att kommuner väljer att höja den fasta delen av avgiften proportionerligt mer än den rörliga. Det innebär att villaägaren blir mer begränsad i sin förmåga att påverka vatten och avloppskostnaden. 8