Sveriges nätpriser Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Transkript

1 Sveriges nätpriser Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

2 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna Vanliga argument till prishöjningarna 5 6. Nätprisets sammansättning 6 7. Utjämning av priserna mellan tätort och landsbygd 6 8. Nätnyttomodellen Granskning av nätpriserna 7 Sveriges nätavgifter fördelat på län och kommun se bilaga på hemsida 2

3 1. Bakgrund Villaägarnas Riksförbund arbetar för en väl fungerande elmarknad med skäliga nätpriser. Nätpriset utgör ca en tredjedel av den totala elkostnaden. I samband med avregleringen av elmarknaden krävde Energimyndigheten att nätavgifterna skulle sänkas med ca 10 procent. Så har det inte blivit. Istället för en sänkning har många småhushåll kontinuerligt drabbats av prisökningar. 2. Sammanfattning I 142 kommuner har nätföretag har höjt nätpriset Endast i 35 kommuner har nätföretag sänkt nätpriset Fortum och E.ON dominerar bland dem som har högst nätpriser Små kommunala nätföretag har ofta lägre priser än de stora nätföretagen. Allt fler nätföretag höjer sina nätpriser. I årets undersökning har nätpriserna höjts i 142 kommuner mellan 2006 och Det är betydligt fler än de 90 kommuner som nätföretagen höjde nätpriset i mellan 2005 och Allt färre nätföretag sänker nätpriserna. I endast 35 kommuner har nätföretagen sänkt nätpriset i årets undersökning. Mellan 2005 och 2006 sänkte nätföretagen nätpriserna i 43 kommuner och mellan 2004 och 2005 sänktes nätpriserna hela 66 kommuner. I årets undersökning har 111 kommuner oförändrat nätpris. Mellan 2005 och 2006 var det betydligt fler, 154 kommuner. Fortum Distribution AB Värmland är dyrast bland alla nätföretag. Skövde kommun är billigast. Skillnaden mellan nätägarna är kr i årskostnad för ett småhushåll som har en säkring på 20 ampere, och en förbrukning på kwh per år. 3

4 3. Metod och avgränsningar För att skapa jämförbarhet mellan nätföretagens priser har vi utgått från en så kallad typkund. Det är en villaägare som har en säkring på 20 ampere och en förbrukning på kwh per år. 1 Nätpriserna har samlats in från Energimarknadsinspektionen och genom egna kontakter med nätföretagen. Nätföretagens nätområden följer inte kommungränserna. Ett nätföretag kan alltså ha ett fåtal villahushåll anslutna i en kommun men desto fler i en annan kommun. För att göra jämförelsen hanterbar har vi valt att redovisa de nätföretag som finns i kommunernas centralorter. Det innebär att vissa nätföretag exkluderas. De flesta nätföretag finns dock med i undersökningen. 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 Fortum Distribution AB Värmland är dyrast bland alla nätföretag i Sverige. Ett villahushåll i deras nätområde som har en säkring på 20 ampere, och en förbrukning på kwh får i år betala kr per år. Ett villahushåll som under samma förutsättningar är anslutet till Skövde Kommun behöver i år däremot bara betala kr per år. Det är en skillnad på kr i årskostnad. Nätföretag som år 2007 hade de högsta nätpriserna Nätföretag Januari 2006 Januari 2007 Prisförändring Fortum Distribution AB Värmland ,0 % Kreab Energi AB ,0 % Brittedals Elnät Ekonomiska Förening ,0, % Härjeåns Nät AB ,0 % Fortum Distribution AB, Hudiksvall ,5 % E.ON Elnät AB område Småland ,3 % Fortum Distribution AB Halland ,7 % E.ON Elnät AB område Nord ,0 % E.ON Elnät AB område Syd ,9 % Skånska Energi Nät AB ,0 % * Uppgifterna avser en villa med elvärme som har en säkring på 20 ampere. Årsförbrukningen är på kwh. Nätpriset är inklusive moms och myndighetsavgifter. Källa: Energimarknadsinspektionen, E. ON, Fortum och Vattenfall. 1 Statens Energimyndighet, Utveckling av nätavgifter 1 januari, januari, 2005 sida 33 4

5 Nätföretag som år 2007 hade de lägsta nätpriserna Nätföretag Januari 2006 Januari 2007 Prisförändring Skövde kommun ,0 % Luleå Energi Elnät AB ,2 % Lidköping kommun ,6 % Trelleborg kommun ,0 % Tibro Elverk, kommun ,0 % Ljungby Energinät AB ,0 % Bodens Energi Nät AB ,7 % Fortum Distribution AB Täby ,3 % Mariestad Töreboda Energi AB ,7 % Landskrona Kommun ,0 % * Uppgifterna avser en villa med elvärme som har en säkring på 20 ampere. Årsförbrukningen är på kwh. Nätpriset är inklusive moms och myndighetsavgifter. Källa: Energimarknadsinspektionen, E. ON, Fortum och Vattenfall. 5. Vanliga argument till prishöjningarna Det är inte ovanligt att nätföretagen hänvisar till s.k. nätförluster när de höjer nätpriserna. Ett nätföretag förlorar alltid en viss mängd el, så kallad förlustel, i nätet innan den når kunden. Det innebär att när elpriserna är höga påverkar det även nätföretagen eftersom kostnaden för förlustelen blir större. Elpriset var generellt sett högt 2006 vilket i sin tur har påverkat nätföretagets kostnader under Många nätföretag framhåller också att de har haft investeringar i nätet. Dessutom menar flera nätföretag att de har, eller kommer att investera i mätare för hantering av månadsvis avläsning. 5

6 6. Nätprisets sammansättning Nätpriset består i de flesta fall av en fast abonnemangsavgift och en eller två rörliga så kallade överföringsavgifter. Ett fåtal nätföretag erbjuder enbart en fast avgift. Under senare år har ingen större förändring skett när det gäller fördelningen mellan nätprisets fasta och rörliga del. Däremot har nätföretagen minskat möjligheten för villaägare att välja olika nätprisabonnemang (nättariff) 2. Flera nätföretag erbjuder istället enbart en nättariff, vanligtvis då en enkeltariff eller normaltariff. Det innebär att villaägaren har ett och samma pris oavsett när på dygnet elen förbrukas. Alternativet är att villaägaren kan välja en tidstariff, vilket innebär att villaägaren betalar olika mycket beroende när på dygnet förbrukningen av elen sker. I regel är det billigare på natten och dyrare på dagen Utjämning av priserna mellan tätort och landsbygd År 2002 beslutade riksdagen att göra ändringar i ellagen (SFS 2002:121). Nätföretag som har fler än ett nätområde (områdeskoncession) ska redovisa dessa samlat. Ett nätföretag kan ha ett eller flera geografiskt avgränsade nätområden inom vilket nätföretaget levererar el. Enligt den nya ellagen ska ett nätföretag som har flera närliggande nätområden redovisa ett enhetligt nätpris. Alla villahushåll som har samma säkringsstorlek, nätpris och elförbrukning ska betala samma nätpris inom det samredovisade nätområdet. Bakgrunden är att nätpriserna ska utjämnas mellan landsbygd och tätort. Det är mycket dyrare att bedriva nätverksamhet i glesbygd än vad det är i tätort. Den nya ellagen innebär därför att priserna generellt sett kommer att sänkas på landsbygden medan de kommer att stiga i storstadsområdena. Nätföretagen har 5 år på sig att justera sina priser från det att beslut om samlad redovisning har skett. Intäktsmässigt ska prisutjämningen vara ett nollsummespel för nätföretagen, dvs. företagens intäkter får inte öka på grund av prisutjämningen 4. 2 I ellagen (1 kap. 5 ) används begreppet nättariff och definieras enligt följande: avgifter och övriga villkor för överföring av el och anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. I rapporten används i huvudsak begreppet nätpris eftersom övriga villkor för anslutning inte berörs. I den mån begreppet nättariff används i rapporten är det för att beskriva en viss sorts abonnemang eftersom det är ett gängse begrepp bland nätföretagen. Vi har vidare avstått från att använda begreppet nätavgift, eftersom det kan tolkas som en statlig avgift. 3 Statens Energimyndighet, Utveckling av nätavgifter 1 januari, januari, 2006 sida Ibid sida 16. 6

7 8. Nätnyttomodellen Ett nätföretag har ensamrätt att bedriva verksamhet inom sitt nätområde. Det finns alltså ingen konkurrens som kan pressa ner priserna. För att se till att konsumenterna inte betalar för mycket för leveransen av el har Energimyndigheten arbetat fram ett verktyg som kallas nätnyttomodellen. Modellen bygger på att nätpriserna ska vara skäliga i förhållande till den prestation nätbolagen utför. Det ekonomiska värdet på prestationen, nätnyttan, jämförs med vad företaget har fakturerat sina kunder. Ett nätföretag som har för högt pris kan bli skyldigt att sänka priset samt betala tillbaka överdebiteringen till villaägaren. Nätnyttan fastställs genom att nätföretagen en gång per år rapporterar in uppgifter om sina nät och ekonomiska förhållanden. Utifrån dessa uppgifter faställs om nätföretagen har en rimlig debiteringsgrad gentemot sina kunder Granskning av nätpriserna Energimarknadsinspektionen har bland annat till uppdrag att övervaka och utöva tillsyn över elmarknaden. Tillsynen sker i efterhand och den första januari 2004 inledde inspektionen granskning av 2003 år nätpriser. Denna granskning är nu klar och har resulterat i att 14 nätföretag ålagts att betala tillbaka 387 miljoner kronor. Samtliga nätföretag har överklagat till länsrätten och nätföretagen är följande: Affärsverken Karlskrona AB Björklinge Energi ek. för. Degerfors Energi AB Ekerö Energi AB Emmaboda Elnät AB Fortum Distribution AB, Stockholm Fortum Distribution AB, Västkusten Kungälv Energi Elnät AB Mellersta Skånes Kraft ek. för. Näckåns Elnät AB Skånska Energi Nät AB Sydkraft Elnät Billeberga AB (numera E.ON Elnät Sverige AB) 5 Energimarknadsinspektionens hemsida

8 Vattenfall Sveanät AB (numera Vattenfall Eldistribution AB) Ystad Energi AB I januari 2005 fortsatte inspektionen att granska 2004 års nätpriser. Ett femtiotal nätföretag blev föremål för fördjupad granskning och av dem avskrevs 13 ärenden. Den 1 april 2006 inledde inspektionen granskning av 2005 års nätpriser, vilket resulterade i att 23 nätföretag blev föremål för fördjupad granskning. Under 2007 kommer inspektionen att börja granska 2006 år nätpriser 6. 6 Energimarknadsinspektionens hemsida För ytterligare information se 8