Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät

Transkript

1 Tröskeleffekter och förnybar energi Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät

2 Uppdrag > Den 20 april 2009 lämnade Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) rapporten Tröskeleffekter och förnybar energi till regeringen. > Regeringen har i regleringsbrev därefter uppdragit åt Svenska Kraftnät att lämna förslag till nödvändiga författningsändringar och andra åtgärder för att kunna genomföra förslaget. > Uppdraget har redovisats den 30 oktober. > Remissrunda (svar 20 dec 2009) > N-dep bedömer förslaget > Kanske marspropp om förslaget håller > Kan börja gälla tidigast 1 jan 2011

3 Bakgrund - uppdrag Affärsverket svenska kraftnät ska lämna förslag till utformning av ett förändrat regelverk om ansvar för elnätsförstärkningar av nationell betydelse och nätanslutning av stora elproduktionsanläggningar i syfte att minska tröskeleffekterna för utbyggnaden av förnybar elproduktion. I utredningsuppdraget ska affärsverkets tidigare utredningar om konsekvenserna av en storskalig utbyggnad av vindkraft och nätanslutning av förnybar elproduktion (SOU 2008:13) beaktas. Vidare ska eventuella konsekvenser för nättariffer för anslutning och överföring av el särskilt belysas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 20 april 2009 efter samråd med Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten.

4 Tröskeleffekt > Med tröskeleffekt avses det förhållandet att den kraftproducent som ansluter sig till ett nät som saknar ledig kapacitet tvingas betala hela nätförstärkningskostnaden inklusive tillkommande kapacitet som producenten själv inte kan nyttja. > De producenter som därefter ansluter till nätet kan ianspråkta denna lediga kapacitet utan särskild kostnad. > Av denna anledning tvekar många producenter att vara först med att ansluta sig till ett sådant nät.

5 Regionnät Område med ett antal stora/små projekt planerade 150 MW ledig kapacitet 50 MW 100 MW 50 MW 25 MW Tot: 1000 MW 75 MW 200 MW 500 MW Ägogräns regionnät 50 MW ledig kapacitet Stamnätsledning Ledig kapacitet räcker bara till enstaka projekt. Nätförstärkningar krävs för flera av projekten => ingen producent vill vara först Nätförstärkningarna är omfattande och kundspecifika till stor del => elnätsföretaget vill inte ta risken att förstärka förrän stor del av kapaciteten är uppbokad

6 Man kan antingen förstärka för en anslutning i taget vartefter de kommer Regionnät Förstärkningar 50 MW 100 MW 50 MW 25 MW 75 MW 200 MW 500 MW Anslutningsledning

7 eller se till helheten från början och ansluta utifrån detta Om någon kan stå risken kan nätet förstärkas för fler anslutningar från början Regionnät 50 MW 100 MW 50 MW 25 MW 75 MW 200 MW 500 MW Lägre total kostnad för nätförstärkningar

8 Alla projekt ansluts inte från början Regionnät Tillkommande producenter betalar sin del i efterhand vartefter de ansluter 50 MW 200 MW 100 MW 50 MW 500 MW 25 MW 75 MW

9 Förslaget hur få bort tröskeleffekten? > Förtida delning av nätförstärkningskostnaden > Staten övertar, genom Svenska Kraftnät, den ekonomiska risk som det innebär att göra nätförstärkningar med högre kapacitet än det finns anslutande produktion till från början.

10 Förslaget förtida delning > Förtida delning av anslutningskostnaden sker genom att tillkommande producenter som ansluter sig till nätet endast ska betala sådan del av den totala kostnaden för den nödvändiga nätförstärkningen som motsvarar varje producents andel av den totala anslutningskapaciteten.

11 Förslaget borttagande av ekonomisk risk > Vid anslutning av den elproducent för vilken nätförstärkningen görs, kan nätföretaget beviljas ett räntefritt lån (s.k. anslutningslån) för den återstående del av nätförstärkningskostnaden som inte ska bekostas av elproducenten ifråga. > Nätföretagets återbetalningsskyldighet för detta lån kan efterges om det inte sker tillkommande anslutningar av produktionsanläggningar för den återstående anslutningskapaciteten. > Anslutningslånet beslutas av särskilt utsedd beslutsmyndighet som också i övrigt handlägger frågor enligt den föreslagna lagen samt utövar tillsyn. > Lånen lämnas och betalas ut av den systemansvariga myndigheten (Svenska Kraftnät).

12 Förslaget - villkor > En elproduktionsanläggning är en produktionsanläggning som ensam eller tillsammans med andra produktionsanläggningar för förnybar el utgör en funktionell enhet. > Lån lämnas endast för anslutning av elproduktionsanläggningar som i sin helhet är berättigade till elcertifikat och som har en sammanlagd installerad nominell aktiv effekt som överstiger 100 megawatt. > Vissa ytterligare krav gäller beträffande bland annat anslutningsgrad och geografisk belägenhet. > Företräde ska i första hand ges åt nätförstärkningar som ger mest energi i förhållande till nätförstärkningskostnaden. > På motsvarande sätt som regionnätsföretag kan beviljas lån, kan den systemansvariga myndigheten medges att ta medel i anspråk för anslutning till stamnätet. > =>

13 => Lag och förordning till följd av förtida delning, borttagande av ekonomisk risk samt villkor för stöd > Förslaget föranleder ändring i 4 kap. 1 och 9 a ellagen (1997:857) > Förslag till lag om avgift till stöd för finansiering av anslutning av förnybar elproduktion > Förslag till lag om lån m.m. för anslutning av förnybar elproduktion > Förslag till förordning om lån m.m. för anslutning av förnybar elproduktion

14 Förslaget - kostnader > Svenska Kraftnäts bedömning är att anslutningslån kan uppgå till maximalt 400 miljoner kronor per år. > Kostnaderna för förslaget i form av kapitalförluster, räntor och administrativa omkostnader föreslås bli bekostade genom införandet av en särskild nätförstärkningsavgift > Betalas årligen av Svenska Kraftnäts nätkunder, dvs. de som innehar elproduktionsanläggningar anslutna till stamnätet eller innehar nätkoncession och ledningar anslutna till stamnätet, i förhållande till det antal kilowattimmar som matats in på eller tagits ut från stamnätet. > Kostnaderna bedöms variera kraftigt över tiden > Vid antagande om årskostnader om ca 80 miljoner kronor bedömer Svenska Kraftnät att nätförstärkningsavgiften ungefär kommer att uppgå till 0,04 öre per kilowattimme.

15 Förslaget resurser > Förslaget innebär ett ökat behov av resurser som initialt uppskattas till 0,3 personmånader på beredningsmyndigheten och 18 personmånader på beslutsmyndigheten. > Löpande uppskattas behovet till 30 personmånader per år på beredningsmyndigheten och 12 personmånader per år på beslutsmyndigheten. > Kostnader för eventuella IT-stöd har uppskattats till 0,5 miljoner kronor initialt och en driftkostnad på kronor per år.

16 Förslaget - borttaget > Förslaget i rapporten innehöll också en del där nätföretaget kunde beviljas lån även för vissa regionnätsförstärkningar som kommer kollektivet till godo men inte förrän efter lång tid. > Har lyfts bort från förslaget > Bedöms ha obetydlig påverkan på tröskeleffekten och komplicerar lagstiftningen. > Investeringar som kommer kollektivet till godo ingår dessutom i nätföretagets kapitalbas vid regleringen av tariffen. Nätföretaget får därför ersättning för sådana investeringar.

17 Förordning > Detaljer måste styras upp t.ex. > Mallar för ansökan, vad måste ingå etc. > Beräkningsförutsättningar i ansökan > Hur ansökningar ska granskas > etc.

18 Total kostnad nätförstärkningar Kostnader stamnät Kostnader regionnät Kostnader består av vad? Kollektivt Kundspecifikt Kollektivt Betalas av vem? SvK Kundspecifikt motsv. minst 30 % av kapaciteten Producenter Återstående del av kundspecifikt (för tillkommande producenter) SvK Elnätsföretaget Betalas till vem? Elnätsföretaget för regionnätsförstärkningar Anslutningslån Medel motsvarande anslutningslån SvK för stamnätsförstärkningar

19 SCHEMATISK SKISS: NÄTFÖRETAG ANSÖKER OM LÅN KRAFT- PRODUCENT 1 KRAFTPRODUCENT 1: Bekostar minst 1/10 av sin andel av total nätförstärkningskostnad. Anslutningsavtal om minst 3/10 av total planerad kapacitet. KRAFT- PRODUCENT 2 KRAFT- PRODUCENT 3 KRAFT- PRODUCENT 4 (1) AVTAL MELLAN NÄTFÖRETAG OCH KRAFTPRODUCENTEN (10) NYTILLKOMMANDE ANSLUTNINGSAVTAL (11) ÅTERBETALNING ANSLUTNINGSLÅN Alla kraftproducenter får ansluta till lediga kapacitet, inte bara förnybar elproduktion Betalar sin andel av total investeringskostnad i förhållande till utnyttjad kapacitet SVENSKA KRAFTNÄT (8) UTBETALNING NÄTFÖRETAG (regionnät) (9) INVESTERINGAR I NÄT Investering i utbyggnad och förstärkning av befintligt ledningsnät (7) LÅNEAVTAL (2) ANSÖKAN OM LÅN (4) BEREDNING (3) FORMELL PRÖVNING (5) BESLUTS- FÖRSLAG (12) ANSÖKAN OM STÖD FÖR ANSLUTNINGSLÅN (11) (6) BESLUT OM LÅN (13) BESLUT OM STÖD BESLUTSMYNDIGHET

20 SCHEMATISK SKISS: SVENSKA KRAFTNÄT ANSÖKER OM MEDGIVANDE KRAFT- PRODUCENT 1 (7) ÅTERBETALNING ANSLUTNINGSMEDEL X00 mkr/år (4) IANSPRÅKTAGANDE AV ANSLUTNINGSMEDEL KRAFTPRODUCENT 1: Bekostar minst 1/10 av sin andel av total nätförstärkningskostnad. Anslutningsavtal om minst 3/10 av total planerad kapacitet. KRAFT- PRODUCENT 2 KRAFT- PRODUCENT 3 KRAFT- PRODUCENT (1) AVTAL MELLAN SVK OCH KRAFTPRODUCENTEN (6) NYTILLKOMMANDE ANSLUTNINGSAVTAL Alla kraftproducenter får ansluta till lediga kapacitet, inte bara förnybar elproduktion Betalar sin andel av total investeringskostnad i förhållande till utnyttjad kapacitet SVENSKA KRAFTNÄT (5) INVESTERINGAR I NÄT (2) ANSÖKAN OM MEDGIVANDE (8) ANSÖKAN OM STÖD (3) MEDGIVANDE BESLUTSMYNDIGHET (9) BESLUT OM STÖD 4 Investering i utbyggnad och förstärkning av befintligt ledningsnät

21 FINANSIERING AVGIFTSLAG LÅNGIVARE (RIKSGÄLDEN) FÖRLUSTER (20%) RÄNTA PÅ LÅN LÅN 400 MKR/ÅR AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT ADMINISTRATIVA KOSTNADER ÅTERBETALNING 400 MKR x YÅR MINUS FÖRLUSTER LÅN 400 MKR/ÅR ENERGIMYNDIGHETEN ÅTERBETALNING ANSLUTANDE KRAFTPRODUCENTER NÄTINNEHAVARE NÄTINNEHAVARE NÄTINNEHAVARE NÄTINNEHAVARE NÄTINNEHAVARE RÄNTEFRITT LÅN 400 MKR/ÅR