Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12 OLOFSTRÖMS KOMMUN o 9 Svenskt Vattens statistik över V J~laxo.r Brukningsavgifter för en normalvilla, Typhus A Hela riket Vid presentationer och publiceringar - ange alltid Källa: Svenskt Vatten. statistiken är inlämnad av respektive VA-organisation. Vid frågor om VA-taxor för viss kommun- vänd Er Järnpligen direkt till aktuellt VA-v Med reservation för eventuella felaktigheter. Definition: En normalvilla "Typhus A" omfattar ett friliggande k~llarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tv~ttstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150m 2 inkl garage 15 m 2, tomtyta 800m 2, vattenförbrukning 150m 3 /år Fastigheten ~ r ansluten till vatten, spill- och dagvatten. Avgifterna redovisas inklusive mo1 s~ v,_ En normalvilla "Typhus A" Månadskostnad Literkostnad Rank Kom nr Namn Folkmängd kr/månad öreiiiter Bromölla , Os by , Olofström , Östra Göinge , Osby ,3

13 Svenskt Vattens statistik VA-taxor 2014 Anl.avgifter för en normalvilla, Typhus A Hela riket Vid presentationer och publiceringar - ange alltid Källa: Svenskt Vatten. Statistiken är inlämnad av respektive VA-organisation. Med reservation för eventuella felaktigheter. Definition: Typhus A avser fastighet med friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. Kommun Rank Nr Namn Personer kr Överkalix Skinnskatteberg Ödeshög Övertorneå Åsele Pajala Surahammar Åmål Tibro Ydre Uppvidinge Ånge Norsjö Malå Sorsele Robertsfors Arvidsjaur Skara Vännäs Tidaholm Lycksele Strömsund Jokkmokk Boden Hallstahammar Storfors Haparanda Vimmerby Nordmaling Vindeln Ragunda

14 Valdemarsvik Hofors Munkfors Herrljunga Bjurholm Storuman Laxå Lund Markaryd Örkelljunga Perstorp Bräcke Ljusnarsberg Sollefteå Åstorp Alvesta Kramfors Norberg Söderhamn Töreboda Grästorp Åtvidaberg Karlsborg Lekeberg Sala Bollnäs Degerfors Forshaga Fagersta Årjäng Skövde Krokom Bengtsfors Essunga Hagfors Hudiksvall Burlöv Härnösand Borlänge Kristinehamn Gislaved Hjo Nybro Eda Ockelbo Osby Mullsjö Uppsala

15 Filipstad Sunne Köping Lidköping Östersund Boxholm Vellinge Klippan Ovanåker Ljungby Motala Tingsryd Tranås Falköping Staffanstorp Gnosjö Båstad Arjeplog Lomma Östra Göinge Skellefteå Dorotea Hällefors Säter Älvsbyn Söderköping Hedemora Stockholm inkl. Huddinge Laholm Säffle Emmaboda Bromölla Kil Grums Askersund Bjuv Gullspång Götene Svalöv Ljusdal Landskrona Eslöv Olofström Halmstad Torsby Oxelösund Hässleholm Sandviken

16 Vadstena Vaggeryd Färgelanda Mariestad Gnesta Vårgårda Kristianstad Hylte Trelleborg Ängelholm Piteå Älvkarleby Sjöbo Kalix Tierp Mönsterås Tranemo Sollentuna Sölvesborg Skurup Heby Kungsör Helsingborg Hörby Malmö Svedala Ludvika Örnsköldsvik Habo Aneby Härjedalen Sävsjö Älmhult Höganäs Ulricehamn Vara Vilhelmina Nora Lindesberg Kinda Gällivare Örebro Eksjö Nässjö Trosa Karlskoga Lessebo Kävlinge

17 Luleå Alingsås Lilla Edet Orsa Älvdalen Mora Dals-Ed Lidingö Svenljunga Mjölby Järfälla Karlshamn Mellerud Arboga Hallsberg Vänersborg Ystad Vansbro Gagnef Leksand Rättvik Linköping Sundbyberg Norrköping Värnamo Västerås Umeå Jönköping Täby Östhammar Enköping Botkyrka Kalmar Sigtuna Stenungsund Vetlanda Västervik Falkenberg Tomelilla Eskilstuna Avesta Borås Åre Simrishamn Mörbylånga Arvika Kumla Malung-Sälen

18 Härryda Trollhättan Gävle Upplands-Väsby Hammarö Karlstad Partille Nordanstig Timrå Sundsvall Nyköping Finspång Höör Oskarshamn Smedjebacken Håbo Växjö Borgholm Nacka Högsby Strängnäs Vingåker Flen Katrineholm Falun Torsås Mölndal Berg Lerum Nynäshamn Hultsfred Mark Knivsta Karlskrona Göteborg Salem Bollebygd Nykvarn Orust Ale Kiruna Varberg Ronneby Solna Upplands-Bro Vallentuna Österåker Vaxholm

19 Haninge Danderyd Ekerö Kungälv Tyresö Öckerö Munkedal Norrtälje Lysekil Södertälje Gotland Uddevalla Sotenäs Strömstad Tjörn Tanum Värmdö Kungsbacka

20 Svenskt Vattens statistik VA-taxor 2014 Brukningsavg. normalvilla, Typhus A Hela riket Vid presentationer och publiceringar - ange alltid Källa: Svenskt Vatten. Statistiken är inlämnad av respektive VA-organisation. Med reservation för eventuella felaktigheter. Definition: En normalvilla "Typhus A" omf. ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år Fastigheten är ansl. till vatten, spill- och dagvatten. Avgifterna redovisas inkl. moms. En normalvilla "Typhus A" Månadskostnad Literkostnad Rank Kom nr Namn Folkmängd kr/månad öre/liter Stockholm inkl. Huddinge , Sundbyberg , Tibro , Sollentuna , Östersund , Solna , Lycksele , Sigtuna , Botkyrka , Malmö , Örebro , Tidaholm , Lidköping , Helsingborg , Upplands-Väsby , Täby , Haninge , Lidingö , Salem , Halmstad , Jönköping , Vänersborg , Lund , Järfälla , Kristianstad , Landskrona , Gävle , Vetlanda , Borlänge ,0

21 Avesta , Uppsala , Boden , Partille , Hässleholm , Trollhättan , Mölndal , Hudiksvall , Kumla , Stenungsund , Burlöv , Varberg , Svedala , Kävlinge , Västerås , Götene , Ludvika , Båstad , Överkalix , Motala , Eksjö , Gnosjö , Ekerö , Vännäs , Vimmerby , Norrköping , Lindesberg , Karlshamn , Robertsfors , Herrljunga , Falkenberg , Skellefteå , Skövde , Vaggeryd , Markaryd , Arvidsjaur , Gislaved , Degerfors , Tyresö , Härjedalen , Bräcke , Alingsås , Upplands-Bro , Vellinge , Laholm , Linköping , Klippan , Kungsbacka ,7

22 Enköping , Falköping , Göteborg , Hjo , Lomma , Pajala , Mora , Bollnäs , Krokom , Ängelholm , Eskilstuna , Laxå , Borås , Perstorp , Åstorp , Karlsborg , Falun , Boxholm , Bromölla , Säffle , Övertorneå , Tranås , Ödeshög , Sala , Trelleborg , Älvsbyn , Gällivare , Grästorp , Malå , Knivsta , Mullsjö , Mariestad , Oxelösund , Nora , Danderyd , Skara , Haparanda , Hedemora , Arjeplog , Fagersta , Forshaga , Härryda , Hörby , Umeå , Sjöbo , Piteå , Köping , Nybro ,2

23 Nässjö , Storuman , Hallstahammar , Norsjö , Vårgårda , Trosa , Gnesta , Kalix , Vara , Surahammar , Nacka , Habo , Ragunda , Karlstad , Höör , Eslöv , Sorsele , Karlskoga , Kristinehamn , Bjuv , Kungsör , Jokkmokk , Grums , Filipstad , Arvika , Österåker , Växjö , Ånge , Luleå , Tomelilla , Söderhamn , Ljusnarsberg , Ystad , Katrineholm , Vallentuna , Essunga , Hultsfred , Hällefors , Sölvesborg , Vilhelmina , Nyköping , Värnamo , Åmål , Ljungby , Kalmar , Örkelljunga , Vadstena , Mark ,6

24 Ovanåker , Hallsberg , Staffanstorp , Strömsund , Älvdalen , Härnösand , Simrishamn , Hagfors , Lekeberg , Vaxholm , Sandviken , Finspång , Flen , Osby , Södertälje , Östhammar , Sundsvall , Kungälv , Valdemarsvik , Gullspång , Olofström , Oskarshamn , Skurup , Kinda , Tierp , Vindeln , Alvesta , Kiruna , Mönsterås , Norrtälje , Timrå , Arboga , Sunne , Strängnäs , Orsa , Söderköping , Mörbylånga , Uppvidinge , Eda , Askersund , Nykvarn , Heby , Mellerud , Lysekil , Vingåker , Emmaboda , Töreboda , Borgholm ,0

25 Sotenäs , Färgelanda , Nordmaling , Sävsjö , Håbo , Hammarö , Östra Göinge , Gotland , Ulricehamn , Svalöv , Tingsryd , Ljusdal , Torsås , Åre , Malung-Sälen , Årjäng , Smedjebacken , Aneby , Ale , Dals-Ed , Mjölby , Storfors , Ronneby , Bjurholm , Leksand , Höganäs , Åtvidaberg , Berg , Bengtsfors , Ydre , Munkedal , Uddevalla , Strömstad , Säter , Gagnef , Kil , Sollefteå , Åsele , Älmhult , Karlskrona , Öckerö , Värmdö , Bollebygd , Kramfors , Torsby , Skinnskatteberg , Lerum , Västervik ,8

26 Orust , Älvkarleby , Nynäshamn , Örnsköldsvik , Munkfors , Hylte , Rättvik , Svenljunga , Hofors , Lessebo , Ockelbo , Dorotea , Tranemo , Lilla Edet , Vansbro , Nordanstig , Tanum , Norberg , Högsby , Tjörn ,1

27 Kommentarer till 2014 års taxestatistik VA-avgiften för en normalvilla höjdes med i medeltal 4,0 % Svenskt Vatten bedömer att taxehöjningarna kommer att öka i framtiden och rekommenderar att kommunerna regelbundet ser över sina investeringsbehov och ser över taxan regelbundet Svenskt Vatten sammanställer varje år taxestatistik baserat på de uppgifter som kommunerna lägger in i databasen VASS. Jämförelsen görs för avgifter för enfamiljshus, s.k. typhus A 1, och flerfamiljshus, s.k. typhus B 2. Det finns två typer av avgifter: brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Brukningsavgifter Brukningsavgifter är en periodisk avgift för drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna. Ett typhus A (normalvilla) betalar år 2014 mellan 247 och 889 kr per hushåll och månad eller mellan 2 och 7 öre per liter. 3 Ett lägenhetshushåll i typhus B betalar mellan 124 och 656 kr per månad eller mellan 1,5 och 8 öre per liter. Som Svenskt Vatten visade i förra årets kommentarer till taxestatistiken så beror spridningen i taxa i första hand på skillnader i förutsättningar som kommunernas storlek, befolkningstäthet, topografi, möjlighet till regionala anläggningar etc. Till det kommer vissa historiska faktorer som när investeringar är gjorda och hur dessa har skrivits av. Denna bedömning står sig oförändrad och vi hänvisar till förra årets PM för ett mer detaljerat resonemang. VA-avgiften för typhus A höjdes med i medeltal 4 % Som framgår av figur 1 nedan har förändringen legat stadigt omkring 4 % de senaste åren. 1 "Typhus A" är ett enfamiljshus med 150 m 2 våningsyta inkl. garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. 2 "Typhus B" är ett flerbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. Huset har 15 lägenheter, 1000 m 2 våningsyta, 800 m 2 tomtyta, vattenförbrukning 2000 m 3 /år och 2 st parallellkopplade vattenmätare q n 2,5 m 3 /h. 3 Samtliga uppgifter är inklusive moms. 1

28 Figur 1 Förändringar i brukningsavgift för typhus A (% jämfört med föregående år) Det är fortsatt en stor spridning i hur mycket kommunerna höjer brukningsavgifterna. Precis som förra året ligger närmare en tredjedel kvar på samma eller nivå eller har till och med sänkt taxan. Det kan bero på att man just höjt taxan året innan, men i en del kommuner kan förklaringen vara att man inte hinner avsätta resurser för att analysera investeringsbehov och revidera taxan baserat på hållbara flerårsbudgetar. Anläggningsavgifter Anläggningsavgiften är en engångsavgift för att ansluta sig till kommunalt VA. Anläggningsavgiftens storlek bestäms utifrån beräkningsgrunder som innebär att en fastighetsägare inte behöver betala mer än vad som motsvarar en genomsnittlig fastighets andel av kostnaden för att ordna VAanläggningen. Vanligen är dock anslutningsavgifterna lägre än den genomsnittliga kostnaden för att ansluta nya fastigheter, varför finansieringen i praktiken även sker genom intäkter från brukningsavgifter (eller eventuellt tillskjutande skattemedel). Detta är även tillåtet enligt vattentjänstlagen. Medelvärdet för anläggningsavgiften för typhus A är 2014 ca kr. Spridningen är dock stor, mellan kr och kr. Den stora spridningen beror dock inte på skillnader i kostnader för att ansluta fastigheter utan i första hand hur stor andel av denna kostnad som kommunen väljer att ta genom anläggningstaxan. De allra flesta kommuner finansierar genom att i praktiken skjuta till medel från framförallt intäkter från brukningsavgifter. Det är således de olika graderna av finansiering genom anläggningsavgifter som förklarar den stora spridningen. 2

29 Tittar man närmare på vilka kommuner som har relativt hög respektive relativt låg anläggningsavgift framträder ett tydligt mönster: Kommuner med jämförelsevis högre anläggningstaxor utgörs huvudsakligen av kommuner nära storstadsområden och/eller attraktiva kust- och skärgårdsområden. Här är trycket på att ansluta sig till kommunalt VA i s.k. omvandlingsområden (fritidshusområden som blir helt eller delvis permanentboende) stort. Vidare är värdet på fastigheterna högt och det är lättare att ta ut anläggningsavgifter som i högre grad täcker kostnaden för anslutning. Kommuner med iögonfallande låga anläggningstaxor återfinns till stor del i Norrland och mindre bruksorter. Här kan det dels handla om att man har så pass få nyanslutningar att det inte uppfattas som motiverat att höja anläggningstaxan, men också att det kan vara svårt att ta ut högre avgifter vid anslutning av lågt värderade fastigheter. Till detta kan komma politiska överväganden för kommuner som strävar mot att behålla invånarantal och vill framstå som attraktiva för boende. Det bör återigen framhållas att valet av nivå på anläggningstaxa och därmed finansieringsgrad för att täcka anslutningskostnader är upp till varje enskild kommun. Svenskt Vatten rekommenderar dock att varje kommun ser över hur många och vilken typ av nyanslutningar som är förväntade under den kommande femårsperioden och i vilken grad denna kostnad täcks av nuvarande nivå på anläggningstaxa. Om allt större kostnader behöver tas från intäkter av brukningsavgifter kan det leda till att brukningstaxan behöver höjas och/eller att nödvändiga investeringar får stå tillbaka. Anläggningsavgifterna höjdes med i medeltal 4,3 % år Den procentuella ökningen har minskat de senaste åren. En närmare analys visar dock att det som fortsättningsvis utmärker anläggningsavgifternas förändring är spridningen mellan kommunerna. Här är bilden av förändringen mellan 2013 och 2014 likartad förändringen , se figur 2 nedan. Figur 2 Förändringen i anläggningsavgift för typhus A, respektive Ca hälften av kommunerna lämnar sin anläggningstaxa helt oförändrad och en mindre del höjer relativt kraftigt, ett mönster som varit tydligt de senaste åren. Man ser också att en del kommuner kan ha oförändrad anläggningstaxa flera år i rad för att därefter göra en större justering. En möjlig förklaring till det kan vara att flera nya anslutningar plötsligt sätter fokus på glappet mellan intäkter och kostnader för nya anslutningar. 3

30 Det finns anledning att tro att antalet tillkommande anslutningar ökar i många kommuner, dels på grund av ökat tryck i storstädernas kranskommuner och dels på grund av ökande krav på att minska utsläpp från enskilda avlopp. Därför kan skillnaden mellan kostnad och intäkt för nya anslutningar få ökad betydelse. Slutsatser Det finns flera faktorer som pekar på att kostnaden för att tillhandahålla vatten- och avloppstjänster kommer att öka i framtiden. Idag är en stor del av kommunernas anläggstillgångar för vatten och avlopp (ledningsnät, avloppsreningsverk och dricksvattenverk) avskrivna. När nödvändiga investeringar görs för förnya denna infrastruktur kommer därför taxan att behöva höjas markant. Förnyelsetakten av ledningsnät behöver ökas. Det kommer att innebära en märkbar kostnadsökning. Anpassningen till ett förändrat klimat kommer att innebära investeringar i både vattenverk, avloppsreningsverk och ledningsnät. Miljökraven ökar genom till exempel ramdirektivet, ökande krav på avskiljning av kemiska substanser i avloppsreningsverk samt ökande krav på hygienisering av slam. Analyser visar att vattentjänstsektorn måste genomföra markanta investeringsökningar under de kommande 20 åren för att klara dessa utmaningar. Svenskt Vatten bedömer därför att brukningstaxorna på framöver behöver öka mer än de 4 % som varit den ungefärliga årliga genomsnittliga höjningen. Så mycket som uppåt en tredjedel av landets kommuner väljer att inte höja sin brukningstaxa för 2014, vilket var samma som andelen Det kan finnas anledning att tro att en del kommuner helt enkelt inte mäktar med att se över sina långsiktiga investeringsbehov, upprätta flerårsbudgetar och justera taxan baserat på dessa. Det är viktigt att kommunerna ser över sin VA-verksamhet och kritiskt granskar taxan redan nu för att se hur man ska kunna möta dessa utmaningar. I höst lanserar Svenskt Vatten till exempel hållbarhetsindex. Hållbarhetsindex är ett verktyg som ska underlätta för kommunerna att identifiera åtgärds- och investeringsbehov för hela verksamheten och i kommunikationen mellan verksamhet och politiskt ansvariga. Målet är att detta verktyg även ska möjliggöra väl underbyggda beslut om taxan. För anläggningstaxorna är utgångspunkten lite annorlunda. Kommuner kan välja att ha en lägre grad av finansiering av nyanslutningar genom anläggningstaxa och istället finansiera genom brukningsavgifter. Valet av nivå på anläggningsavgifter kan bero på hur stort behovet av nya anslutningar är men även på faktorer som fastighetsvärden i kommunen. För kommuner med låga anläggningstaxor är det viktigt att göra en bedömning av hur många nyanslutningar som kan förväntas de kommande åren och hur dessa ska finansieras. Om större höjningar av anläggningstaxan behövs bör dessa helst göras utspritt över ett antal år. 4