Minnesanteckningar från referensgruppsmöte Marknadsmodell, 17 mars 2016

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar från referensgruppsmöte Marknadsmodell, 17 mars 2016"

Solveig Mattsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 MINNESANTECKNINGAR 1 (5) Datum Minnesanteckningar från referensgruppsmöte Marknadsmodell, 17 mars 2016 Närvarande Bo Hesselgren Energimarknadsbyrån Rickard Silverfur Fastighetsägarna Christian Carlsson Vara Energi Roger Abrahamsson Tekniska Verken Marie Renström Ellevio Birgitta Rasmussen Mälarenergi Eika Åström Skellefteå Kraft Anders Berghman E.on Ronald Liljegren Svensk Energi Cleas Nilsson Oberoende elhandlare Erik Forsén SvK Johan Nilsson Ei Ulrika Bäärnhielm Ei Marie Larsson Ei Ej närvarande Jakob Eliasson Villaägarna Peter Vikström Konsumentverket Lina Hossar GodEl Stig-Arne Ankner Konkurrensverket Elin Vidlund Ei Daniel Norstedt Ei 1. Fakturering Ulrika Bäärnhielm presenterade faktureringsprocessen och de frågor som nu är aktuella. Swecos rapport om samfakturering diskuterade inte eftersom den kommer att presenteras på ett särskilt seminarium nästa vecka. På detta referensgruppsmöte låg fokus på kreditrisk och kassaflödesanalys. Ulrika informerade om att projektet försenats något eftersom Ei hittills inte har fått någon konsult som antagit uppgiften. Denna försening påverkar dock inte möjligheten att kunna leverera slutrapporten i rätt tid. Konsulten kommer att samla in information från marknadens aktörer och referensgruppen kommer att få tycka till. Förslagen som konsulten kommer att lämna måste vara konkurrensneutrala. EI6003, W-4.0, Referensgruppens input till konsulten Vilka faktorer avgör kreditriskens storlek? Box 155, Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel registrator@ei.se. Org.nr

2 2 (5) Det beror på vilken modell som används. Referensgruppen anser att modellen är avgörande för hur de ska kunna uttala sig om hur kreditrisken utfaller. Modellen är också avgörande för hur elhandlaren väljer att paketera erbjudanden till kunden. Det kommer vara lika många dåliga betalare senare som nu. Dåliga betalare försvinner dock från nätägaren när det blir en elhandlarcentrisk modell, eftersom elhandlaren betalar nätägaren. Ur ett kundperspektiv kommer det inte förändras. Hur påverkar längden på betalningsfrister och fördelningen av kreditrisker er? Modellen är avgörande och styr hur det ser ut. Hur påverkar längden på betalningsfrister och fördelningen av kreditrisker konkurrensen på marknaden? Blir det för korta betalningsfrister så kommer det bli svårt för elhandlare att verka på marknaden. Hinner elhandlaren få betalt innan denne ska betala till nätägaren? Det är möjligt att det ökar konkurrensen men samtidigt försämrar den. Timavräkning gör det möjligt att fakturera kunden snabbare och minska kreditrisken. En sannolik utveckling är att avtalen blir mer behovsanpassade efter kundens behov. En typ av produkter som kan bli intressant för kunden är Flat-rate avtal, där kunden vet exakt vad hen kommer betala varje månad. Vilka worst case scenarion ser ni? Elhandlare som går i konkurs i ökad utsträckning. Ökat antal oseriösa elhandlare kan skapa ökad risk för nätföretagen. De har inte samma kapitaltäckning osv. När priserna stiger ökar andelen kunder som vill ha fast pris. Detta i sig ökar risken för elhandlarna. För kunderna blir det ännu viktigare att elhandlarna är seriösa. Elhandlarna borde certifieras. En icke-statisk process som omprövas om det sker förändringar i t.ex. ägarskapet. Kundstorleken är avgörande för riskerna.

3 3 (5) Det rådde lite olika åsikter om huruvida nätkostnaden och elhandelskostnaden skulle separeras. Flera tyckte dock att det är viktigt att kunden vet vad de betalar för och att nätkostnaden är skild från elkostnaden. Om man ska lyckas i projektet måste nätavgiften harmoniseras. Risker; för nätföretagen idag sprids risken på alla nätkunder. I framtiden kommer den att spridas på ett fåtal elhandlare. 2. Flyttprocessen Johan Nilsson presenterade hur flyttprocessen ser ut idag. Referensgruppen kompletterade bilden genom att informera om att det finns avtal mellan elhandlare och kunder som gör att processen kan se annorlunda ut. Vissa elhandlare ställer t.ex. krav på att man måste ta med sig sitt gamla elavtal. Det finns också fullmakter som komplicerar processen. Johan presenterade sedan en processbild som visade hur flyttprocessen kan se ut i framtiden. Utgångspunkten var där att nätägaren stänger av elen när en kund flyttar ut. Referensgruppen kom med följande input: Processen blir enklare i den nya modellen men avtal mellan kunden och den nya eller gamla elhandlaren kan påverka processen. Nätägaren eller fastighetsägaren kan ikläda sig rollen som kund innan någon hunnit flytta in. Nätägaren får inte vara kund. Annars går det på nätförlusterna och då påverkar det nätavgifterna. Intäktsramarna måste hänga ihop med detta. Får nätägaren stänga av eller måste denne stänga av? Inget avtal ingen el. Hur får en elhandlare reda på att det är tomt i en bostad och att fastighetsägaren vill ha visningsel? Nätbolaget tar kontakt med fastighetsägaren. Kommer ta några år innan alla mätare klarar frånkoppling på distans. Kostnadsdrivande för nätägaren. Hur lång tid ska man vänta innan man gör avstängningen? Man kan inte bara utgå från lägenhetskunder. Vad händer med villor? Det är kundens ansvar att se till att inget fryser sönder.

4 4 (5) Kunden behöver ta ett större ansvar och teckna avtal i god tid. Vem är ansvarig om detta inte görs? Informationsproblem kan uppstå. Elhandlarnas öppettider påverkas. Behöver ha längre öppettider, t.ex. om inflyttning görs en helg. Priset kan påverkas därefter. Kan kunden kräva att få el när som helst? Öppettiderna blir ett konkurrensmedel. Små elhandlare kommer att få svårt att hänga med i utvecklingen. Referensgruppen kom också in på att diskutera förändringen av marknadsmodellen och betydelsen av att snabbt fatta detta beslut eftersom det påverkar alla övriga processer. Det behöver finnas ett avtal på nätsidan för att man ska kunna ska få avbrottsersättning. Vissa i referensgruppen menade att det står i uppdraget att det ska vara två avtal. Men att nätavtalet kan tecknas via elhandlaren. Beröringspunkter till anvisningssystemet Kan man låta bli att stänga av och att kunden hamnar i en anvisning? Om man flyttar in och det redan finns el. 3. Anvisningsprocessen Marie Larsson presenterade hur anvisningsprocessen ser ut idag och diskuterade med gruppen hur den eventuellt kan komma att se ut i framtiden. Nedanstående input kom från referensgruppen: Marknaden kan själv lösa situationen med dåliga betalare. Supplier of last resort kan se ut på olika sätt, men måste finnas. Hur en supplier of last resort ska utses i framtiden diskuterades. Upphandla på t.ex. en treårsperiod. Snabbupphandling via hubben (vid konkurssituationer). Varje elhandlare kan ha skyldigheten eller ett dotterbolag till SvK. Om priserna hos supplier of last resort kommer vara under marknadspriset kommer detta ha påtagligt negativa konsekvenser för marknaden. Det ska inte vara möjligt att hoppa dit för billigare avtal.

5 5 (5) Det fanns olika åsikter i referensgruppen huruvida det är bra med reglerade priser på anvisningsavtal. Det sociala skyddsnätet ska träda in men det är väldigt beroende på vilken kommun man bor i. Det är vanligare att kunden blir frånkopplad än att avtalet hävs. För kunden är detta dock en dyrare process. Därför vore det bra om avtalen hävdes istället. Gruppen diskuterade också hur kunden ska få reda på vem som är supplier of last resort. Om en elhandlare inte vill teckna ett avtal med en kund kan denne elhandlare också ha en skyldighet att upplysa kunden om vem som är supplier of last resort. Skyddssystemet för när en elhandlare går i konkurs diskuterades vidare. Det kan kanske vara olika system? Givet olika typer av kunder. Helhetslösning som ska kunna hantera två hundra och tvåhundratusen kunder. En stor högspänningskund kan förlora tals kr om de hamnar på tillsvidareavtal. Ett system eller två? Ledtid i information till kund vid konkurs kritisk och idag för lång. 4. Övrigt Avbrott önskemål om diskussion kring avbrott. Önskemål från gruppen om att inte lägga nästa möte för sent, medlemmarna vill vara med och påverka. Ei återkommer med datum.

Relevanta dokument

Mötesanteckningar Referensgruppsmöte Hubb-projektet Marknadsmodell

Johan Nilsson 2016-05-06 1 (7) Mötesanteckningar Referensgruppsmöte Hubb-projektet Marknadsmodell 2016-05-02 Plats: Ei:s lokal Freja, Drottninggatan 26, Stockholm Datum: 2016-05-02, klockan 10:00-14:00