EBITS Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp

Transkript

1 Energibranschens Infrmatins- & IT-säkerhetsgrupp Samtrafik i gemensam utrustning Syfte EBITS har sett ett behv av ett klargörande dkument när frågan m samtrafik i egen ptfiber blivit allt vanligare. Med samtrafik menar vi egen trafik för datakmmunikatin i kmbinatin med externa intressenters trafik. Syftet med detta dkument är att belysa de faktrer sm bör beaktas. Bakgrund Vissa energiblag drar fram ptfiber till sina anläggningar. Då kmmer frågan upp m man kan tillåta externa intressenter att nyttja denna fiber för sina ändamål. Exempel på lika typer av intressenter i nätet: Energiblagets datakmmunikatin Administrativ trafik Teknisk trafik Gästtrafik (Entreprenörer/Knsulter) Andra intressenter inm branschen t.ex. andra elnätsföretag ch SvK Företag Föreningar ISP (Internet Service Prvider) Kmmuner ch myndigheter Privatpersner Vattenregleringsföretag Samtrafik i gemensam utrustning v1.0.dc 1 (5)

2 Ljussatt ch icke ljussatt fiber. Om man har för avsikt att upplåta den egna fibern till externa intressenter bör man beakta nedanstående punkter. Tekniskt sett är det möjligt att hyra ut datakmmunikatin på två sätt; ljussatt ch icke ljussatt fiber. Ljussatt fiber brukar benämnas kapacitetstjänst ch innebär att den fiberptiska kabeln ch den ljussättande utrustningen sm ansluts i ändarna ägs av tjänsteleverantören (i vårt fall energiblaget). Icke ljussatt fiber brukar benämnas svartfiber ch innebär att den fiberptiska kabeln ägs av en nätägare (i vårt fall energiblaget) ch den ljussättande utrustningen sm ansluts i ändarna ägs av den sm nyttjar fibern. Ljussatt fiber Hyr ut nät eller tjänster. Detta mtsvarar den tjänst man köper av en ISP. Ansvaret för den kmpletta tjänsten åvilar uthyraren Kntrll över nder ch dess tekniska utrustning såsm rutrar, ljussättningsutrustning mm. Detta innebär att du även själv svarar för uppdelning ch kntrll av IP-nät ch VPN-tunnling. Möjlighet att styra säkerheten i nätverket. Skyldig att anmäla dig sm ISP ch rätta dig efter de lagar ch föreskrifter sm gäller för ISP. Du är t.ex. skyldig att ge andra peratörer tillträde till dina nder. Nderna kan vara placerade i för verksamheten känsliga utrymmen såsm ställverk etc. Kmmunikatinskmpetens krävs. Supprt ch driftrganisatin krävs för både den fysiska fibern ch den tillhandahållna tjänsten. Lätt att göra fel sm påverkar både det egna nätet ch det uthyrda. Sm tjänsteleverantör av ljussatt fiber innebär i praktiken att man kan kmma att blanda trafik från privata eller externa företag med intern teknisk ch administrativ kmmunikatin. För att undvika blandad trafik bör separat ljussättningsutrustning användas för externa intressenter. Extern intressents utgång mt Internet ska ej ske via energiblagets rdinarie Internetaccess. All trafik sm utgår från energiblagets Internetaccess har avsändaradress sm tillhör energiblaget Samtrafik i gemensam utrustning v1.0.dc 2 (5)

3 ch faller inm energiblagets ansvarsmråde. Använd en separat anslutning mt Internet. För att kunna tillhandahålla Internetåtkmst för externa entreprenörer eller gäster bör man använda sig av ett s.k. gästnät. Detta nät ska vara lgiskt avskilt från rdinarie nät ch med separat anslutning mt Internet. Se van. Sådan access skall tillhandahållas avgiftsfritt för att blaget inte ska bli betraktad sm ISP. Icke ljussatt fiber Upplåter fiber till extern intressent. Delat ansvar mellan inblandade intressenter Uppdelning ch kntrll av IP-nät ch VPN-tunnling åligger ljussättaren. Ansvaret för den fysiska förbindelsen åvilar uthyraren. Om flera ljussättningsutrustningar används blandas inte intressenternas IP-trafik med varandra. Supprt- ch driftsrganisatin för externa intressenter mfattar endast den fysiska fibern. Ställer speciella krav på säkerhetshöjande åtgärder i nderna. Man bör bereda plats för avlämningspunkter för externa intressenter i separata utrymmen skilt från för verksamheten känsliga utrymmen. Internet Service Prvider (ISP) När räknas man sm ISP? Om man tillhandahåller kmmunikatinstjänster mt betalning såsm anslutning till Internet räknas man i lagens mening sm en ISP, enligt Lag m elektrnisk kmmunikatin SFS 2003:389 2 Kap - 1. Sm leverantör av ljussatt fiber tillhandahåller man kmmunikatinstjänster enligt van ch räknas därmed sm en ISP. Vad gäller då? Sm ISP måste man följa Lag m elektrnisk kmmunikatin SFS 2003:389, PTS Allmänna råd m gd funktin ch teknisk säkerhet samt uthållighet ch tillgänglighet vid extrardinära händelser i fredstid - PTSFS 2007:2 samt Rbusta Nder Rekmmendatiner (Svenska Stadsnätsföreningen). Anmälan till Pst ch Telestyrelsen (PTS) skall ske m man ska tillhandahålla kmmunikatin utanför den egna verksamheten. Lag m elektrnisk kmmunikatin SFS 2003:389 1 Kap - 3 ch 2 Kap 1. Syftet med lagen är främst att främja knkurrensen ch den internatinella harmniseringen. Tjänsterna skall alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkr i hela landet till överkmliga priser. Samtrafik i gemensam utrustning v1.0.dc 3 (5)

4 En ISP är skyldig att förhandla m samtrafik med den sm tillhandahåller eller avser att tillhandahålla allmänt tillgängliga kmmunikatinstjänster. ISP får ej heller favrisera sina egna tjänster såsm egen trafik i nätet, före externa tjänster. ISP:n är enligt lag skyldig att: 1. ge annat företag tillträde till specificerade nätdelar ch tillhörande installatiner 2. förlänga ett redan beviljat tillträde till tillhörande installatiner 3. erbjuda andra peratörer specificerade tjänster för återförsäljning 4. bevilja tillträde till tekniska gränssnitt, prtkll ch annan nyckelteknik sm är nödvändig för samverkan mellan tjänster 5. erbjuda samlkalisering eller andra möjligheter till gemensamt utnyttjande av tillhörande installatiner 6. erbjuda specificerade tjänster sm krävs för att säkerställa samverkan mellan tjänster ända fram till slutanvändarna 7. erbjuda tillträde till driftstödssystem eller liknande prgramsystem sm krävs för att garantera en sund knkurrens när det gäller tillhandahållande av tjänster 8. bedriva samtrafik eller i övrigt vidta åtgärder så att nät eller tillhörande installatiner kan förbindas. Fysisk säkerhet m nderna befinner sig i våra lkaler Lag m elektrnisk kmmunikatin SFS 2003:389 5 kap 6a. Den sm tillhandahåller allmänna kmmunikatinsnät eller allmänt tillgängliga elektrniska kmmunikatinstjänster skall se till att verksamheten uppfyller rimliga krav på gd funktin ch teknisk säkerhet samt på uthållighet ch tillgänglighet vid extrardinära händelser i fredstid. Regeringen eller den myndighet sm regeringen bestämmer får meddela föreskrifter m på vilket sätt skyldigheten skall fullgöras ch m undantag från skyldigheterna. Lag (2005:240). Rbusta Nder Rekmmendatiner (Svenska Stadsnätsföreningen). Dessa rekmmendatiner syftar till att öka den fysiska säkerheten i nderna genm att peka på lika säkerhetsåtgärder sm bör vidtas för att eliminera eller reducera allvarliga ht mt ndernas primärfunktin. Samtrafik i gemensam utrustning v1.0.dc 4 (5)

5 Trafik i hyrd extern förbindelse I detta stycke vill vi belysa vad vi sm energiblag bör beakta vid upphandling av extern hyrd förbindelse. Samtliga krav på förbindelsen ställs utifrån säkerhetsnivån på anläggningen sm ska anslutas med tyngdpunkt på infrmatinens tillgänglighet ch sekretess. Samma krav ska ställas avsett strlek på ISP:n eller m peratören är lkal eller rikstäckande. MPLS påverkar endast tillgängligheten ch ej sekretessen. För mer infrmatin se EBITS dkument Teknisk Kmmunikatin. Avtal För avtalsskrivning avseende uthyrning av svartfiber nyttja gärna de bestämmelser ch mallar sm finns på Svensk Energis hemsida eller via nedanstående länk till Svenska StadsNätsföreningen: Referensdkument: Lag m elektrnisk kmmunikatin SFS 2003:389 PTS Allmänna råd m gd funktin ch teknisk säkerhet samt uthållighet ch tillgänglighet vid extrardinära händelser i fredstid PTSFS 2007:2 Rbusta Nder Rekmmendatiner (Svenska Stadsnätsföreningen) Övrigt Frågr kan ställas till EBITS via e-pst ebits_bx@svenskenergi.se Samtrafik i gemensam utrustning v1.0.dc 5 (5)