Tjänstehubb informationsmodell

Transkript

1 SvK1000, v3.3, PROJEKT Förstudie tjänstehubb DOKUMENTNUMMER DATUM PUBLICERAD VERSION ÄRENDENUMMER /2266 Tjänstehubb informationsmodell 1/13

2 Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum Publicerad Arbetsversion 1.0 Första versionen /13

3 1 Inledning Begrepps- och informationsmodell Bilaga Typfall /13

4 1 Inledning Inom ramen för Svenska kraftnäts projekt Förstudie tjänstehubb pågår ett arbete med att ta fram en informationsmodell för tjänstehubben. Arbetet utförs tillsammans med en expertgrupp bestående av branschföreträdare. Det huvudsakliga målet med informationsmodellen är att definiera vilken information som krävs i tjänstehubben för hantering av processer och funktioner. Informationsmodellen kommer att användas för flera olika ändamål, bland annat: > För att definiera informationsutbytet i BRS-dokumentationen. > Som underlag i kravspecifikation för systemupphandling av tjänstehubben. > Som information till marknadsaktörerna inför de systemanpassningar som krävs för att hantera informationsutbytet med tjänstehubben. > Som underlag för informationsklassning (säkerhets- och integritetsmässig klassning av information i tjänstehubben). Arbetet kommer att resultera i följande dokument: > Övergripande beskrivning > Konceptuell informationsmodell (bild) > Begreppslista (inkl. definitioner) > Attributlista (inkl. definitioner) > Typfallbeskrivningar av anslutningar och mätpunkter i elnätet baserat på informationsmodellen. Arbetet med att färdigställa informationsmodellen pågår fortfarande. Detta dokument innehåller en övergripande beskrivning av det pågående arbetet samt vissa delresultat. 4/13

5 2 Begrepps- och informationsmodell 2.1 Arbetsmetod Arbetet med att ta fram en informationsmodell startade med en inventering av vilka begrepp som behöver hanteras i tjänstehubbens processer och funktioner. För varje begrepp som identifierades angavs en definition. Därefter undersöktes hur begreppen relaterar till varandra vilket resulterade i den begreppsmodell som presenteras i detta dokument. I det fortsatta arbetet kommer begreppsmodellen vidareutvecklas till en informationsmodell i vilken begreppen definieras som klasser 1. Därefter kommer kardinaliteten 2 mellan klasserna att definieras. För respektive klass kommer även ett eller flera attribut att definieras, t.ex. kommer attributet Kundnamn anges för klassen Kund. 2.2 Centrala begrepp i tjänstehubben Idag tillämpas inte en enhetlig informationsmodell för de centrala begrepp som t.ex. beskriver elnätsföretagens anslutningar och mätpunkter till kund- och nätgränsanläggningar i elbranschen. Vissa elnätsföretag skapar dubbletter av kundanläggningar för att hantera mikroproduktion och dubbletter av nätgränsanläggningar för att hantera utbyten mellan nätavräkningsområden. Målsättningen med de centrala begreppen är att etablera en tydlig och enkel struktur för att skapa förutsättningar för en god hantering av elmarknadens processer och funktioner via tjänstehubben. 1 Informationsmodellering enligt UML. (I andra modelleringsprinciper kan klass motsvaras av objekt.) 2 Relationen mellan klasserna t.ex. består av, hör till, en till många, många till en etc. 5/13

6 Behövs ej i tjänstehubben Exempel på fysisk representation av ett elnätsföretags anslutningspunkter i ett NIS/GIS-system och koppling till information i hubben. Fysisk punkt där anläggning är ansluten och el överförs från eller till elnätet. Anslutningspunkt Punkt där elproduktion, elförbrukning eller nätutbyte med angränsande nätavräkningsområde mäts eller beräknas. Mätpunkt Bostad, byggnad eller elutrustning, ansluten till eldistributionsnät, där el används eller produceras. Kundanläggning Elanläggning ansluten till ett elnät. Anläggning Elanläggning för utbyte mellan angränsande nätavräkningsområden. Nätgränsanläggning Centrala begrepp i tjänstehubben Kundanläggning, enbart för förbrukning. Förbrukningsanläggning Kundanläggning, för både produktion och förbrukning. Produktionsanläggning Administrativ representation Administrativt objekt för uttag av el där balansansvar, avtal och leverantörsbyte hanteras. Förbrukning Administrativt objekt för inmatning av el där balansansvar, avtal och leverantörsbyte hanteras. Produktion Administrativt objekt där utbyte av utmatad el mellan nätavräkningsområden hanteras. Nätutbyte Utmatning Administrativt objekt där utbyte av inmatad el mellan nätavräkningsområden hanteras. Nätutbyte Inmatning Administrativt objekt för inmatning och uttag av el där balansansvar, avtal, leverantörsbyte hanteras eller där utbyte av el mellan nätavräkningsområden hanteras. Avräkningsobjekt Figur 1 Tjänstehubben, centrala begrepp I Figur 1 ovan beskrivs de centrala begreppen i tjänstehubben 3. En förändring jämfört med dagens situation är att begreppsmodellen utgår från mätpunkter istället för dagens så kallade anläggningar. Elnätsföretagen är ansvariga för att definiera sina mätpunkter. En central princip är att det för kund- och nätgränsanläggningar alltid ska finnas minst en mätpunkt oavsett om den har mätare eller ej. Mätpunkter utan mätare kan t.ex. vara brukstidsmätta kundanläggningar såsom gatubelysning och reklamskyltar. Ytterligare en förändring jämfört med dagens situation är det nya begreppet avräkningsobjekt som är en administrativ förlängning av mätpunkten. Detta begrepp införs för att möjliggöra hantering av mätpunkter med mätning i flera riktningar och därmed handel med producerad respektive förbrukad energi. Dagens anläggnings ID (Gs1-kod) kommer att anges som identitet för avräkningsobjekt. Det är på avräkningsobjektet som tjänstehubbens processer och funktioner kommer att hanteras, t.ex. avtalshantering, mätvärden och avräkning. 3 Till vänster i figur 1 anges även koppling till begrepp som finns i elnätsföretagets system, men som inte behövs i tjänstehubben 6/13

7 För en kund som enbart förbrukar el innebär detta att kunden har en mätpunkt till vilket ett avräkningsobjekt är definierat. En kund med mikroproduktion kommer också ha en mätpunkt. Till mätpunkten definieras dock två avräkningsobjekt, ett för produktion och ett för förbrukning. Detta möjliggör separat hantering av t.ex. avtal, mätvärden och elhandel för kundens förbrukning respektive produktion. Det finns framförallt tre drivkrafter för att införa begreppet avräkningsobjekt: 1. Skapa en standardiserad och verklighetstrogen informationsmodell för elnätets fysiska struktur och kopplat till den, etablering av administrativa informationsobjekt på vilket handelstransaktioner kan skötas. 2. Ge ett stöd för elnätsföretag som idag har modellerat produktion och förbrukning som två separata anläggningar i samma mätpunkt. 3. Ge kunder möjlighet att teckna avtal med olika elhandelsföretag för produktion och förbrukning i samma mätpunkt. Genom att skapa en struktur som inte bygger på dubbletter av anläggningar skapas förutsättningar för en bättre datakvalitet. En annan potentiell fördel är att det också skapar bättre förutsättningar att standardisera definitionen av elavbrott. Med dagens modell, där det förekommer dubbletter av anläggningar, kompliceras elnätsföretaget hantering att avgöra om t.ex. en eller annan kundanläggning är strömlös eller ej. 2.3 Definition mätpunkter och ansvarfördelning Följande principer gäller för elnätsföretagets definition av sina mätpunkter i tjänstehubben: 1. Elnätsföretaget ska definiera de mätpunkter som hör till nätutbyte med angränsande nätavräkningsområde samt elproduktion och elförbrukning. Detta görs oavsett om mätpunkten har en mätare eller ej (se exempel i bilaga Typfall nedan). a. Om det inte finns mätning i mätpunkten ska elnätsföretaget beräkna mätvärden för mätpunkten. (Mätpunkter som beräknas, som i praktiken utgör flera parallella matningar, kan i tjänstehubben enbart definieras som en mätpunkt.) b. Om det finns mätning i mätpunkten behövs ingen beräkning. 2. Till varje mätpunkt kopplar elnätsföretaget ett eller två avräkningsobjekt. 7/13

8 3. Elnätsföretagets mätvärdesrapportering till tjänstehubben sker per avräkningsobjekt. Följande ansvarsfördelning gäller mellan elnätsföretaget och tjänstehubben: > Elnätsföretaget ska anmäla avräkningsobjekt till tjänstehubben (se BRS-SE-111 Nytt avräkningsobjekt för kundanläggning och BRS-SE-113 Nytt avräkningsobjekt för nätgränsanläggning). > Elnätsföretaget ska leverera mätvärden för samtliga avräkningsobjekt som den ansvarar för till tjänstehubben (se BRS-SE-611 Leverera mätvärde). > Tjänstehubben utför aggregering av mätvärden för flera avräkningsobjekt för olika ändamål, t.ex. nätavräkning (se Funktion Nätavstämning). 2.4 Utökad begreppsmodell Utöver de centrala begreppen som nämnts ovan har ytterligare begrepp som tjänstehubben behöver hantera definierats. I Figur 2 nedan beskrivs de begrepp som kommer att finns i tjänstehubben och vilka kopplingar som finns mellan dem. Behövs ej i Tjänstehubben Begrepp i Tjänstehubben Elområde Nätavräkningsområde Elnätsföretag Anslutningspunkt Mätpunkt Reglerobjekt Elhandelsföretag Marknadsaktör Balansansvarig Energitjänsteföretag Kundanläggning Förbrukningsanläggning Produktionsanläggning Avräkningsobjekt Förbrukning Produktion Avtal Elavtal Elnätsavtal Energitjänsteavtal Nätgränsanläggning Nätutbyte Utmatning Nätutbyte Inmatning Nätavgift Konsument Kund Näringsidkare Mätvärde Figur 2 Tjänstehubben, utökad begreppsmodell I tabellen nedan anges definitioner av begreppen. 8/13

9 Begrepp Anslutningspunkt Mätpunkt Definition Fysisk punkt där anläggning är ansluten och el överförs från eller till elnätet. Punkt där elproduktion, elförbrukning eller nätutbyte med angränsande nätavräkningsområde mäts eller beräknas. Avräkningsobjekt Avräkningsobjekt, Förbrukning Avräkningsobjekt, Produktion Avräkningsobjekt, Nätutbyte Utmatning Avräkningsobjekt, Nätutbyte Inmatning Kundanläggning Administrativt objekt för inmatning och uttag av el där balansansvar, avtal, leverantörsbyte hanteras eller där utbyte av el mellan nätavräkningsområden hanteras. Typ av Avräkningsobjekt, för uttag av el där balansansvar, avtal och leverantörsbyte hanteras. Typ av Avräkningsobjekt, för inmatning av el där balansansvar, avtal och leverantörsbyte hanteras. Typ av Avräkningsobjekt, där utbyte av utmatad el mellan nätavräkningsområden hanteras. Typ av Avräkningsobjekt, där utbyte av inmatad el mellan nätavräkningsområden hanteras. Bostad, byggnad eller elutrustning, ansluten till eldistributionsnät, där el används eller produceras. Förbrukningsanläggning Typ av Kundanläggning, enbart för förbrukning. Produktionsanläggning Nätgränsanläggning Avtal Elavtal Elnätsavtal Energitjänsteavtal Nätavgift Mätvärde Kund Konsument Näringsidkare Marknadsaktör Elhandelsföretag Balansansvarig Elnätsföretag Typ av Kundanläggning för både produktion och förbrukning. (Om en kundanläggning är konstruerad för att kunna leverera el till nätet ska den definieras som en produktionsanläggning.) Elanläggning för utbyte mellan angränsande nätavräkningsområden. Överenskommelse mellan två parter. Typ av Avtal, tecknas mellan Elhandelsföretag och kund för den el som kunden förbrukar eller producerar. Typ av Avtal som består av ett nyttjandeavtal som reglerar de kommersiella villkoren och ett anslutningsavtal som reglerar de tekniska kraven på installationen. (Innehåll och regelverk för kommande elnätsavtal för Kund är inte definierad ännu, i processerna antas Elnätsavtalet tills vidare vara en del av Elavtalet) Typ av Avtal, tecknas mellan Energitjänsteföretag och kund för energitjänster. Kostnad för nyttjande av elnätet som ska samfaktureras Kunden av Elhandelsföretaget. (Kan även innehålla ersättning till Kunden för t.ex. avbrott) Uppmätt eller beräknat energivärde för mätpunkt per tidsperiod. En aktör som tecknar avtal med marknadsaktör för ett avräkningsobjekt för att få rätt att förbruka och/eller producera el. Kan vara konsument eller näringsidkare. Typ av Kund, fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. Typ av Kund, fysisk och juridisk person som bedriver näringsverksamhet. Juridisk enhet som verkar i affärsprocesser på elmarknaden och som kommunicerar med tjänstehubben. Typ av Marknadsaktör som köper producerad el och säljer el för förbrukning. Typ av Marknadsaktör som har åtagit sig balansansvar. (Balansansvar: ansvar för balans mellan produktion eller inköp av el och förbrukning eller försäljning av el samt skyldighet att svara ekonomiskt för obalanser.) Typ av Marknadsaktör som ansluter och överför el till och från en elanläggning. 9/13

10 Begrepp Energitjänsteföretag Nätavräkningsområde Elområde Reglerobjekt Definition Typ av Marknadsaktör som kan utföra tjänster för och på uppdrag av en kund som är ansluten till elnätet. Ett elektriskt sammanhängande nät eller ett geografiskt sammanhängande område med linje eller områdeskoncession, samt IKN som avgränsas med timvis mätning i gränspunkten gentemot angränsande nät. Nätavräkningsområdet kan bestå av en eller flera nät/ledningar med koncession med samma ägare. Nätavräkningsområdet kan vara av typen stamnät, regionnät, lokalnät eller IKN. Område som består av flera nätavräkningsområden. Ett område har gemensamma marknadsregler i balansavräkningen; vid otillräcklig överföringskapacitet mellan elområden blir det olika pris i dessa områden. Gruppering av avräkningsobjekt eller enskilda avräkningsobjekt som används för planering och reglering av den fysiska elmarknaden. T.ex. kan all vindkraftsproduktion som en aktör är balansansvarig för i ett område summeras till ett reglerobjekt. Detta kallas då för grundreglerobjekt. 10/13

11 3 Bilaga Typfall Typfall: Enbostadshus Typfall: Mikroproduktion 11/13

12 Typfall: Flerbostadshus Typfall: Nätgränsanläggning - Nätutbyte mellan två nätområden Kundanläggning Förbrukningsanläggning Produktionsanläggning Avräkningsobjekt Förbrukning Produktion MP Mätpunkt utan mätare. Nätgränsanläggning 40kV L1 L2 Anslutningspunkt Nätgränsanläggning Mätpunkt Nätutbyte Utmatning Nätutbyte Inmatning Streckad symbol är inte med i hubben, dock hos nätföretag. MP Kardinalitet - illustrationsförklaring 10kV EN EN eller FLERA EN eller INGEN Not: Nätområdesutbyte mellan ett regionnät och ett lokalnät. Pil = effekt-riktning. 12/13

13 Om elnätsföretagets mätning för en anläggning förändras behöver detta uppdateras i tjänstehubben, se typfall nuläge och framtida situation för en kraftstation nedan. Typfall: Kraftstation (nuläge) Kundanläggning Förbrukningsanläggning Produktionsanläggning Avräkningsobjekt Förbrukning MP Mätpunkt utan mätare. Inmatningspunkter 130kV L1 MP L2 Anslutningspunkt Nätgränsanläggning Mätpunkt Produktion Nätutbyte Utmatning Nätutbyte Inmatning Streckad symbol är inte med i hubben, dock hos nätföretag. Kardinalitet - illustrationsförklaring EN EN eller FLERA G G G G T1 T2 T3 T4 Kund-anläggning Not: Pil = effekt-riktning EN eller INGEN Typfall: Kraftstation (framtida situation) 13/13