Remissyttrande över Energimarknadsinspektionens promemoria gällande nätanslutningsavgifter

Transkript

1 Remissyttrande över Energimarknadsinspektionens promemoria gällande nätanslutningsavgifter

2 Energimarknadsinspektionen Sollentuna den 23 mars 2006 Box Eskilstuna Remissyttrande över Energimarknadsinspektionens promemoria gällande nätanslutningsavgifter Villaägarnas Riksförbund, nedan förbundet, har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade skrivelse och får anföra följande. Allmänt Nätbolagen har tagit ut anslutningsavgifter i många år. Anslutningsavgifternas storlek har bestämts enligt olika schabloner under årens lopp. Enligt förbundets erfarenhet har nätbolagen inte alltid kunnat motivera sina kostnader. Det har varit svårt för den enskilde att förstå sig på hur anslutningsavgifterna varit beräknade. Dessutom har all nätbolagen olika principer för beräkningen av anslutningsavgifter. Förbundet har tillsammans med ett antal andra kundorganisationer fört diskussioner avseende anslutningsavgifternas storlek och andra principfrågor. De viktigaste frågorna rör fågelväg eller verklig väg, närmaste anslutningspunkt, hänsyn till nätnyttomodell och schablonbeloppen. Förbundet vill även kommentera återanslutning och då främst inflyttningsavgift och abonnemangets upphörande. Fågelväg eller verklig väg Nätbolagen väljer inte alltid den närmaste punkten eftersom denna punkt inte alltid överensstämmer med bolagets expandering och utveckling. En grundläggande princip är att konsumentintresset ska tillvaratas som en av de viktigaste faktorerna vid bedömningen av en anslutningsavgifts skälighet. Förbundet kan inte se hur detta intresse tagits tillvara på bästa sätt när man inte fortsatt driva frågan om fågelväg som det bästa ur konsumentintresse. Genom att man nu utgår från verklig väg finns egentligen ingen kontroll över huruvida närmsta anslutningspunkt används eller om närmsta väg ur beställarens perspektiv har valts. Utgångspunkten vid bedömning av sträckan borde därför vara fågelvägen. Det faktiska avståndet är i princip omöjligt att kontrollera för en kund utan tekniskt kunnande och exakt vetskap om det aktuella nätet. Fågelvägen är inte bara en mer lättförståeligt och lättillgänglig metod utan också en väg att öka nätbolagens rationaliseringar. Fågelvägen kopplat till närmaste matningspunkt att nätbolagen verkligen tar betalt för kortast möjliga sträcka och därigenom tillvaratar abonnentens intresse. Förbundet anser att en offert, kanske genom tvång, ska innehålla karta över befintligt lågspänningsnät, med av elnätbolaget föreslagna vägvalet och matningspunkt. Dessutom skall offerten innehålla en specificerad kalkyl för anslutningen. Av offerten ska

3 framgå hur stor del som är arbetskostnad och till vilka delar man avser att plöja och schakta och så vidare. Detta skulle underlätta för abonnenten att förstå vad man betalar för vidare skulle en sådan offert underlätta för myndigheten vid en eventuell prövning av anslutningsavgiften. För det fall verklig väg fastställs i praxis måste de antagna schabloner som använts avseende t.ex. placering av transformatorer på nätet ses över. De 560 meterna som använts i samband med fågelväg för att ge marginal till det riktiga avståndet måste justeras. Sträckan torde vara mellan meter vid verkligt avstånd och beräknat efter de säkerhetsregler mm som gäller. Se branschens beräkningar. Närmaste anslutningspunkt Det är av yttersta vikt att nätbolaget faktiskt ska redovisa med hjälp av karta och andra hjälpmedel varför en viss anslutningspunkt valts och även styrka eventuella ståndpunkter med beräkningar och annat. Nätnyttomodellen Kopplingen mellan Nätnyttomodellen och anslutningsavgiften måste beaktas. Byggs ett hus eller en anläggning och när el ansluts får man betala en anslutningsavgift. Den ska täcka kostnaderna för den nya ledning som dras in till huset. Drift och underhåll samt värdeminskning tas ut via nätavgiften. Den ledning som kunden själv betalt räknas sedan in i det totala ledningsnätet som ingår i nätnyttomodellen. Den utgör alltså underlag för bolagens kapitalkostnad som enligt modellen avskrivs på 40 år och utifrån bland annat det underlaget bedöms nätavgiftens skälighet. Elbolaget får på så sätt betalt två gånger för anslutningen. Först via anslutningsavgiften och sedan varje år indirekt via den nätavgift som kunden betalar. Grunderna för nätanslutningsavgifter som myndigheten nu ska fastställa genom denna utredning ska verka under många år framöver. Därför måste förhållandet mellan nätnyttomodellen och anslutningsavgiften beaktas när parametrarna för anslutningsavgiften bestäms. Schablonbeloppen utanför sammanhållen bebyggelse Myndigheten föreslår en revidering av meterersättningen för lågspänning utanför sammanhållen bebyggelse från 83 kr/meter till 122 kr/meter. Telekombranschen har upprättat en kalkyl, baserad på det material som myndigheten har redovisat i ECON utredningen, hur stor meterersättningen bör vara vid tillägg utanför sammanhållen bebyggelse. Av kalkylen framgår att meterersättningen borde vara runt 88 kr/m i jämförelse med myndighetens föreslagna 122 kr/m. De 88 kr är baserade på samma beräkningsparameterar som myndigheten använt. Vid beräkningen av tilläggsavgiften ska de fasta kostnaderna endast tas med en gång. Ställkostnader och andra fasta kostnader är sådant som redan debiterats i den grund-

4 schablon som alltid tas ut fram till gränsen för där sammanhållen bebyggelse tar slut och tilläggsavgift tas ut. Förbundet hänvisar till den beräkning och redovisning som Telekombranschen tillställt myndigheten. Återigen påpekas vikten av att avgiften för en nätanslutning ska vara en väl avvägd skälig kostnad. För den enskilde är det svårt, näst intill omöjligt, att utreda huruvida en avgift är skälig eller ej om kostnaden ska baseras på faktiska kostnadsberäkningar. Det är i många fall inte möjligt att bedöma hur anslutningen dragits och om dragningen gjorts på för den enskildes bästa sätt. En schablonavgift som är beräknad på basis av fastställda kriterier är lättare att använda och kommunicera. Grundavgift inom sammanhållen bebyggelse och grundavgift plus en tilläggsavgift bestående av X kr/m fågelvägen mellan anslutningspunkten och närmsta punkt i befintligt nät är en väg att gå vilken dessutom går att kommunicera med abonnenter. Sammanhållen bebyggelse Det finns en definition på vad som avses med sammanhållen bebyggelse och vad som anses vara utanför sådan bebyggelse. Utifrån det material som myndigheten har presenterat samt de invändningar som kommit från nätbolagen uppstår frågan om denna definition inte till viss del i vissa fall frångås. Så snart anläggningen hamnar utanför sammanhållen bebyggelse kan debitering för tilläggsavgift göras. Det är därför angeläget att sammanhållen bebyggelse, vid en prövning, förtydligas av nätbolagen vid prövningen av anslutningsavgiften när tilläggsavgiften i ett debiteringsärende tas ut. Inflyttningsavgift När det gäller inflyttningsavgifter anser förbundet att det finns skäl att tydliggöra vad som avses med inflyttning. Många nätbolag menar att en överflyttning av abonnemang på en make eller sambo är att likställa med inflyttning. Detta leder till den konsekvensen att i samband med skilsmässa eller dödsfall debiteras kvarvarande make/ maka för en inflyttningsavgift om abonnemanget stått på den avliden eller avflyttade maken. När det gäller dödsfall brukar nätbolagen vika sig men det krävs oftast en diskussion. När det framöver kommer att föreslås att elabonnemang och nätabonnemang ska stå på samma person i hushållet kommer detta att leda till en hel del sådana situationer och denna fråga måste därför klargöras. Det måste förtydligas vad som skall avses med inflyttning. Enligt förbundets mening torde en sådan definition vara enkel. Det är inte ovanligt att man i sina olika yrkesroller eller medlemskap i olika föreningar kan komma i åtnjutande av olika elpriser. Ska nätbolaget få ta ut en avgift varje gång en familj byter elleverantör utifrån ett sådant val när det är lagstiftningen som ställer krav på samma innehavare av abonnemangen?

5 Abonnemangets upphörande Det är inte godtagbart att en avgift tas ut i samband med ett abonnemangs upphörande. Trots detta förekommer det att sådana avgifter tas ut. Dock tas dessa oftast omedelbart bort i samband med att en sådan faktura ifrågasätts. I och med att avsnittet finns tydligt och klart för nätbolagen borde fallen med sådana avgifter minska. Förbundet anser därför att både avsnittet om inflyttningsavgift och om abonnemangets avslutande ska vara kvar i myndighetens promemoria. EBR-katalogen Förbundet anser fortfarande att EBRs kostnadskatalog är en möjlig väg att gå för att fastställa schablonbeloppen utifrån de redovisade faktiska kostnaderna. Som vid tidigare tillfällen anförts har EBR kostnadskatalog använts för att fastställa kostnadsberäkning för fastställandet av skäliga nättariffer i nätnyttomodellen. EBR katalogen visar vilka kostnader ett nätbolag har gentemot sina entreprenörer för att hålla kostnader för byggnationer nere. Nätbolagen borde inte vara intresserade av att EBR katalogens siffror höjs, eftersom det då blir dyrare för dem att anlita entreprenörer för olika åtgärder. Väljer man EBR katalogens kostnader från ett visst år, t.ex. 2003, kan sedan siffrorna från 2003 indexuppräknas istället för att katalogen används år efter år. På så sätt skyddas de fastställda kostnaderna från eventuell manipulation. Myndighetens roll En part kan begära hos myndigheten att anslutningsavgiftens skälighet prövas. För att pröva en avgifts skälighet har principen fram till nu varit att använda vissa fastställda schabloner. Denna metod innebär ett förenklat förfarande för myndigheten. För det fall det nu fastställs att man ska bortse från schabloner avseende faktisk väg måste även myndighetens arbetssätt förändras. De uppgifter avseende avstånd mm som lämnas av nätbolagen måste styrkas på ett sådant sätt att sökandens intressen tillvaratas. Förändringen av metoden innebär en ökad arbetsinsats från myndighetens sida i kombination med tidigare påpekanden om förändringar avseende andra schabloniserade värden. VILLAÄGARNAS RIKSFÖRBUND Katarina Abrahamsson Förbundsjurist