Omotiverad överdebitering från elnätbolag. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Transkript

1 Omotiverad överdebitering från elnätbolag En rapport från Villaägarnas Riksförbund

2 Sammanfattning Följande rapport visar att många villaägare betalar mer till det lokala elnätbolaget än vad som kan motiveras av elnätets täthet, det vill säga av antalet meter ledning elnät per kund. Denna överdebitering är högst i västra Svealand, och uppgår till över 2100 kronor per år för en vanlig småhusägare. Bolaget som står för överdebiteringen är Fortum Distribution. Slutsatsen baseras på en granskning av landets elnätbolag där Villaägarnas Riksförbund har jämfört vad en vanlig småhuskund betalar i nätavgift med respektive näts täthet, vilket ger ett genomsnittligt meterpris. Därefter har det förväntade priset för ett nät med en viss täthet beräknats med hjälp av en regressionsanalys (se bilaga). Om det verkliga priset för kunderna ligger högre än vad denna beräkning förutsäger, så har kunderna ett nätbolag som är dyrare än genomsnittet, även sedan man tagit hänsyn till just detta näts täthet. Av undersökningen framgår vidare att det inte förefaller finnas några geografiska omständigheter som motiverar högre priser, i de fall elnätbolag har en prissättning som överstiger genomsnittet för ett elnät med en viss täthet. Det framgår av det faktum att elnätbolag vars områden angränsar till varandra kan ha helt olika prissättning. Däremot tycks det finnas ett samband mellan huruvida elnätbolaget är offentligt ägt eller privat ägt där stora privata aktörer tenderar att överdebitera sina kunder och där kommunalägda bolag tenderar att ha en mer modest prissättning. Poängteras bör att rapporten inte legitimerar den genomsnittliga prissättningens nivå. Tvärtom så finns det flera faktorer som tyder på att även bolag som tar ut ett genomsnittligt pris för ett elnät med en viss täthet kan ha en prissättning som utnyttjar att bolaget agerar på en monopolmarknad. De senaste årens skenande elnätpriser visar att den tidigare modell som användes av Energimarknadsinspektionen för att reglera bolagens prissättning var mer restriktiv än den modell som träder i kraft nästa år och som bolagen nu justerar sina priser efter. Den genomsnittliga och tyvärr stigande prisnivån för eldistribution är alltså ett resultat av den kommande modellen för prisreglering. Villaägarnas uppfattning är att denna modell har uppenbara brister som gör det möjligt för elnätbolagen att ta betalt för kostnader som om elnätet på samma gång var både nytt (kapitalkostnader) och gammalt (underhållskostnader). Dessa brister i modellen leder till att elnätbolagen generellt sett ges möjlighet att ta ut högre priser än vad som tidigare var möjligt och som motiveras av deras faktiska kostnader och rimliga avkastningskrav. Bakgrund Elmarknaden består av tre delar; produktion, distribution (nät) och handel. Sedan 1996 är elhandeln avreglerad, och fri konkurrens råder. Elnäten är dock fortfarande ett så kallat naturligt monopol, eftersom det bara finns ett enda elnät. På varje plats i landet finns endast en elnätsleverantör, och kunderna kan inte byta leverantör om de är missnöjda med exempelvis priset. För att övervaka denna monopolbransch och förhindra överprissättning har staten inrättat en myndighet Energimarknadsinspektionen (EI) som skapar regelverk och övervakar prissättningen. Myndighetens prismodell är dessvärre mycket generös och tillåter att företagen höjer priserna avsevärt. EI:s senaste granskning av priserna visade på kraftiga prisökningar, vilket till stor del kan förklaras av att flera företag har valt att ta ut en högre avkastning. Detta är en

3 uppseendeväckande formulering. I vilken annan bransch kan företag utan vidare välja att ta ut högre avkastning? Att så är möjligt för elnätsföretagen visar att den övervakande myndigheten inte sätter nog press på branschen, utan låter företagen höja sina vinster utan att detta motiveras av exempelvis en höjning av kvaliteten i produkten. Resultat När den verkliga kostnaden jämförs med den förväntade, visar det sig att en del nätföretag är väsentligt dyrare än vad storleken på nätet och antalet kunder motiverar. Tabellen redovisar hur mycket dyrare än genomsnittet det är för en vanlig småhusägare att vara kund hos respektive nätbolag. Eller annorlunda uttryckt; om nätbolaget hade varit genomsnittligt dyrt, så hade en vanlig småhuskund sparat så mycket pengar varje år som visas i tabellen. 1 Icke desto mindre framgår av denna rapport att kunder som bor relativt nära varandra drabbas av nätbolag med helt olika kostnader per meter elnät och kund. Det dyrare nätbolaget kommer att försvara sina höga priser med att förutsättningarna att driva elnät skiljer sig åt på olika platser i landet. Men som nedanstående tabell visar så kan närliggande kommuner med snarlika förutsättningar ha radikalt olika prissättningar. Skillnaden i kostnad per meter elnät och kund är sannolikt snarare motiverad av skillnad i avkastningskrav från respektive ägare. Se tabell för riket i bilagan. Vad kan ligga bakom höga kostnader för kunden? Två saker kan generellt sett ligga bakom högre tariffer; att nätbolaget har högre kostnader för drift, underhåll och investeringar eller att nätbolagets ägare har högre vinstkrav på verksamheten. Energimarknadsinspektionen har konstaterat att båda dessa faktorer driver priserna uppåt. När bolagen ombeds motivera sina höga priser nämns dock sällan vinstkravet. Investeringsbehovet sägs vanligtvis motivera högre priser. Det vore därför intressant att ranka nätbolagen efter hur stora vinster de delat ut till sina ägare. Dessvärre är metodproblemen med en sådan studie så stora att den inte låter sig göras. 1 Nätområdena följer inte kommungränserna, varför en och samma kommun kan ha flera nätbolag. Tabellen redovisar tätortens nätbolag.

4 Jämförelse av avvikelse från snittpris för elnät med motsvarande täthet Närliggande kommuner (två per redovisning) Överdebitering av vanlig småhuskund Nätbolag som levererar el i tätort Län Hudiksvall Söderhamn -391 kr Söderhamn Elnät AB Bollnäs Ovanåker -561 kr Elektra Nät AB Ockelbo Hofors -57 kr Hofors Elverk AB Dorotea 894 kr E.ON Elnät AB område Nord Västerbotten Lycksele -421 kr Skellefteå Kraft Elnät AB Västerbotten Älvsbyn 351 kr Vattenfall Eldistribution AB, Norr Norrbotten Boden kr Bodens Energi Nät AB Norrbotten Kävlinge kr Skånska Energi Nät AB Skåne Staffanstorp -856 kr Staffanstorps Energi AB Skåne Åstorp kr KraftRingen Nät AB Skåne Höganäs -594 kr Höganäs Energi AB Skåne Hammarö kr Fortum Distribution AB - västra svealand Värmland Karlstad 279 kr Karlstads Elnät AB Värmland Mora Dalarna Rättvik 196 kr Dala Elnät AB Dalarna Älvdalen Dalarna Malung kr Malungs Elnät AB Dalarna Gullspång Mariestad kr Fortum Distribution AB - västra svealand -547 kr Mariestad Töreboda Energi AB Sävsjö kr Sävsjö Energi AB Jönköping Nässjö -118 kr Nässjö Affärsverk Elnät AB Jönköping Vårgårda Lidköping 916 kr Vattenfall Eldistribution AB, syd kr Lidköpings kommun

5 Prisskillnader i närliggande nät Tabellen visar att närliggande kommuner med snarlika förutsättningar har radikalt olika prissättningar. Att motivera onödigt höga kostnader med investeringsbehov klingar ihåligt, när andra snarlika och närliggande nät uppenbarligen fungerar väl, samtidigt som de kostar mindre. Vidare är det märkligt att försvara dagens höga priser med morgondagens investeringar. Den som ska investera i en verksamhet kan i andra branscher inte först tvinga av kunderna pengar, som sedan används till att köpa utrustning som företaget äger. Intäkterna kommer vanligtvis efter en gjord investering, inte före. Om det behövs kapital att investera så vänder sig företag i vanliga fall till aktieägarna, och dessa får del i företagets kommande vinster. för de verkliga underhållskostnaderna. Det är som om man tvingades betala nypris för en gammal bil, och sedan ändå fick betala verkstadsräkningarna, eftersom den gamla skrothögen går sönder hela tiden. och svaga politiker Vilken politiker kan försvara detta? Det troliga är att få politiker är medvetna om vad som pågår. Därför vill Villaägarna med denna rapport sätta sökljuset på frågan. Sveriges elnätskunder behöver en prisövervakning av denna monopolmarknad, som i dagsläget har fria tyglar att brandskatta kunderna. Den ansvariga ministern Maud Olofsson bör uppmana Energimarknadsinspektionen att revidera sin prismodell och prioritera konsumentintresset i sitt fortsatta arbete. Svag reglering Slutsatsen är att det går att sänka prisen i elnäten utan att för den skull sänka kvaliteten. Orsaken till en del av prisskillnaderna i näten beror på att olika ägare väljer att pressa kunderna olika hårt. Att privata monopolister utan vidare kan välja att ta ut en högre vinst än vad som är motiverat för att driva verksamheten vidare visar att övervakningen är svag. Den ansvariga myndigheten Energimarknadsinspektionen (EI) är för generös mot kraftbolagen. Den nya prismodell som EI är i färd med att lansera kommer att innebära avsevärda prishöjningar, och vi ser redan hur nätbolagen håller på att styra upp mot denna nya högre nivå. EI:s prismodell värderar näten som om de vore splitternya, trots att de i verkligheten är många decennier gamla. Sedan sätts priserna mot kund utifrån detta antagande, med modifieringen att kunderna får betala