Contact: Leif Sjöberg Phone:

Transkript

1 Vattenfall AB Evenemangsgatan SOLNA Sweden Datum: Svenska kraftnät Projekt Tjänstehubb Erik Forsén Box SUNDBYBERG CC Energimarknadsinspektionen Contact: Leif Sjöberg Phone: Vattenfalls synpunkter på publicerat materiel avseende tjänstehubbens utformning m.m. 1. Bakgrund Vattenfall har den 7 september 2016 inkommit med synpunkter till Svk i samband med Svenska kraftnäts ( Svk ) rapport Redovisning av vissa frågor ang. tjänstehubbens utformning m.m., (se PM Vattenfalls synpunkter på Svenska kraftnäts rapport Redovisning av vissa frågor ang. tjänstehubbens utformning m.m. ). Vattenfalls synpunkter i denna PM ska ses som ett komplement till ovan angiven PM och avsikten är nu att inkomma med synpunkter i första hand avseende det material som utarbetats och publicerats av Svk under tiden därefter samt att därutöver lyfta några principiella frågor som Vattenfall anser är av särskild vikt. 2. Inledning Vattenfall vill inledningsvis framhålla att Vattenfall är fortsatt är positivt till Svk:s arbete med marknadsprocesser samt till det goda samarbete som är med branschföretag i Svk:s arbete. Vattenfalls kommentarer och synpunkter avseende mer principiella frågor framställs enligt Vattenfalls prioritetsordning där de frågor som Vattenfall anser har störst vikt redovisas först. Vattenfalls kommentararer på de enskilda processerna redovisas i en särskild bilaga. 3. Hubbens omfattning En bärande orsak till att införa en central informationshanteringsmodell (hubb) är att detta har ansetts samhällsekonomiskt lönsamt, se vidare bl.a. Ei:s rapport (Ei R2014:16). Av rapporten framgår att hubben ska hantera och utföra de grundläggande processerna och funktionerna på elmarknaden samt anges att hubben ska hantera information som hjälper kunderna att vara aktiva på elmarknaden, få tillgång till historiska mätvärden, centraliserad hantering av kundens fullmakter samt information om sluttid och brytavgift för elhandelsavtal. Kundens information förutsätts ges till kunden via elhandelsföretagets webb.

2 Vidare framhåller regeringen i uppdraget till Svk (M2015/2635/Ee) att en tjänstehubb anses vara en viktig del för att uppnå en effektiv informationshantering mellan marknadens aktörer och anger att tjänstehubben bör utformas som ett nav för grundläggande processer och funktioner på elmarknaden. De funktioner som anges ska hanteras av hubben stämmer i huvudsak överens med vad som framgår av Ei:s ovan nämnda rapport. Av vad som framgår av det material som nu publiceras av Svk synes hubbens omfattning och uppdrag ha svällt i förhållande till de beskrivningar som anges ovan. Av materialet framgår bland annat att hubben utveckals mot att bli en central enhet för att ta fram faktureringsunderlag, innehålla ärendehantering samt dessutom hantera olika typer av underrättelser direkt mot slutkunder. Sammantaget kan det framstå som om hubben alltmer börjar ta sig uttryck som en för elmarknaden central administrationsenhet. Mycket av detta beror på vägvalet att elhandelsföretag ska vara anonyma för elnätsföretagen i hubben varför hubben måste användas som en mellanhand mellan elnätsföretag och elhandelsföretag avseende all typ av kommunikation, fakturering samt ärendehantering mellan dessa aktörer. Vattenfall befarar sammantaget att hubben kommer att få en för ambitiös utformning som inte borgar för effektivitet. I vart fall måste konsekvenserna av de vägval som innebär att hubben får ytterligare funktionalitet utvärderas både avseende kundnytta, effektivitet för marknaden och avseende samhällsekonomisk vinst/kostnad. 4. Elnätsavtal I det publicerade materialet saknas beskrivningar av hur kundens elnätsavtal ingås och avslutas. Vidare har framkommit att Svk överväger att helt slopa förekomsten av elnätsavtal i hubbens funktioner och processer. Som det får förstås är orsaken att Svk anser att elnätsavtal inte ska hanteras separat i tjänstehubben utan istället hanteras som en del av elavtalet. Slutsatsen tycks grundas på en missuppfattning av avtalsstrukturen i den elhandlarcentriska marknadsmodellen. Ei har tydligt uttalat att slutkunden även i den framtida marknadsmodellen kommer att ha både ett elavtal och ett nätavtal, dvs marknadsmodellen kommer att vara en tvåkontraktsmodell. Däremot finns det anledning att utgå ifrån att elnätsavtalet kommer att kunna ingås via elhandelsföretaget och att elnätsavtalet därmed kommer att utväxlas av elhandelsföretaget gentemot slutkund. För att detta ska vara möjligt kommer det att krävas att hubben hanterar det informationsflöde som är nödvändig mellan aktörerna för att ett avtalsförhållande ska kunna uppstå mellan slutkund och elnätsföretag. Svk behöver därför komplettera arbetet med att förtydliga processer för ingående och avslutande av elnätsavtal. 5. Kostnader enligt modell Enligt den information som delgetts av Ei kommer den elhandlarcentriska marknadsmodellen bygga på en grossistmodell avseende de ekonomiska transaktionerna. Detta innebär att elhandelsföretaget i sin fakturering ska inkludera de vanligast förekommande kostnaderna som är hänförliga till kundens elnätsavtal. Emellertid kommer detta inte att gälla utan undantag, särskilt som vissa elnätsnära tjänster som är kopplade direkt till den fysiska anläggningen inte kommer att hanteras elhandlarcentriskt. Det är därför av stor vikt att de kostnader som inte är avsedda att hanteras av elhandelsföretaget enligt grossistmodellen hålls isär från övriga kostnader. Om de ens ska in på hubben så kan de inte utan vidare inkluderas i den totala nätkostnaden eftersom detta skulle innebära att olika fordringar blandas ihop, en del skulle bli hänförligt till elhandelsföretaget och en annan del till elnätsföretaget, se även i bilaga 1. Alla former av avsteg från denna grundprincip skulle innebära att vi får blandade marknadsmodeller för olika fordringar. 2

3 6. Leveranspunkt utan avtal Svk anger följande under avsnitt 6.2 i dokumentet Delprocessbeskrivningar; Om en kund flyttar ut och inflytt inte ligger i anslutning till utflyttningstidpunkten, eller sker under det innevarande dygnet, ska elnätsföretaget automatiskt registreras som kund på avräkningsobjektet. Detta medför att ett avräkningsobjekt i tjänstehubben med status aktiv eller inaktiv aldrig kommer att sakna kund. Situationen som beskrivs kan uppstå när ingen elanvändare har kontaktat en elleverantör för att få el i leveranspunkten men el ändå tas ut. Som anförts tidigare motsätter sig Vattenfall detta förslag. Föreslagen ordning skulle leda till onödig administration där en formligt inflyttning av elnätsföretaget alltid måste ske när en leveranspunkt saknar registrerad elleverantör. Vidare skulle den märkliga situationen uppstå att elnätsföretaget skulle bli tvunget att ingå avtal med sig självt avseende elnätet eftersom alla kunder ska ha både ett elavtal och ett nätavtal, se vidare ovan under punkt 6, Elnätsavtal. Ur ett avräkningsperspektiv kan den eventuella förbrukning som sker utan att en elleverantör är registrerad i leveranspunkten istället hanteras som nätförluster. 7. Avstämning av begrepp Avseende de begrepp som används i de publicerade dokumenten kan konstateras att de behöver samordnas med de legala begrepp som finns i lagstiftning och övriga regelverk. Avstämning behöver också göras med begrepp och definitioner i elmarknadsdirektivet. Det finns uppenbar risk för förvirring om begreppsvärden på teknisk nivå skiljer sig från begreppsvärlden på regelverksnivå. I vart fall behöver någon form av översikt tas fram där det framgår vilken motsvarande betydelse begrepp som används i hubben har på regelverksnivå. 8. Statistik Av regeringsuppdraget framgår att hubben ska ha funktionalitet för att hantera statistik och rapporter på en aggregerad nivå. Vattenfall ställer sig bakom detta då det kan innebära en minskad uppgiftslämnarbörda för elmarknadens aktörer. Det är dock viktigt att detta inte innebär att införandet av hubben i sig medför utökade krav på rapportering av olika typer av data endast för statistikändamål. Den statistik som ska hanteras av hubben bör därför begränsas till att avse för elmarknaden relevanta uppgifter såsom kundinformation, el- nät och energitjänster samt avräkning. 9. Synpunkter på Rapporten ur ett processperspektiv Se särskild bilaga 1. Som ovan Leif Sjöberg Vattenfall AB Staff Function Policy Management Retail Markets 3

4 Bilaga 1 till Vattenfalls synpunkter på Svenska kraftnäts dokument som publicerades 18/ Avgränsningar för kommentarer i detta dokument Kommentarerna står inte i någon specifik ordning. Inkluderat: Delprocessbeskrivningar och BRS publicerade 18/11 på svk.se Funktionsbeskrivningar publicerade 18/11 på svk.se Informationsmodell publicerad 18/11 på svk.se Exkluderat: Kommentarer som tidigare lämnats återupprepas inte. Allmänna kommentarer I dokumentationen står det att Svk utgått från grossistmodellen, dock är det något oklart hur den grossistmodell Svk utgår från ser ut i detalj. När Energimarknadsinspektionen ( Ei ) slutligt klarlagt vilken marknadsmodell som ska gälla på marknaden, samt vilka parter som ska ha avtal med slutanvändare och producenter, vore det önskvärt att Svk går igenom processer, funktionsbeskrivningar, informationsmodell och BRS:er för att anpassa dem till den marknadsmodell som Ei definierat. Svk använder ordet samfakturering men talar samtidigt om en grossistmodell vilket kan uppfattas som motsägelsefullt. Med grossistmodell måste förstås att nätföretagen agerar som underleverantör till elhandelsföretaget när det gäller överföringstjänstren vilket innebär att elhandelsföretaget har hela fordran gentemot slutkund. Detta innebär att det inte är fråga om en samfakturering utan att elhandlaren fakturerar slutanvändare och vissa producenter. Samfakturering sker istället när flera fordringsägare (olika juridiska personer) samordnar sina respektive faktureringar på samma faktura. Grossistmodellen gäller dock inte utan undantag utan vissa typer av ärenden och tjänster är avsedda att hanteras direkt mellan elnätsföretag och slutkund. Detta innebär att Svk måste skilja på sådana nätavgifter som är avsedda att omfattas av grossistmodellen och sådana som elnätsföretaget ska fakturera till slutkunden och inte hantera dessa på samma sätt i processerna. Om det skapas en marknadsmodell där elhandlaren även ska vidarefakturera olika typer elnätsrelaterade tjänster som inte ska omfattas av grossistmodellen kommer vi få en kombination av grossistmodell och ombudsmodell avseende faktureringen vilket skulle innebära både oklarheter för slutkunderna och omfattande administrativa problem för aktörerna. Liknande problematik kan uppstå om elhandelsföretagen ska ansvara för att betala ut avbrottsersättning för nätföretagens räkning. Detta kan särskilt bli komplext speciellt slutanvändaren flyttar eller lämnar elmarknaden (t.ex. flyttar utomlands, blir sambo mm). Konsekvenserna av sådana val bör därför noggrant beaktas. 1

5 Av materialet framgår en ny funktionalitet för Tjänstehubben, information till slutanvändare vid leverantörsbyte och flytt, som inte motsvaras av någon funktionsbeskrivning i dokumentationen. Vattenfall ställer sig frågande till att introducera en för slutanvändaren ny aktör på marknaden när syftet med reformen är att skapa en elhandlarcentrisk marknadsmodell. Kommunikationen bör ske från de aktörer som har avtal med kunden, befintlig och tillträdare elhandlare. Väljer Svk ändå att ta det beskrivna kommunikationsansvaret bör Svk beakta att slutanvändare i betydande grad kommer vända sig direkt till Tjänstehubben med sina frågor rörande leverantörsbyte och flytt. I dagens samhälle förekommer inte envägskommunikation utan dialog kommer att krävas och förväntas av den aktör som kommunicerar med slutanvändarna. Det är oklart hur dagens mottagningsplikt för mikroproduktion kommer hanteras på den nya marknaden. När det klargörs av Energimarknadsinspektionen vore det önskvärt att Svk går igenom processer, funktionsbeskrivningar, informationsmodell och BRS:er för att anpassa dem till de val som föreslås. När det gäller nättariffer så behöver det finnas en standardtariff för de avräkningsobjekt där slutanvändaren har möjlighet välja mellan olika tarifftyper med oförändrad säkringsstorlek (eller annan given fysisk förutsättning som är avgiftsbestämmande) och slutanvändaren inte gör något aktivt val, exempelvis om slutanvändaren kan välja mellan enkeltariff, tidstariff eller någon form av effekttariff utan att säkringsändring därmed behöver initieras. Denna standardtariff behöver vara del av uppgifterna för avräkningsobjektet för att elhandelsföretaget ska kunna inkludera kommunikation om slutanvändarens totala kostnad när avtal ingås. Detta bör även innebära att när en slutanvändare flyttar ut och ny slutanvändare flyttar in ska faktureringen från nätföretaget för avräkningsobjektet återställas till den standardtariff som gäller för den aktuella säkringsstorlek som gäller för anläggningen, om inte annan tariff uttryckligen anges i samband med att elhandelsföretaget rapporterar leverans till en ny slutanvändare på avräkningsobjektet. 2

6 Funktionsbeskrivningar Funktion aggregera faktura Avstämning: För att möjliggöra avstämning av fakturan, vilket elhandlaren måste göra innan fakturan godkänns, måste underlaget vara specificerat så det framgår vilka avräkningsobjekt som ingår och exakt för vilka tidsperioder. Specifikation: Det framgår inte hur specificerat det aggregerade fakturaunderlaget kommer att vara. Det behöver säkerställas att underlaget motsvarar momslagens bestämmelser. Vi ser en fördel i att fakturans bilaga tas fram från tjänstehubben. Lagring fakturaunderlag: Enligt bokföringslagen ska underlaget vara tillgängligt i 7 år. Om tjänstehubben sparar underlag kortare tid måste lagring även ske lokalt på specificerad nivå hos bägge parter. Det behöver klargöras hur länge specificerat fakturaunderlag kommer lagras i tjänstehubben. Självfakturering: Det är idag vanligt förekommande med självfakturering vid inmatning på nätet. Det framgår inte hur det ska lösas i tjänstehubben och ett klargörande önskas i denna del. I 11 kap. 4 ML finns närmare angivet de villkor avseende avtal, godkännande och uppgift om självfakturering som ska vara uppfyllda när självfakturering används. Korrigeringar: I funktionsbeskrivningen presenteras ett körschema för korrigering av aggregerat fakturaunderlag för elnätsföretagets fakturering till elhandelsföretaget. Enligt förslaget ska korrigeringen ske enligt ett angivet intervall. Elhandelsföretaget har dock behov av att få del av alla korrigeringar senast under nästkommande faktureringsperiod för att elnätsföretagets fakturering av elhandelsföretaget ska stämma överens med elhandelsföretagets fakturering till slutkunderna. Idag görs korrigeringar upp till 10 år bakåt i tiden enligt generell preskriptionstid. Detta måste även beaktas i avseende de nu beskrivna korrigeringarna i tjänstehubben. Vissa korrigeringar kommer att leda till att ytterligare debitering ska ske av slutkund för tidigare period. Det finns dock fall då elhandelsföretaget enligt gällande rätt är förhindrat att föra sådana kostander vidare till slutkund, vilket måste beaktas. Energiskatt: Från 2018 är elnätsföretaget skattskyldig men vilken skatt som gäller är idag beroende av elanvändarens verksamhet, ekonomiska status samt var verksamheten bedrivs. Om detta fortfarande är fallet när tjänstehubben tas i drift måste den typen av information om kunden finnas i tjänstehubben så elnätsföretaget kan hämta den. Funktioner avseende avräkning Det framgår inte hur bilateral efterkorrigering ska hanteras när elhandlaren inte är känd för nätföretagen. Ett exempel är den situation då elhandelsföretaget inte kan föra vidare kostnader på grund av felaktigheter i mätvärden till elanvändaren på grund av att elanvändaren redan slutfakturerats, eller felaktigheten är så gammal att ändringar till kunds nackdel inte är tillåtna. I de fallen ska den som felat stå kostnaderna kopplade till rättningarna. De körscheman som lagts upp för slutlig schablonavräkning och korrektionsavräkning behöver ses över utifrån de tidsfrister som gäller. Schabloniseringen stänger efter två månader men det tillfället finns inte med i körschemat. 3

7 Behöver klarläggas att leverantörsavräkning kommer att kunna köras fram såväl per balansansvarig och elhandlare, som per elhandlare och balansansvarig, för varje nätavräkningsområde. 4

8 Kommentarer till BRS-dokument Generella kommentarer Det finns ett antal uttryck som används ofta i samband med tidsfrister; omedelbart, direkt, utan dröjsmål, i samband med leveransstart. Det vore önskvärt med förtydligande om vad respektive uttryck betyder och om det har samma betydelse oavsett i vilken BRS det står. I BRS:er där information skickas till elhandlare och energitjänsteföretag bör det i klargöras om informationen även ska skickas till framtida elhandlare och energitjänsteföretag om sådana är registrerade på avräkningsobjektet (t.ex. när ett avräkningsobjekt avvecklas eller vid utflytt behöver även framtida elhandlare och energitjänsteföretag få informationen). BRS:erna behöver gås igenom ytterligare en gång för att säkra att även informationsutbytet är tillräckligt för att elhandlaren ska kunna hantera produktionsanläggningar fullt ut. Tidsfrister för kvittenserna av varje informationsutbyte bör klargöras liksom tidfrister för besked om att behörighet saknas, eller andra felmeddelanden. Detaljerade kommentarer BRS 111: Elhandlaren behöver kunna diskutera priser och avgifter även för produktionsanläggningar och då behövs uppgift om såväl säkring som effekt. Detta för att kunna ge besked om inmatingen är utan kostnad och/eller om det rör sig om mikroproduktion. Vattenfall ser positivt på att utreda nytta och utmaningar med använda Lantmäteriets adressnyckel. BRS 112: En valideringsregel som säkerställer att kund faktiskt blivit utflyttad bör finnas. Avveckling bör ske efter utflytt det ska inte gå att välja ett datum tidigare än utflyttsdatumet. BRS 114: Se kommentarer på BRS 112. BRS 211: Nödvändig avräkningsobjektsinformation skickas enligt förslag till elhandlaren först vid leveransstart men behov finns tidigare för att säkra korrekt finansiell säkring samt balanshantering. Det är viktigt att säkerställa att elhandlaren har rätt att hämta informationen efter avtal tecknas men innan leveransstarten/start av inmatning. Ges inte den möjligheten riskerar vi en marknad där elhandlaren tvingas in i rollen Energitjänsteföretag för att kunna hantera sin affär under perioden mellan avtalstecknade och leveransstart/start av inmatning. Vi ställer oss mycket tveksamma till att tjänstehubben ska informera kunden, se kommentar ovan, om så inte sker behöver inte Elhandelsföretagets avtalsid ingå i informationsutbytet. 5

9 Det är oklart om begreppet leveransstarttidpunkt även innefattar tidpunkt för start av inmatning. Det hänvisas till delprocess Tillkoppla som inte längre finns med i delprocessbeskrivningarna. BRS 212: Det blir otydligt med ansvarsgränserna om tjänstehubben uppdaterar avräkningsobjektet med leverenssluttidpunkt. En tydligare process vore att tjänstehubben informerar berörd elhandlare som registerar utflytt på avräkningsobjektet samt informerar berörd kund om att annan anmält inflytt på samma adress och därför avslutas pågående avtal för avräkningsobjektet. Det blir viktigt att denna process är automatisad hos elhandlaren med mycket korta tidsfrister så inflyttsprocessen som startade utflytten inte stoppas upp. I majoriteten av fallen är blir allt helt korrekt med denna process då tidigare kund har glömt att anmäla utflytt. Det förekommer dock att privatpersoner som ligger i tvist med varandra använder elavtalet som ett medel att orsaka skador och besvär för den andra. I vissa fall bollas avtalet mellan två kunder som anmäler sig som kund direkt efter att de fått vetskap om att deras avtal avslutas. Elhandlarna hamnar då i det läget att de ska avgöra vem som har mest rätt till avtalet och därmed är rätt avtalspart. Det bör också beaktas att avtalet inte upphör på rättslig grund med mindre än att någon av parterna (elnätsföretag eller slutkund) säger upp avtalet. BRS 213: Det behöver förtydligas exakt när elen ska frånkopplas som tidigast så inte kunder drabbas av obehagliga överraskningar. Det behöver kompletteras med valideringsregler avseende tidigare anmäld utflytt. BRS 221: Om tjänstehubben ska informera kund om leveransstart och leveransslut behöver det även ske i denna process när en utflytt initierad av annan ändras. Kan förtydligas med att vid ändrat datum för leveransstart behöver tidigare elhandlare endast informeras om elhandlaren inte självt aktivt avslutat avtalet med föregående kund. Vid ändrad inflytt behöver även Energitjänsteföretag informeras exempelvis för det fall det finns avtal om energitjänster som inte kan verkställas förrän inflytten är gjord. Valideringsregler för processer för förändringar bör ses över så det är möjligt för t.ex. en elhandlare att flytta fram inflyttningsdagen eller senarelägga utflyttsdatumet. Även andra scenarier behöver beaktas så inte ändringar avvisas. Även retroaktiva inflyttar och utflyttar behöver kunna göras för att hantera situationer när inflytt gjorts på fel anläggning. BRS 222: Kan förtydligas med att vid ändrat datum för leveransstart behöver tidigare elhandlare endast informeras om elhandlaren inte självt aktivt avslutat avtalet med föregående kund. Om tjänstehubben ska informera kund om leveransstart och leveransslut behöver det även ske i denna process när en utflytt initierad av annan ändras. 6

10 I det fall kund hunnit teckna avtal om energitjänst behöver även detta företag informeras. Behöver förtydligas om retroaktiv ånger är möjlig med processen. Vid missförstånd mellan kund och elhandlare kan det dröja tills frånkoppling sker innan missförståndet blir uppenbart. I dess fall behöver det vara möjligt att ångra en redan genomförd utflytt. BRS 411: Nödvändig avräkningsobjektsinformation skickas enligt förslag till elhandlaren först vid leveransstart men behov finns tidigare för att säkra korrekt finansiell säkring samt balanshantering. Det är viktigt att säkerställa att elhandlaren har rätt att hämta informationen efter avtal tecknas men innan leveransstarten/start av inmatning. Vi ställer oss mycket tveksamma till att tjänstehubben ska informera kunden, se kommentar ovan, om så inte sker behöver inte Elhandelsföretagets avtalsid ingå i informationsutbytet. Det är oklart om begreppet leveransstarttidpunkt även innefattar tidpunkt för start av inmatning. BRS 511: Eftersom en balansansvarig kan vara balansansvarig för flera elhandlare och då en elhandlare från införande av NBS kan ha flera balansansvariga, är det viktigt att som balansansvarig kunna efterfråga t.ex. alla avräkningsobjekt som balansansvarig är knuten till för en viss elhandlare eller tvärt om alla avräkningsobjekt som en elhandlare har knutna till en viss balansansvarig. Valideringsreglerna behöver ta hänsyn till att ett avtalsförhållande för en given tid inte behöver finnas för att få behörighet att ta del av data för aktuell tidsperiod då behörigheten kan skapas med hjälp av fullmakt att få del av historiska uppgifter. Det bör rimligen bli vanligt förekommande för energitjänsteföretag att efterfråga historiska data och detta måste göras möjligt. I samband med att prisuppgift och offert för elavtal ska lämnas behöver elhandlaren nuvarande information (och eventuell framtid om ändringar är förestående t.ex avseende nätavgifter) om avräkningsobjektet samt att via tillåtelse från kunden kunna ta del av nuvarande och framtida avtalsinformation. Det är viktigt att beakta att framtida uppgifter kan vara minst lika viktiga då en offert ofta kan avse ett avtal som ska starta om några månader. För att det även framöver enkelt ska gå att teckna elavtal via webb och app:ar behöver elhandlaren få tillgång till aktuella och framtida (om ändring är känd) nätavgifter per avräkningsobjekt digitalt och på ett standardiserat sätt. Detta för att kunna uppfylla Marknadsföringslagen, Prisinformationslagen och Ellagen 11 kap, 13. För ett elnätsföretag kan det vara aktuellt att snabbt få information om kunder på ett flertal avräkningsobjekt, det som kallas portföljöversikt i BRS:en. Det kan innebära ett behov av att löpande hämta uppgifterna från hubben för att spara i eget system. Exempelvis vid mätarbytesprojekt eller strömavbrottsinformation. Det är oklart om den beskriva BRS:en möjliggör att elnätsföretag kan prenumerera på data på detta sätt. BRS 512: Så som framgår av fotnot 29 på sidan 63 behöver det klargöras vad som gäller när en kund 7

11 har flera anläggningar och avtal med olika elhandlare. Det behöver även klargöras vad som gäller när det finns en pågående avtalsrelation samt en ny avtalsrelation med annan elhandlare registrerad. Vem ansvarar för masterdata och när ska uppdaterad kundinformation delges den andra elhandlaren? Om kunden ändrar till ny fakturaadress berör det inte nödvändigtvis den nuvarande avtalsrelationen eller tvärt om berör det bara den nuvarande avtalsrelationen. Det bör tas höjd för att kunder ofta vill ha olika kontaktinformation registerad på olika avtal, t.ex. när lägenhet hyrs ut i andra hand, ska det inte påverka villan. BRS514: När det gäller avtalets kommersiella giltighet behöver det vara möjligt att registrera att avtalet löper tillsvidare. Validering bör kompletteras med att elhandlaren har ett avtal för den period som informationen avser. T.ex. bör en elhandlare kunna uppdatera att brytavgift finns/inte finns på ett framtid avtal. Avsikten med att viss avtalsinformation ska finnas i tjänstehubben är att kunderna ska skyddas och skapa en god sed på marknaden att kontrollera när nuvarande avtal kan brytas utan avgift. Därför är det viktigt att dessa uppgifter registreras omgående i tjänstehubben. När en inflytt eller leverantörsbyte läggs in ska även tillhörande avtalsdata registreras. Dessutom ska uppgifterna uppdateras omgående när kund gör en avtalsändring. BRS515: Det bör klarläggas hur avtalsperiod för energitjänsteavtalet och åtkomst till historiska data ska förhålla sig till varandra. Det bör gå att registrera dels ett datum från och med när data ska vara tillgängligt, dels när avtalet mellan kund och energitjänsteföretaget startade. Det bör klargöras hur snart energitjänsteföretaget får tillgång till att efterfråga uppgifter avseende avräkningsobjektet från att registrering i tjänstehubben gjorts. BRS611: Formatet för mätarställning bör vara standardiserat så att digital information kan lämnas enkelt till kunderna. Tidsfristerna behöver anpassas efter de mätföreskrifter som just publicerats där det står 5 vardagar inte 7 kalenderdagar. BRS614: Balansansvarig finns inte med som aktör på sidan 87. Balansansvarig behöver kunna efterfråga aggregerade eller samtliga uppgifter per elhandlare och elhandlare behöver kunna efterfråga på motsvaranande sätt per balansansvarig. Det behöver även finnas valideringsregler så balansansvarig bara kan få uppgifter för de elhandlare som är knutna till balasansvarig för tidsperioden och på motsvarande sätt för elhandlare som frågar om uppgifter per balansansvarig. BRS711: Balansansvariga ska kunna efterfråga avräkningsresultat per nätområde och elhandlare. Elhandlare ska kunna efterfråga avräkningsresultat per nätområde och balansansvarig. 8

12 Det behöver även finnas valideringsregler så balansansvarig bara kan få uppgifter för de elhandlare som är knutna till balasansvarig för tidsperioden och nätområdet och på motsvarande sätt för elhandlare som frågar om uppgifter per balansansvarig. BRS811: Det förefaller märkligt i tabellen på sidan 99 att specifikation har antal (0..*) medan allt annat har antal (1..*). Rimligen bör varje kostnadselement ha en tillhörande specifikation. För att elhandelsföretagens fakturering ska fungera behöver fakturaunderlag levereras på liknande sätt som mätdata levereras, löpande visst antal dagar efter månadskifte och visst antal dagar efter utflytt. Tidsfristerna behöver specificeras tydligare för att effektiva faktureringsrutiner ska kunna skapas. Det behöver klargöras vad som gäller avseende fakturaunderlag för nätavgifter om mätvärden inte finns utan endast estimerade mätdata är tillgängligt. BRS812: Det förefaller märkligt i tabellen på sidan 103 att specifikation har antal (0..*) medan allt annat har antal (1..*). Rimligen bör vara kostnadselement ha en tillhörande specifikation. Det behöver klarläggas hur en elhandlare ska kunna veta att denne bör efterfråga fakturaunderlag för ett visst avräkningsobjekt t.ex. i det fall något korrigerats retroaktivt eller i det fall en avbrottsersättning ska betalas ut till en kund som avslutat sitt avtal. Det bör framgå med vilken tidsfrist fakturaunderlaget ska levereras till elhandlaren efter denna efterfrågat det. 9