Referensgruppsmöte - tjänstehubb och elhandlarcentrisk marknadsmodell. Svenska kraftnät, Sturegatan 1, Sundbyberg

Transkript

1 Bertil Larssn PROTOKOLL Referensgruppsmöte - tjänstehubb ch elhandlarcentrisk marknadsmdell Plats Svenska kraftnät, Sturegatan 1, Sundbyberg Tid den 11 ktber 2016 Närvarande Stig Arne Ankner B Hesselgren Niclas Ehn Niklas Ntstrand Claes Nilssn Peter Strannegård Leif Sjöberg Mnica Karlssn Catherine Lill Sara Sundberg Daniel Nrstedt Tania Pinzn Erik Frsén Bertil Larssn Prjektgrupp från Ei: Tr ch Marie Frånvarande Per Andreassn Peter Vikström Rikard Silverfur Björn Berg Ulf Dahlin Kjell Sjöberg Sigvard Krantz Dagrdning 1 Intrduktin 2 Status Svenska kraftnät 3 Status Energimarknadsinspektinen 4 Energiföretagen presenterar synpunkter från sina arbetsgrupper 5 Övriga frågr 6 Avslutning ch nästa möte SvK1003, v4.0, BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1 SUNDBYBERG TEL REGISTRATOR@SVK.SE

2 2 (8) 1 Intrduktin Erik välkmnade alla ch gick igenm agendan för dagen. 2 Status Svenska kraftnät Micrsft PwerPint-presentati Svenska kraftnät har lämnat en delredvisning till regeringskansliet innan smmaren. Arbetet har bedrivits genm att anlita experter från elmarknadens aktörer. Arbetet har delats upp i två grupper med ca 10 persner i vardera grupp. Grupperna har jbbat med delprcesser ch BRS:er samt infrmatinsmdellen. Vid genmgången av den schematiska skissen över tjänstehubbens utbyten med andra aktörer ställdes frågan m hubben ska vara en billingmtr liknande lösningen i Danmark. Erik svarar att så inte är fallet. Elnätsblagen skickar en fakturarad per avräkningsbjekt/leveranspunkt till elhandelsblagen sm i sin tur fakturerar kund. Integratin ch säkerhet/fullmakt Det påpekades att det är viktigt för prjektet att beakta att den lösning sm väljs för fullmaktshantering inte medför en knkurrenshämning. Peter S frågade m prjektet har tagit hänsyn till dataskyddsförrdningen. Prjektet har tittat på frågan ch varit ch diskuterat med datainspektinen. Prjektet är väl medvetet m att när hubben tas i drift kmmer PUL att ha ersatts av dataskyddsförrdningen sm är betydligt striktare i sin utfrmning. Mnica påpekade att ur ett nätblags perspektiv kan det inte anses rimligt att ha datalagring i respektive blag ch i tjänstehubben. Det kmmer att bli kstsamt ch det är kunden sm får betala i slutändan. Ska hubben nyttjas för all lagring? Det finns även en säkerhetsrisk med central lagring. Hur kmmer den nya generatinen mätare att påverka ch vad ska lagras där? Svenska kraftnät ska under ktber besluta i frågan m lagring av data. Det kvarstår en del jbb med att specificera vilken data sm ska lagras, hur länge ch i vilket syfte.

3 3 (8) Erik berättade att frågan m rganisatinsfrm(drift inm Svenska kraftnät eller blag) måste utredas vidare. Han knstateras att i Nrge ch Finland har blag valts ch Danmark driver sin hubb inm Energinet men överväger att lägga över verksamheten i ett blag. Erik sammanfattade krt de synpunkter sm inkmmit på Svenska kraftnäts delrapprtering ch marknadsaktörerna har främst haft synpunkter inm mrådena: Ansvarsfördelning - Detaljera ch se över tjänstehubben juridiska ch eknmiska ansvar Lagring av data - Olika lagringsfrm för lika infrmatin Tidplan ch regelverk - Lämna öppet för sena ändringar i regelverket Prcesser - Många frågr ch förslag Inkmna frågr hanteras enligt en prcess, se bild 7 i presentatinen. Svenska kraftnät arbetar för närvarande med att detaljera tjänstehubbens grundläggande funktiner, se bild 8. Erik gick igenm en Business Requirement Specificatin(BRS) för begäran m tillkppling. En BRS beskriver utbytet mellan hubben ch en marknadsaktör. Interna prcesser i hubben benämns funktin. En BRS innehåller bl.a. följande: Use case Sekvensdiagram Prcessflöde Valideringsregler Tidsfrister Bild 10 är en ny bild sm visar prcesserna i tjänstehubben. Det har tillkmmit två nya pilar sm beskriver hur elhandlaren kan registrera, uppdatera ch avregistrera avtal i hubben. Infrmatin m t.ex. brytavgift ska hjälpa kunden ch elhandlaren att ingå ett avtal sm medför merkstnader för kunden. Efter detta följde en längre diskussin kring avtalsinfrmatin, hantering av brytavgifter ch ansvar. Erik förklarar att infrmatin m avtalet måste registreras i hubben samtidigt sm avtalet tecknas med kund. Claes såg en risk med avtal i hubben sm kräver

4 4 (8) uppdatering i realtid ch föreslg att avtalsinfrmatin ska vara decentraliserad, dvs hämtas från elhandelsföretagen. Krav måste ställas på svarstid. Claes undrade hur brytavgift ska hanteras då alla elhandelsföretag har sina egna principer med brytavgifter, varierande uppsägningstider ch förlängningstider. Det måste gå att utläsa när avtalet kan sägas upp utan att kunden råkar ut för en merkstnad. All infrmatin behövs, annars blir det sm idag, strukturerade prcesser. I framtiden kan det behövas ytterligare infrmatin genm att nya prdukter ch tjänster ständigt skapas på marknaden. Prjektet har även tittat på den finska mdellen kring hantering av avtal sm styrande för prcesserna inflytt/utflytt ch leverantörsbyte. Rent praktiskt är det möjligt att lägga till nödvändig infrmatin i avtalet i hubben för att kunna styra inflytt/utflytt ch leverantörsbyte. Tjänstehubbsprjektet kmmer ytterligare detaljera följande mråden under det närmaste halvåret: Kmmunikatin ch frmat Integritet ch säkerhet Hemliga anläggningar Persnuppgifter Skyddad identitet Fullmakter När måste aktören visa avtal? Kunden ska kunna administrera samtycke Ärendehantering Kmmunikatin mellan aktörerna Statushantering Mnica hade en generell reflektin m att scpet brde dras ihp ch inte försöka tillgdse alla prcesser ch önskningar för att klara av att driftsätta en tjänstehubb enligt tidplan ch då avlasta marknadsaktörerna. Ärendehanteringen diskuterades ch det knstaterades att visst kan det tas brt från scpet, men då måste kmmunikatinen istället skötas per telefn/mail. Ärendehanteringssystemet är ett strukturerat sätt att

5 5 (8) kmmunicera mellan aktörerna. Ärendesystemets syfte är inte att ersätta befintliga ärendehanteringssystem hs aktörerna men större aktörer kan kppla upp sig mt systemet ch mindre aktörer kan välja att använda webgränssnittet. Erik menade att hubben ska vara systemet där marknadsaktörer/andra intressenter hämtar infrmatin. Energimyndigheten instämmer ch menar att det kmmer att effektivisera ch reducera uppgiftslämnarbördan sm marknadsaktörerna har idag. Diskussinen avslutades efter att såväl Svenska kraftnät sm Energimarknadsinspektinen uttryckte att tjänstehubbprjekten ganska väl håller sig till den rapprt sm Ei lämnade 2014 ch inte har ökat scpet. På frågan m elhandarcentrisk mdell ch hubb ses sm två separata frågr förtydligade Daniel att tjänstehubben ch den elhandlarcentriska mdellen sm ett paket. 3 Status Energimarknadsinspektinen Micrsft PwerPint-presentati Ei har delat upp arbetet i sex delprjekt. Det finns två referensgrupper, en för fullmakter ch en för fakturering/marknadsmdell. Två externa rapprter har prducerats av: Swec: en kstnads/nyttanalys av införande av tjänstehubben GAIA: analys av kassaflöden ch kreditrisk. Presenterades för någn vecka sedan. Daniel redgjrde för vad GAIA presenterat i sin rapprt ch att det förrdas en central lösning sm hanterar risker för fristående blag sm tex saknar kmmunal kppling. Ei funderar över m det är rimligt att staten i detalj reglerar betalningsfrister ch villkr för säkerheter. Standardavtal måste användas men Ei måste ta ställning till hur de ska gå vidare. Är det möjligt att branschen kan förhandla fram villkr? Det är tveksamt m branschen själva kan förhandla fram en lösning sm accepteras av samtliga parter. Leif menade att bligatriska standardavtal med förhandsgdkännande av Ei är den föredragna lösningen ch att det sannlikt krävs någn typ av reglering

6 6 (8) för att det ska kunna fungera. Särskilt väsentligt vad gäller de tunga/kntrversiella delarna ch krav på säkerhet. Elhandlarcentrisk flyttprcess (bild 5) Utgångspunkten är att alla uttagspunkter ska frånkpplas vid en utflytt. Detta kan vara kstsamt för de mätare sm inte har fjärrbrytare ch då får nätägaren gå in ch ta ansvaret för kstnaden. Det ska inte längre vara möjligt att få el levererad då det saknas avtal med en elhandlare. Då kan elnätsblaget frånkppla. Anvisningssystem (bild 7-8) Anvisningssystemet (dagens system) fungerar men kan begränsas så att anvisning inte får ske vid inflytt. Då måste kunden aktivt göra ett val av elhandlare. Anvisning av inaktiva kunder vid inflytt påverkar idag knkurrensen. Med inskränkningen av anvisningssystemet blir elmarknaden mer lik andra marknader. Ei anser inte att anvisningssystemet måste ändras nu när det är så mycket andra ändringar på gång. Om några år, runt 2023 enligt Ei:s antaganden, kmmer andelen anvisningsavtal nå 2 %. Claes tyckte att det är marknaden sm brde ta hand m kunder med dålig betalningsförmåga genm att t.ex. skapa nya tjänster. Peter S menade att nätägare inte kan tvinga en elhandlare att ta emt anvisningsleverans. Om kundkllektivet består av 2% med dålig betalningshistrik så kmmer priset att återspegla det. Fullmaktshantering (bild 9) Idag används fullmakter i hög utsträckning i samband med leverantörsbyten. Att kntrllera fullmakterna drar mycket resurser. Ambitinen är att minska branschens mfattande fullmaktshantering. Åtkmst till anläggnings-id i hubben kmmer inte tillåtas utan fullmakt då anläggningsid är att likställa med persnuppgift. Med tjänstehubben är det möjligt att minska den mfattande fullmaktshanteringen, men måste beakta att persnuppgifter inte kan lämnas ut utan samtycke. Den nya dataskyddsförrdningen sm kmmer att ha trätt i kraft då hubben tas i drift är mycket strikt ch medför höga skadeståndskrav vid felaktig hantering. Diskussin kring m det inte räcker med ett avtal med kunden. Krävs en fullmakt? Svaret är att kundens samtycke krävs. Det gäller t.ex. i ett ffertstadie ch avtal ännu inte har tecknats. Kunderna får då ökad kntrll ch möjligheten för seriösa aktörers fulsäljning minskar.

7 7 (8) Referensgruppen såg en risk för att avtalsprcessen krånglas till ch gör det svårare att utföra ett leverantörsbyte med följden att leverantörsbyten minskar. Daniel menade att enklare lösningar med ett elektrnisk k skulle kunna underlätta prcessen, t.ex. en sms-lösning, bank-id eller liknande. Referensgruppen påpekade att det är viktigt att det går att söka leverans på en inflyttande kund sm inte vet sitt anläggnings-id. Att söka på adress ch lägenhetsnummer är ett sätt, men för att undvika felinflyttar kan ytterligare verifiering behövas. Ei ska lämna sin rapprt till den 1 feb 2017 vilket är tufft. Ei kan inte utesluta en eventuell förlängning men siktar på 1 feb Till nästa vecka har vi ett referensgruppmöte i marknadsmdell. Mnica undrar vad hubben får ksta för en kund, vad är rimligt ch att förbättring för kund måste vägas mt nyttan för kund. Daniel svarade att det har gjrts beräkningar i förstudien där Swec knstaterade att analysen visade på att det var samhällseknmiskt lönsamt med införandet av en tjänstehubb. 4 Energiföretagen presenterar synpunkter från sina arbetsgrupper Micrsft PwerPint-presentati Catherine gick igenm en del av det arbete sm expertgrupperna inm Energiföretagen bedrivit kpplat till elhandlarcentrisk mdell ch tjänstehubb. Bland annat har en analys gjrts av hur kreditrisken för elnätsföretagen kan hanteras. Analysen har inte gjrts på uppdrag av Ei utan har gjrts på initiativ av branschen. I den här expertgruppen har det ingått elhandlare ch elnätsblag. Arbetet är avslutat men en återaktivering kan bli aktuell i ett senare skede då förutsättningarna är kända. Se presentatinen för närmare beskrivning av energiföretagens förslag. Central lösning för säkerhetshantering anser expertgruppen ha stra fördelar ch det bör utredas vidare. GAIA har sagt att det behövs i sin rapprt, men inte hur det ska göras.

8 8 (8) Det arbete sm gjrts avseende ansvarsfördelning mellan tjänstehubb ch marknadsaktörer hans inte med ch det beslutades att Catherine skulle skicka underlaget till Svk ch Ei ch att detta kan gås igenm på nästkmmande referensgruppsmöte i nvember. Energimarknadsinspektinen ch Svenska kraftnät tackade för Energiföretagens nedlagda arbete ch kmmer att ta detta med sig i sina respektive prjekt. 5 Övriga frågr Inget 6 Avslutning ch nästa möte Datum för nästa möte är den 23 nv på Drttninggatan kl 13:00-16:30.