Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07)

Transkript

1 KKV1007, v1.2, YTTRANDE Dnr 377/ (5) Näringsdepartementet STOCKHOLM Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07) N2012/2817/E Sammanfattning Det är angeläget att vidta åtgärder för att få fler kunder att göra medvetna val av elhandlare. Den konkurrensutsatta elmarknaden kräver aktiva kunder för att fungera effektivt och kunna skapa mervärden för kunderna. Föreslagna krav på skärpt och tätare information från anvisade elhandlare samt en enhetlig benämning på anvisningsavtalen kan bidra till att göra kunder mer aktiva och minska antalet anvisningsavtal. En kund som en gång gjort ett aktivt val av annan avtalsform ska inte kunna återföras till ett anvisningsavtal. Konkurrensverket anser dock att detta hellre ska regleras i lag än genom en branschöverenskommelse. Med en prisskillnad mellan anvisningsavtal och andra avtal ges fortsatt incitament till kunder som inte valt elhandlare att vara aktiva. Åtgärder för att eliminera denna prisskillnad kan därför komma att långsiktigt hämma marknadens funktion. Konkurrensverket anser att inte någon av de åtgärder som Energimarknadsinspektionen övervägt för att minska prisskillnaden mellan anvisningsavtal och andra avtal är lämplig alternativt är tillräckligt analyserad för att kunna stödjas. Inledning Generellt är det viktigt att eftersträva en effektiv styrning via prissignaler för att stimulera kunder att vara aktiva på marknaden för att på så sätt kunna få del av de fördelar som kan uppnås på en konkurrensutsatt marknad. Konkurrensverket anser därför inte att det utifrån principiella eller sakskäl finns anledning ifrågasätta att elpriset är högre i ett anvisningsavtal än i ett konkurrensutsatt avtal. Adress Stockholm Besöksadress Torsgatan 11 Telefon Fax konkurrensverket@kkv.se

2 Dnr 377/ (5) Samtidigt kan det bland de kunder som inte är aktiva på elmarknaden, och därför hamnar i anvisningsavtal, finnas särskilt svaga kundgrupper i samhället som inte alltid har reella möjligheter att informera sig tillräckligt om marknadens funktion och erbjudanden. Det kan därför möjligen utifrån andra utgångspunkter argumenteras för att dessa kundgrupper särskilt kan behöva skyddas från höga priser på el. Synpunkter på föreslagna åtgärder med syfte att minska antalet anvisningsavtal Konkurrensutsatta marknader kräver välinformerade och aktiva kunder för att fungera effektivt. Det är därför angeläget att vidta åtgärder för att få fler kunder aktiva. Konkurrensverket stöder Energimarknadsinspektionens (EI) förslag om krav på skärpt och tätare information från anvisade elhandlare till kunder samt att marknadens aktörer alltid ska använda benämningen anvisningsavtal i kommunikation med kunderna för att stimulera och underlätta en ökad kundaktivitet och på så sätt minska andelen kunder med anvisningsavtal. Med samma syfte föreslår EI ett förbud mot att föra tillbaks kunder till ett anvisningsavtal när kundens tidigare valda avtal löpt ut. EI anser att detta kan uppnås bäst genom att EI i överläggningar med branschorganisationen Svensk Energi, Konsumentverket och Energimarknadsbyrån verkar för en branschgemensam överenskommelse med denna innebörd. Konkurrensverket delar uppfattningen att en kund som en gång aktivt gjort ett val av annan avtalsform inte ska kunna återföras till ett anvisningsavtal. Det naturliga torde vara att vald avtalsform förnyas hos tidigare vald elhandlare, om kunden inte anger annat. Konkurrensverket anser för övrigt att detsamma bör gälla vid flyttning, dvs. att en vald avtalsform med viss elhandlare regelmässigt bör följa med kunden till den nya adressen, om kunden inte meddelar annat. 1 Eftersom det naturligen inte kan anses ligga i branschens intresse att minska antalet kunder med den mest lukrativa avtalsformen i elhandlarens avtalsportfölj kan det finnas en risk för att en branschöverenskommelse inte är det mest lämpade förfarandet i detta fall. Förhandlingarna riskerar att ta lång tid och resultatet kan på ett eller annat sätt bli urvattnat. Mot denna bakgrund förordar Konkurrensverket i stället en tydlig reglering av dessa förhållanden och anser att det är en brist att det i rapporten saknas djupare överväganden, för och emot, att i stället för en branschöverenskommelse på enklast möjliga sätt reglera dessa förhållanden i ellagen. I det fall branschförhandlingar likväl kommer till stånd anser Konkurrensverket att även regler om vad som ska gälla vid flyttning ska ingå i förhandlingarna. 1 En förutsättning för att ett nytt avtal kan tecknas med tidigare elleverantör vid flyttning mellan elområden är att elleverantören är verksam även i det nya elområdet.

3 Dnr 377/ (5) Synpunkter på föreslagna åtgärder med syfte att minska prisskillnaden mellan anvisningsavtal och övriga avtal Vid ett effektivt genomförande av ovan redovisade åtgärder och förslag skulle antalet anvisningsavtal minska i antal, möjligen även i icke oväsentlig omfattning. De anvisningsavtal som ändå tillämpas skulle förmodligen fortsatt ha ett högre pris än övriga avtal på marknaden. Det högre priset skulle ge en signal till kvarvarande anvisningskunder att vara aktiva på marknaden och välja ett nytt avtal med lägre pris hos någon av landets konkurrerande elhandlare. På längre sikt skulle därmed antalet anvisningsavtal på ett marknadsdrivet sätt ha förutsättningar att kunna minska ytterligare. Med ett minskat antal kunder under anvisningsavtal skulle den konkurrensutsatta delen av marknaden öka och därmed också successivt bli mer effektiv. Det skulle bland annat kunna bidra till att skapa mer jämlika konkurrensförhållanden mellan integrerade elhandlare (med ett nätbolag som systerföretag inom koncernen som utsett dem till anvisningsleverantör) och andra oberoende elhandlare. De upplevda problemen med anvisningsavtalen skulle därmed kunna anses vara tillräckligt omhändertagna. Av regeringens utredningsuppdrag till EI framgår emellertid att förslag också ska lämnas på hur den enligt regeringen omotiverade prisskillnaden som uppstått mellan anvisade kunder och kunder som aktivt valt elhandlare kan minskas eller avvecklas. Vad gäller framförda förslag för att minska denna prisskillnad delar Konkurrensverket EI:s uppfattning att en direkt reglering av anvisningspriset som ska användas för anvisningsavtal är en olämplig åtgärd på en i övrigt fungerande och konkurrensutsatt marknad. En prisreglering torde heller inte stå i samklang med intentionerna för EU:s gemensamma inre marknad för el. EI avvisar även möjligheten att i lag reglera vilken avtalsform som anvisningsleverantörerna ska tillämpa för anvisningskunder. En tänkbar ordning, som redan tillämpas av ett antal elhandlare på frivillig basis, skulle exempelvis kunna vara att bestämma att anvisningskunder ska tilldelas elhandlarens vanliga rörliga prisavtal. Det skulle i princip innebära att prisskillnaden mellan aktiva och inaktiva kunder helt utraderades. Det är därmed ett förslag som skulle ta om hand regeringens önskemål om förslag till att minska eller avveckla den enligt regeringen omotiverade prisskillnaden som finns mellan dessa kundgrupper. EI menar dock att en reglering som tvingar elhandlare att använda ett visst bestämt avtal till vissa kunder skulle vara ett främmande institut på den svenska elmarknaden. Att lagreglera detta skulle enligt EI även innebära risk för komplicerade definitionsproblem och otydligheter. Konkurrensverket delar EI:s syn i denna fråga. En ytterligare nackdel med att bestämma vilket av de anvisade elhandlarnas avtal som ska användas för inaktiva kunder är att det riskerar att än starkare knyta dessa kunder till aktuell anvisad elhandlare. Med ett prismässigt konkurrenskraftigt anvisat avtal ges de inaktiva kunderna än mindre incitament än tidigare att vara aktiva. Det ger kunderna ett bra pris, men detta medför i sin tur att andra

4 Dnr 377/ (5) oberoende elhandlare för överskådlig tid får svårare att konkurrera om dessa kunder. EI överväger ytterligare två alternativ för att minska skillnaderna i pris mellan inaktiva och aktiva kunder, nämligen upphandling av anvisad elhandlare eller reglering av anvisningsprocessen. Om nätföretagen på något sätt tvingas vända sig till marknaden för att upphandla/utse anvisad elhandlare, i stället för som nu regelmässigt anlita ett systerföretag i koncernen, skulle även andra elhandlare kunna ges möjlighet att konkurrera om att bli anvisad elhandlare. Krav på att nätägare ska upphandla tjänsten anvisad elhandlare har emellertid tidigare utretts av bland annat Konsumentverket, men befunnits för dyrt och föra med sig ett stort antal problem. EI kommer fram till samma slutsats, dock utan att göra en ny egen utredning av frågan. EI föreslår i stället en reglering av själva anvisningsprocessen för tjänsten anvisade elhandlare. I ellagen skulle det införas ett krav på att nätägare ska utse den anvisade elhandlaren på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt och EI ska ges ett tillsynsansvar över denna bestämmelse. Konsumentverket, som i samråd med EI genomfört aktuell utredning, avstyrker att anvisningsprocessen regleras på av EI föreslaget sätt. Skälen anges vara ungefär desamma som Konsumentverket anser talar emot upphandling av anvisad elhandlare dvs. det är oklart om fördelarna överväger kostnaderna med förslaget. Konsumentverket anser därför att förslaget inte bör genomföras förrän samhällsekonomiska effekter, eventuella bieffekter och förändrade incitamentsstrukturer är bättre utredda. Konkurrensverket delar Konsumentverkets tveksamhet i dessa frågor. Det finns inget redovisat underlag som möjliggör ett samlat ställningstagande, varken till ett eventuellt krav på upphandling av anvisad elhandlare eller till EI:s förslag om reglering av anvisningsprocessen. Den samhällsekonomiska kalkylen för dessa alternativ torde också bli allt svårare att räkna hem i takt med att övriga föreslagna åtgärder för att minska antalet anvisningsavtal efterhand får effekt. Det är för övrigt svårt att se någon egentlig skillnad i praktiken mellan ett krav på upphandling av anvisad elhandlare och att den anvisade elhandlaren ska utses på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt. Det torde i båda fallen i praktiken bli fråga om en regelrätt upphandling av den anvisade elhandlaren. Även om skillnader skulle finnas så redovisas inte några tydliga kriterier för var gränsen i så fall går för att EI ska kunna anse att ett visst förfarande varit tillräckligt marknadsorienterat eller ej. Detta riskerar att skapa bristfällig förutsägbarhet och otydlighet i regelverket. Utifrån det underlag som presenteras i utredningen avstyrker Konkurrensverket därför förslaget om en reglerad anvisningsprocess.

5 Dnr 377/ (5) Detta yttrande har beslutats av generaldirektören. Föredragande har varit konkurrensrådet Stig-Arne Ankner. Dan Sjöblom Stig-Arne Ankner