Minnesanteckningar från referensgruppsmöte gällande tjänstehubb och elhandlarcentrisk marknadsmodell 19 maj

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar från referensgruppsmöte gällande tjänstehubb och elhandlarcentrisk marknadsmodell 19 maj"

Göran Eriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 MINNESANTECKNINGAR 1 (5) Datum Minnesanteckningar från referensgruppsmöte gällande tjänstehubb och elhandlarcentrisk marknadsmodell 19 maj Närvarande Daniel Norstedt (Ei) Sara Sundberg (Ei) Marie Larsson (Ei) Erik Forsén (Svk) Tania Pinzon (SvK) Niklas Notstrand (Energimyndigheten) Bo Hesselgren (Konsumenternas Energimarknadsbyrå) Björn Berg, (Ngenic) Kjell Sjöberg (Boo Energi) Niklas Ehn (Expectra) Peter Strannegård (Fortum) Cleas Nilsson (Oberoende elhandlare) Ulf Dahlin (Energi Sverige) Stig-Arne Ankner (Konkurrensverket) Leif Sjöberg (Vattenfall) Catherine Lillo (Energiföretagen Sverige) Ej närvarande Peter Vikström (konsumentverket) Per Andreasson (SCB) Rickard Silverfur (Fastighetsägarna) Monica Karlsson (Halmstad Energi) Sigvard Krantz (Bjerke Energi) 1. Statusrapportering - SvK a. Processer och funktioner Erik Forsén presenterade hur SvK arbetar med processer och funktioner. Processerna finns publicerade på SvKs hemsida. SvK kommer att hålla ett seminarium den 31 maj där arbetsgrupperna kommer att presentera processerna. Denna rapport kommer bl.a. att innehålla mer detaljer om vilken information som kommer att utbytas inom vilka tider. b. Lagringsform EI6003, W-4.0, Sweco har gjort en underlagsrapport om vilken datalagringsform som är mest kostnadseffektiv, en central lagring av data eller decentraliserad lagring av data. Det handlar exempelvis om anläggningsdata, kunddata och mätvärden. Resultatet av rapporten visar att det mest konstandseffektiva förslaget är att lagra data centralt. SvK har ännu inte tagit ställning till vilken datalagringsform man ska rekommendera. Box 155, Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel registrator@ei.se. Org.nr

2 2 (5) I samband med att datalagringsfrågan diskuterades kom gruppen också in på frågan om nätägarna ska se vilken elhandlare kunden har. Daniel Norstedt redogjorde för att Ei:s principiella inställning är att nätägarna inte bör kunna se denna information i hubben. Referensgruppen påtalade att detta kan innebära praktiska svårigheter och att nätägarna vid vissa tillfällen behöver ha denna information, t.ex. vid utbetalning av avbrottsersättning. Daniel förtydligade att det handlar om en principiell inställning från Ei och att man behöver titta på systemet mer i detalj och de praktiska konsekvenserna. Även frågan om hur länge informationen i hubben ska lagras berördes. Enligt Erik Forsén kommer informationen inte att lagras för alltid utan under en begränsad tid. Aggregerad data kan möjligtvis behållas längre. Ytterligare en fråga gällde hur elanvändarna ska få tillgång till informationen i hubben. Ska det vara frivilligt för elhandlarna att erbjuda en kundportal in i hubben? Hur ska elanvändare som inte är kund hos en elhandlare få tillgång till informationen i hubben? Elhandlarna behöver visualisera informationen i hubben på ett bra sätt, det kan bli ett konkurrensmedel. Eller så behöver man inte komma med en egen lösning för visualisering utan istället skapa ett titthål in i hubben för elanvändarna. c. Schablonavräkning Sweco rekommenderar att schablonavräkning ska utföras i hubben. Även SvK förordar att det ska ske i hubben. d. Framtiden Erik Forsén beskriver arbetet framåt: Seminarium den 31 maj. Delrapportering till regeringen i juni. Publicering av rapport i oktober. Peter Strannegård lyfte IT-säkerhetsfrågan. Hubben kommer att vara kritisk infrastruktur för landet och systemet måste hålla. 2. Statusrapportering - Ei a. Fullmakter Marie Larsson redogjorde för statusen i delprojektet. För att få fullmakterna att minska i omfattning är arbetshypotesen att det inte ska behövas fullmakter för att få tillgång till uppgifter i hubben om områdes-id. och anläggnings-id. vid leverantörsbyten. Leif Sjöberg uttryckte att fullmakterna istället till stor del handlar om en behörighetsfråga. Vilken information ska vilken aktör ha tillgång till och när? Bo Hesselgren påtalade också vikten av att få stopp på oseriösa aktörer. Marie

3 3 (5) Larsson höll med om att det är viktigt men att hubben inte kommer kunna lösa detta problem till fullo. Frågan om en eventuell standardisering av fullmakter berördes också av referensgruppen. Ei uttryckte tveksamhet till att det är en uppgift för myndigheten. b. Supplier of last resort Marie Larsson redogjorde för de aktuella frågorna i delprojektet. Utgångpunkten är att ingen längre ska anvisas en elhandlare vid inflyttning till en ny bostad utan behöver aktivt välja en elhandlare för att få el. Kvar att hantera är kunder med betalningssvårigheter och kunder vars elhandlare förlorar sin balansansvarige/försätts i konkurs. Det finns flera olika modeller för att utse en supplier of last resort. Referensgruppen framförde att central upphandling är en bra modell. Peter Strannegård förde också fram att Ei borde se över möjligheten till förskottsbetalning. Har energieffektiviseringsdirektivet implementerats på rätt sätt? Förskottsbetalning skulle enligt Peter Strannegård vara ett system som underlättar för personer med betalningsproblem att ändå få el. c. Avstängning mellan kunder Daniel Norstedt presenterade statusen i detta delprojekt. Ei utreder nu frågan om elen ska stängas av mellan ut- och inflyttande kunder. Peter Strannegård påpekade vikten av kommunikationen med kunden när elen ska slås på, så inte hushållsapparater eller t.ex. bastun slås på när kunden inte är hemma. d. Fakturering Daniel Norstedt berättade att Sweco gjort en kostnads/nyttoanalys. Nästa steg är att konsulten GAIA nu tittar på riskhanteringen vid samfakturering. En workshop med referensgruppen knuten till delprojektet äger rum den 26 maj. Slutsatserna från GAIAs studie kommer att presenteras i september. e. Övriga delprojekt Ei kommer att träffa SCB i början av juni för att prata om möjligheterna och intresse för att få ut statistik ur hubben. Arbetet med fullmakter, integritetsfrågor och kundinformationsfrågor kommer att integreras och rapporteras i en samlad delrapport. I höst kommer Ei hunnit längre i arbetet och vara mer på det klara med vilka lösningar som kommer förespråkas. Dialogen med referensgrupperna kommer att fortsätt under hela arbetet. Ei fick frågan om man tror att man

4 4 (5) kommer hinna klart med arbetet till februari Daniel svarade att Ei i dagsläget inte ser några hinder för att hinna klart i tid. 3. Energiföretagen Sverige presenterar modell för avtalsstruktur och betalningsflöden Catherine Lillo presenterade olika modeller för avtalsstruktur och betalningsflöden. Informationsflöden är en separat fråga och behandlas inte i de olika modellerna. De modeller som branschorganisationen tittat på är en ombudsmodell, en underleverantörsmodell och en alternativ modell. Den modell som branschorganisationen rekommenderar är den alternativa modellen som innebär att kunden har kontakt med elhandelsföretaget i de allra flesta ärenden. Modellen innebär dock att kunden alltjämt kan ha kontakt med elnätsföretaget i vissa ärenden, t.ex. avseende avbrott, leveranskvalitet och skadestånd. I den här modellen går betalningsflödet via elhandlaren. 4. Samordning Ei och SvK Daniel Norstedt berättade att samarbetet mellan SvK och Ei fungerar bra och att avstämningar mellan myndigheterna sker minst varannan vecka. SvK får en fråga från referensgruppen gällande hur man arbetar när man inte vet vilken marknadsmodell som Ei kommer att förespråka. Erik Forsén svarar att SvK arbetar utifrån flera modeller samtidigt. 5. Ansvarsfördelning kring tjänstehubben Erik Forsén presenterar hur man i samarbete med Ei börjat specificera ansvarsfördelningen mellan elnätsföretag, elhandlare och tjänstehubben. Erik får frågor från referensgruppen vad som händer om hubben levererar fel uppgifter. Erik svarar att det kommer att finnas ett avtal mellan hubben och användarna och att dessa typer av frågor får hanteras där. Björn Berg påpekar att nätägarna ibland känner att de inte kommer att ha möjlighet att kommunicera med kunderna i en elhandlarcentrisk modell. Daniel Norstedt förklarar att det inte finns något sådant hinder. En elhandlarcentrisk modell är inte detsamma som singel point of contact. Vid en samfakturering handlar det i så fall om att nätägarna får använda sig av andra kanaler än fakturan för sin kommunikation. 6. Nästa möte Nästa möte kommer bli efter sommaren. Ei och SvK återkommer med datum och tid.

5 5 (5) Mötet avslutas.

Relevanta dokument

Per Åslund (ersättare för Niclas Ehn) Peter Strannegård. Tania Pinzon Sara Sundberg. Ej närvarande:

Per Åslund (ersättare för Niclas Ehn) Peter Strannegård. Tania Pinzon Sara Sundberg. Ej närvarande: Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen bjuder in till referensgruppsmöte för projekt gällande tjänstehubb och elhandlarcentrisk marknadsmodell Datum för möte: 8 februari 2016 Tid: 13.00-16.00