Allmänt om tröskeleffekten

Transkript

1 Generaldirektören Näringsdepartementet Energienheten /1929 REMISSVAR Övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) får lämna följande synpunkter på Näringsdepartementets promemoria. Allmänt om tröskeleffekten Svensk Vindenergis prognoser anger i dag en betydligt snabbare utbyggnad av vindkraften än de prognoser som låg till grund för Svenska kraftnäts rapporter 2009 om tröskeleffekten. Många nya projekt planeras, inte minst i Norrland. Där är problemet snarare att hinna få fram alla erforderliga nätförstärkningar i tid. SvK1000, v3.2, Det kan också noteras att marknaden delvis reglerat sig själv under de fyra år som gått sedan Svenska kraftnät lämnade sina förslag. I några av de s.k. tröskeleffektområden som tidigare identifierats och som är ekonomiskt intressanta med avseende på tillståndsmöjligheter, medelvind och kostnader för nödvändiga nätförstärkningar har större aktörer efter hand köpt upp projekt från mindre aktörer. Därigenom har tillräcklig produktionskapacitet uppnåtts för att hantera tröskeleffekten. I några av fallen har större regionnätsföretag gått in och tagit på sig risken. Omvänt gäller att det nu finns viss risk för att exploatörer vill avbryta eller senarelägga pågående projekt i hopp om att då kunna komma att omfattas av de nya reglerna. Det är mot den bakgrunden viktigt att Svenska kraftnät kan utforma kriterier för vilka områden som kan komma i fråga, på ett sådant sätt att projekt där aktörerna själva bedöms ha rimliga möjligheter att hantera tröskeleffekten inte ges del av stödet. Kopia: SvK-Reg, TD, cs, ck, ckp, cf, cfa, cm, cmd, cd, ca, can, cn, cns, cnp, BP, inli, bjfo

2 Principer för anslutning Som konstateras i promemorian är det i princip elmarknadens aktörer som självständigt avgör när och var ny elproduktion planeras, projekteras och byggs. Elnätsföretagen har en reaktiv roll dvs. har att genomföra anslutningen av anläggningarna till nätet. Här vill Svenska kraftnät understryka vikten av vad som framhålls i promemorian, nämligen att det är angeläget att nätförstärkningarna görs utifrån en tänkt målbild för nätet. Svenska kraftnät gav 2012 ut Vägledning för anslutning till stamnätet. Här anger verket nedanstående principer för anslutning som ska säkerställa just en rationell nätplanering och en samhällsekonomisk utbyggnad av näten. Stamnätet kan strukturellt liknas vid elsystemets motorvägar. Om alltför många små påfarter byggs upphör motorvägarna att vara motorvägar. Då försämras både effektiviteten och trafiksäkerheten i vägnätet. Om små anläggningar ansluts till stamnätet finns dessutom risken att det etableras nya nät parallellt med regionnäten, vilket även är olämpligt av kostnadsskäl och miljöskäl. Det är alltså viktigt att behålla nuvarande struktur med stamnät, regionnät och lokalnät. Således bör förstärkningar i första hand göras i underliggande nät för att möjliggöra anslutning av nya anläggningar. Om nya transformeringspunkter byggs i stamnätet på bekostnad av förstärkningar i regionnäten kommer systemets överföringsförmåga att försämras. Även driftsäkerheten påverkas negativt av nya anslutningspunkter som introducerar fler felkällor i systemet. Ett nätföretags anläggning ska därför anslutas till nät med lägre spänning än stamnätet om så är möjligt och i första hand göras till redan befintliga stationer. Om flera vill ansluta anläggningar till stamnätet inom samma geografiska område ska detta samordnas. Mot bakgrund av ovan nämnda risker med anslutning av små anläggningar till stamnätet kräver Svenska kraftnät en installerad transformatoreffekt på mer än 100 MW för att ansluta ett nätföretags anläggning till 220 kv-stamnätet. För anslutning till 400 kvstamnätet krävs en installerad transformatoreffekt på mer än 300 MW. Det är Svenska kraftnät som anger anslutningspunkt och beslutar om den tekniska utformningen. Det sker efter en samlad bedömning av driftsäkerhet, nätstruktur, kost- 2/6

3 nader och miljöaspekter. Den totalekonomiskt bästa anslutningen ska väljas och processen sker i samarbete med det anslutande nätföretaget. Den här ordningen hotas nu av exploatörer som bildar egna nätbolag, vars enda intresse är att bygga en anslutningslinje till nätet. Nätföretaget ses här som ett nödvändigt ont och intresset är obefintligt för att leva upp till ellagens anslutningsplikt och för att göra förstärkningar för att kunna ansluta andra intressenter. Därmed finns risk för att anslutningarna trycks uppåt i stället för neråt i näthierarkin och att anslutningarna görs till högre spänningsnivå än nödvändigt. På stamnätsnivån innebär en sådan utveckling på sikt ett hot mot den nationella driftsäkerheten. Det är därför avgörande viktigt att Svenska kraftnät har de befogenheter som erfordras, inte bara när det gäller att utvälja tröskeleffektsområden, utan också för att säkerställa att anslutningarna görs på ett sätt och en nivå som bidrar till en rationell nätstruktur. Avgränsningar och krav I punkt 3 (sid 16) anges att vid dimensioneringen av nödvändiga nätförstärkningar ska hänsyn enbart tas till planerade elproduktionsanläggningar som påbörjat tillståndsprocessen. Här anser Svenska kraftnät att det behövs en entydig definition av vad som avses med att ha påbörjat tillståndsprocessen. Det föreslås vidare i punkt 4 att de planerade anläggningarna enskilt eller tillsammans ska utgöra en stor produktionsanläggning för förnybar elproduktion (minst 100 MW). Här vill Svenska kraftnät att kommande proposition ger uttryckligt stöd för principerna i verkets vägledning. Det kan ske genom att tillfoga För anslutning till 400 kvstamnätet ska den sammantagna effekten dock uppgå till minst 300 MW. Riksrevisionens rapport Staten på elmarknaden (RiR 2013:3) pekade på oklarheter kring vad som avses med begreppet samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar i instruktionen för Svenska kraftnät. Nu anges i punkt 5 att den samhällsekonomiska effektiviteten ska beaktas särskilt vid val av områden och elproduktionsanläggningar. Det är här önskvärt att regeringen närmare klargör vilka aspekter det är som man med denna skrivning önskar att Svenska kraftnät ska beakta. I punkt 6 krävs att anläggningar med en nominell installerad kapacitet motsvarande minst trettio procent av kapaciteten för den planerade nätförstärkningen ska ha teck- 3/6

4 nat anslutningsavtal med nätföretaget. Svenska kraftnät finner denna avvägning rimlig. Om en exploatör inte vill gå vidare med en anslutning trots att anslutningsavtal är tecknat finns dock möjligheten att begära sig själv i konkurs. Därmed betalas ingenting till regionnätsföretaget och i förlängningen inte heller till Svenska kraftnät. Om risken ska kunna begränsas också i praktiken behöver exploatören ställa ut en bankgaranti till regionnätsföretaget i samband med tecknandet av anslutningsavtal. I punkt 8 anges att summan av alla investeringar som finansieras genom Svenska kraftnät får uppgå till högst 700 miljoner kronor. Svenska kraftnät anser att det tydligare bör framgå om detta avser per år eller totalt belopp för övergångsperioden. Det framgår av promemorian att Svenska kraftnät ska ha rätt att modifiera förstudier och ha möjlighet att i samråd med regionnätsföretagen komma fram till andra tekniska lösningar på hur anläggningarna ska anslutas och hur nätet ska byggas ut eller förstärkas. Respektive nätägare ansvarar sedan för åtgärder, förstärkningar och nätutbyggnad med förknippad tillståndsprocess, koncessionsansökan m.m. i sitt nät i enlighet med det beslut som fattats av Svenska kraftnät i samråd med nätägaren. Svenska kraftnät anser att det behöver förtydligas vad som händer om Svenska kraftnät och nätägaren inte kommer överens om teknisk lösning eller t.ex. har olika uppfattning om kostnadsfördelningen. Det finns en risk för att ingen överenskommelse nås eller att handläggningen av ansökan drar ut på tiden eller att ansökan i värsta fall avslås. Förslagsvis kan begreppet i samråd bytas ut mot efter samråd. Finansiering Promemorian föreslår att finansieringen av Svenska kraftnäts åtaganden sker via stamnätstariffen. Svenska kraftnät har inga invändningar mot en sådan ordning. Det bör dock noteras att de nätkunder som betalar för Svenska kraftnäts verksamhet inte är samma kollektiva grupp som promemorian refererar till som elkunder. I promemorian sägs (sid 24) att när det gäller stamnätet finns det inte skäl att begränsa ordningen med förtida delning till särskilt utvalda projektområden. I stället bör staten under alla förhållanden bära den ekonomiska risken. Kostnaderna för risktagandet finansieras i så fall genom Svenska kraftnäts tariffer för överföring av el på stamnätet. 4/6

5 Skrivningen är otydlig. Svenska kraftnät har tolkat den föreslagna lydelsen av 4 kap. 9 b andra stycket ellagen så att förtida delning även på stamnätet endast ska tillämpas för de projekt som ges stöd genom förslaget. Om tolkningen i stället är att Svenska kraftnät ska tillämpa förtida delning generellt för alla anslutningar av förnybar produktion till stamnätet blir konsekvenserna mycket omfattande. Svenska kraftnät lämnar ingen utförlig beskrivning av detta här utan önskar ett förtydligande, så att det framgår att den förtida delningen endast gäller för de anslutningar av förnybar produktion som ges stöd genom övergångslösningen. Det bör även nämnas att det kan finnas anslutningar direkt till stamnätet i de fall en produktionsanläggning är placerad så nära stamnätet att även anslutningsledningen är icke koncessionspliktig. Ett förtydligande bör därför omfatta både nätföretag och producenter som ansluter till stamnätet. Den ekonomiska hantering som Svenska kraftnät förutser är att de utlånade ekonomiska medlen till kapacitet som ännu inte har tagits i anspråk förräntas med de räntekostnader som Svenska kraftnät har (Riksgäldens ränta). Vidare förutsätts att Svenska kraftnät kan slå ut den administrativa kostnaden för hanteringen av förslaget på de anslutande parterna enligt en viss schablon. Betydande kostnader kan uppkomma för Svenska kraftnät om verket tvingas att resultatföra en fordran dvs. om ingen anslutande part bedöms finnas för att ta ledig kapacitet i anspråk. Svenska kraftnät bedömer att det under normala omständigheter är en låg risk för att en fordran enligt ovan behöver resultatföras. I övrigt är det såvitt verket förstår inte några övriga nya kostnader som föranleds av skrivelsens förslag. Verkets förberedelsetid är dock kort för att säkerställa en god process för bedömningen av vilka anslutningar som ska ingå i systemet. Resurser och ikraftträdande Svenska kraftnät fick under åren in ett 70-tal ansökningar om anslutning till stamnätet. Alla dessa behandlas i turordning. Vissa perioder är det kö för utredning av förfrågningar. Svenska kraftnäts ambition är att lämna besked om anslutning senast tolv månader efter inlämnad ansökan. Den kompetens som krävs för att utreda en ansökan är unik och det finns utöver verkets egna anställda endast ett fåtal konsulter 5/6

6 att tillgå som kan göra analyser av stamnätet. Det finns mot denna bakgrund en viss risk för att andra anslutningsärenden kan komma att försenas. Etablering av övergångslösningen kommer att kräva ett relativt omfattande förberedelsearbete inom Svenska kraftnät. Samtidigt ökar ett senare ikraftträdande risken för att exploatörer förskjuter planer i hopp om att komma i åtnjutande av den nya ordningen. Efter avvägning av dessa aspekter förordar Svenska kraftnät ett ikraftträdande fyra till sex månader efter riksdagsbeslut. Detta remissvar har beslutats av generaldirektören Mikael Odenberg efter föredragning av enhetschefen Elisabet Norgren. Avdelningsdirektören Ann-Marie Ovrin och verksjuristen Ingrid Lindberg har deltagit i ärendets slutliga handläggning. Sundbyberg dag som ovan Mikael Odenberg Elisabet Norgren 6/6