Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Transkript

1 Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson

2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen 5 9. Politik Subventioner Elpriset Slutord Sändlista 7

3 1. INLEDNING Vad skulle resenärerna som åker tåg eller buss säga om de skulle betala avgift för resan både när de stiger på och stiger av? Eller vad skulle den som installerar en ny fjärrvärmepanna i ett fjärrvärmesystem säga om pannägaren skulle betala en avgift till fjärrvärmebolaget för den effekt som tillförs? Eller ska vi införa en avgift för den som installerar en ny pump i ett vattenkollektiv? Det är just detta system vi har i Sverige när det gäller elnäten. Jag skriver denna sammanfattning av mina erfarenheter efter ca 10 års som delägare av några vindkraftverk. Jag skriver som privatperson och kassör i några ekonomiska föreningar. Jag har uppfattat diskussionen i medierna mycket osann och vinklad att vindkraften subventioneras i stor omfattning. Jag har noterat att jag som privatperson betalar 97 öre/kwh i nätavgifter. Detta innebär att jag betalar 3 ggr mer i nätavgifter än vad jag betalar för elen. Denna diskussion ser jag inte någonstans. Alla mina uppgifter baseras på de fakta som jag har i februari DUBBLA NÄTTARIFFER Alla avgifter som finns för att tillverka distribuera underhålla och återanskaffa el i ett elsystem måste betalas av den eller de som efterfråga varan. Som det är i dag så betalar helt riktigt konsumenterna alla dessa avgifter. Om ingen efterfråga någon kwh kommer den inte att tillverkas. När jag som konsument betalar nätavgifter förväntas det ju att det också ingår att jag får el till mig i det system som jag betalar till. Då har nätägarna kommit på den luriga modellen att vi som producerar el i ett nät får betala nätavgifter en gång till. Nätavgifterna har ju till 100% redan betalats av de som efterfrågar elen. Allt detta sker med våra politikers godkännande Avgifter till Vattenfall Prisutveckling på avgifter bara till Vattenfall.

4 3. ÖVEREFFEKTAVGIFTER Att vi har ett system där vi måste abonnera på en viss effekt är ganska självklart. I mitt abonnemang hemma kan jag utnyttja ca 10 kw effekt varje timma året runt. Det är detta som nätbolagen tar betalt för. Jag skulle således kunna förbruka kwh/år med den effektavgift jag betalar för. Nu är min medeleffektförbrukning 0,5 kw. (4 000 kwh/år). Nätet måste vara dimensionerat så att jag när jag vill kan utnyttja mina 10 kw effekt. Detta betalar jag för. Om jag antar att vi i Hjo har 3000 abonnemang med samma förutsättningar som jag, så abonnerar vi för 30 MW effekt. För våra vindkraftverk har nätbolagen infört en straffeffektavgift. Ett av våra verk abonnerar på 2 MW (7% av vad kunderna redan abonnerar på). För varje kw vi producerar över denna effekt, får vi betala 150% i straffavgift. Att denna överproduktion inte har några nackdelar, tar nätbolagen ingen hänsyn till. Övereffekten behövs ju i vårt system och de säljer den ström som produceras. Det finns nu system där nätbolagen kan styra överproduktionen från våra vindkraftverk efter det behov som finns. Men med dagens taxor är naturligtvis inte detta intressant för nätbolagen. 4. FAST AVGIFT Att det finns en fast avgift är ganska klart. För att hantera löpande administration krävs någon form av fast avgift. Den fasta avgiften bör vara så låg som möjligt för att stimulera låg energiförbrukning och hög produktion. I ett monopolsystem som näten är tycker jag politiken (som representerar allmänheten) borde ge riktlinjer till hur stora fasta avgifter som nätbolagen få ha. 5. MÄTAVGIFTER När det gäller vindkraftverk har nätbolagen lyckats införa ytterligare en avgift som de kallar mätavgift. Det kan väl inte vara mer komplicerat att läsa av en mätare som producerar el än en mätare från en konsument? Jag som konsument betalar inte någon mätavgift utöver min fasta avgift. 6. NÄTNYTTA Enligt uppgifter från flera håll har jag fått klart för mig att förlusterna i våra elnät är mellan 9-12% i hela kedjan från produktion till konsumtion. Denna förlust betalas i dag av konsumenterna i sina elpriser. När vi som äger

5 vindkraft börjar producera elen i närområdet där det konsumeras, försvinner vissa förluster. Vi som producerar elen får då ersättning för de förluster som inte behöver tillverkas. Hur detta ska beräknas eller hur stor ersättningen ska vara är helt upp till nätbolagen att bedöma. Vi som producerar har ingen möjlighet att kontrollera hur minskade förluster mäts eller hur stor ersättning vi ska få. Detta får till följd att för ett verk får vi i dag 4,32 öre/kwh medan i ett annat får vi 1,57 öre/kwh. Båda verken är anslutna till samma regionnät. 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0 Nätnytta Utveckling av ersättning för nätnyttan (stamnät och regionnät) Med ovanstående ersättningsutveckling för Knäpplan vind II ekonomisk förening, gör jag den slutsatsen att ju mer vi producerar i närområdet till konsumtionen ju mer sjunker ersättningen för oss i nätnytta. Vem tar då vinsten av att vi producerar i närområdet (nätägarna?) 7. EFFEKTSÄNKNING Jag har för februari månad gjort en noggrann analys av vad det skulle innebära att sänka vår effekt från 2,0 MW till 1,5 MW. Jag kan skicka analysen som pdf. fil på 15 sidor. Analysen visar att vi nu har kommit till en brytpunkt då vi tjänar på att sänka abonnerad effekt. Den ersättning vi får för produktionen mellan 1,5-2,0 MW är mindre än den avgiftssänkning vi får. För vindkraftverk gäller i dag att effekter under 1,5 MW endast betalar mätavgiften. Vid årsmötet vi hade i VISEF ek. förening förstod jag att det var fler vindkraftsägare som gick i samma tankar. Måste det då inte vara ett systemfel på taxorna, när det lönar sig att producera mindre, i redan installerade produktionsanordningar?

6 8. ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Energimarknadsinspektionen är den myndighet som hanterar bl.a nätavgifter. Vi har klagat på det faktum att vi har ett system där man kan ta ut dubbla nätavgifter. Vi har också klagat på att vi inte kan kontrollera vilka värden eller belopp vi har rätt till i nätnytta. Ärendet har prövats enligt beslut med diarienr Nätnyttan har tagits bort och hanteras i diarienummer och är ännu inte avgjort. Vi konstaterar med anledning av detta beslut att EI uppgift endast är att kontrollera nätägarna att de följer de taxor som de själva har upprättat. EI har också till uppgift att den samlade vinsten för nätbolagen inte blir för stor. Det finns ingen rätt att få överpröva ett beslut i EI. Vad vi har uppfattat, är detta bara en enskild tjänsteman som fattar beslut, utan någon politisk inblandning. Att nätavgifterna för olika vindkraftverk inom samma område kan skilja från 1,0 öre/kwh till 14,0 öre/kwh är inget som EI kan påverka. 9. POLITIK Jag har skrivit till samtliga riksdagspartier mer än tre gånger med e-post. Endast Vänsterpartiet har visat intresse och kontaktat mig. Av landets vindkraftverk äger privatpersoner, kooperativ eller ekonomiska förening ca 10%. Vi är därmed en stor väljarkår som har stora intressen i dessa orättvisa taxor. Jag gör nu ett nytt försök att skicka mina synpunkter i pappersform till samtliga enligt sändlistan. 10. SUBVENTIONER Vi får dagligen höra vilka enorma subventioner som vindkraften får. Som jag har uppfattat systemet så finns det inga statliga subventioner. De subventioner som finns är Elcertifikaten som konsumenterna betalar till förnybar el. Av dessa elcertifikat får vindkraften bara en mindre del vilket sällan framkommer i debatten. Den ersättningar vi får av systemet är enligt vår budget för kr. Vi är berättigade till detta i 15 år vilket skulle bli kr. Samtidigt subventionerar vi systemet med nätavgifter på kr för Om vi antar att vårt verk kommer att finnas i 25 år blir detta kr. Utöver detta betalar vi fastighetskatt i 25 år på ( kr *25 år) kr. Vi som vindkraftsägare betalar således över kr under en 25 årsperiod mer än vad systemet subventionerar oss. Var finns denna diskussion i dag?

7 11. ELPRISET Hur mycket vindkraften sänker elpriset är svårt att bedöma. De 10 TWh el som vindkraften numera producerar i vårt nät måste förbrukas samtidigt som det produceras. Detta innebär att priset blir mycket lägre när det blåser och vindkraften producerar. Detta låga elpris kommer konsumenterna till del med 100%. 12. SLUTORD Jag som är konsument av el men samtidigt tagit mitt ansvar och producerar min el, får betala 97 öre/kwh i nätavgifter. Jag betalar således i dag 3 ggr mer i nätavgifter än vad elen kostar. Hur många i Sverige vet om att det är ett sådant förhållande. Diskussionen är i stället vilket elavtal man har tecknat. Olika elavtal påverkar bara kostnaden med några få ören. Det system vi har med elnäten som drivs i monopol utan någon politisk styrning måste ta slut. Så här ser nätavgifterna ut för "Knäpplan vind II ekonomisk förening" Nätavgifter av totala intäkter Nätavgifter av totala intäkter Nätavgifter Nätavgifter Sportpris 23,794 Elcertifikat 18,0 Nätnytta 1,57 öre/kwh När Elcertifikaten försvinner efter 15 år Alla som är intresserade av mina synpunkter eller av mina siffror är välkomna att ta kontakt. Jag träffas på telefon , e-post ap@hjovind.se Hjo /Anders Pettersson

8 Sändlista: Energimarknadsinspektionen Box Eskilstuna Conny Bäckman Katarina Abrahamsson Erik Blomqvist Vattenfall Box Näsåker Svensk Vindkraftförening Kvarngatan Falkenberg Vindkraftsägare i Sverige Ramnebacken Agnesberg Sveriges Television Oxenstiernsgatan Stockholm TV4 AB Tegeluddsvägen Stockholm Västnytt Pumpgatan Göteborg Radio Skaraborg Norra Bergvägen Skövde Vänsterpartiet Box Stockholm Miljöpartiet Pustegränd Stockholm Socialdemokraterna Stockholm Folkpartiet Box Stockholm Centerpartiet Stora Nygatan Stockholm Kristdemokraterna Box Stockholm Sverigedemokraterna Box Kristianstad Moderaterna Box Stockholm