Referensgruppsmöte - tjänstehubb och elhandlarcentrisk marknadsmodell. Svenska kraftnät, Sturegatan 1, Sundbyberg

Transkript

1 SvK2024, v4.0, Ann-Sofie Segerheim MINNESANTECKNINGAR Referensgruppsmöte - tjänstehubb och elhandlarcentrisk marknadsmodell Plats Svenska kraftnät, Sturegatan 1, Sundbyberg Tid den 2 maj 2017 Närvarande: Stig Arne Ankner Bo Hesselgren Claes Nilsson Kjell Sjöberg Louisa Ramert (Ersättare för Peter Strannegård) Leif Sjöberg Lars Lindberg (Ersättare för Ulf Dahlin) Monica Karlsson Catherine Lillo Sara Sundberg Daniel Norstedt Tania Pinzon Erik Forsén Jens Holm Robert Thelander Mats Blomvist Elisabeth Madsen Ann-Sofie Segerheim Frånvarande: Rikard Silverfur Niklas Notstrand Per Andreasson Sigvard Krantz Peter Vikström Björn Berg Niclas Ehn Dagordning 1. Kort om status i projekten Det pratades bland annat om central lagring av data. Claes anförde skillnader mellan olika aktörers behov av lagring med hänsyn till vad som lagras och hur pass realtidsuppdaterat det måste vara. Han nämnde också utmaningen i att hantera den centrala lagringen, inte minst med tanke på nya paketeringslösningar från olika aktörer eller fullmaktshantering osv. BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1 SUNDBYBERG TEL REGISTRATOR@SVK.SE

2 2 (5) Monica menade att det är viktigt att aktörerna snart vet vem som har ansvar att lagra vad för att inte driva kostnader i onödan. Hon funderade även kring hur det är tänkt att en kund ska identifieras, på vilken nivå. Cathrine menade att även lagringstid är en faktor att ta hänsyn till i diskussionen kring lagring. 2. Vad händer efter rapporten till regeringen? Ei berättade om några viktiga ställningstaganden: Frånkoppling mellan utflytt och inflytt om det blir glapp. Blir verklighet i total skala från och med 2025 men övergångsregel kommer finnas. Elnätsföretagen är ansvariga för att utse anvisningsleverantör. Dock ingen anvisning vid inflytt. Elhandelsföretag med bedömd betalningssvårighet ska ställa säkerhet. Osäkra kreditförluster bör hanteras av Svenska kraftnät via det samlade kundkollektivet. Leif frågade vilken detaljeringsgrad det kommer vara i Ei:s kommande lagförslag angående hantering av kreditrisker. Daniel svarade att i vart fall det som han presenterade under detta möte kommer att framgå. Leif frågade även hur pass komplett lagförslaget kommer vara när det presenteras. Louisa nämnde att alla kunder kommer inkluderas, ingen uppdelning avseende t ex samfakturering planeras. Ei har inte hittat en bra gräns, och de har inte hittat motsvarande gränssättning i Europa heller. De kommer presentera sin rapport i mitten av juni (15/6). Nya föreskrifter kommer krävas, de måste sannolikt påbörjas innan alla lagtexter är på plats. Underlag för nya lagtexter är redan under framtagande. Claes frågade om Ei tror att tidplanen för Elhandlarcentrisk marknadsmodell håller, det vill säga Q4 2020, och Daniel anser att den i alla fall i dagsläget gör det. Louisa frågar om Ei:s och Svk:s tidplaner synkar. Jens bekräftar i sin presentation att så är fallet i dagsläget. 3. Projektorganisation och tidplan Presentation av projektorganisation och tidplan. Beskrivning av RFI-förfarandet som har deadline idag, och där intressenter kommer att utvärderas successivt innan midsommar. Louisa ställde fråga angående hur systemleverantörer har ställt sig till tidplanen avseende implementeringen. Ingen av de svarande systemleverantörerna har anfört orimliga tidsplaner i någon riktning. Hon frågar vidare kring hur det har tänkts kring eventuella överklaganden. Projektet har tagit ett aktivt beslut att inte tidsplanera för överklaganden, men om det sker så kommer det tas om hand.

3 3 (5) Snabb genomgång av de övriga hubbarna i Norden och deras respektive framdrift. Involvera branschen tidigt, systemet står och faller med datakvalitet, lägg inte in för mycket funktionalitet är tre viktiga lärdomar. Frågor från Lars och Stig Arne avseende driftsättningstid och varför norska Elhub blir försenad. 4. Tjänstehubbens omfattning Erik presenterade dels en bild av hur hubben ska se ut, samt några viktiga förhållningsregeler för verksamheten. Claes konstaterade att det redan idag går att utföra en del tjänster som tas för givna med Elhandlarcentrisk marknadsmodell. De görs dock utan generell struktur och på frivillig basis. En snabb beskrivning av hubbens funktionalitet enligt regeringsuppdraget presenterades i punktform. Claes meddelade att han i regeringsuppdragets lista saknar avtalsslut till skillnad från bara in- och utflytt. Även ytterligare funktionalitet som hubben kan komma att erbjuda presenterades. Fråga från Leif kring en av dessa punkter: undermätning. Om det kommer att krävas ytterligare lagstiftning för att få till den lösning som föreslagits. T ex tillgång till tjänstehubben för olika roller som inte är de klassiska, t ex en hyresvärd, en vindkraftpark osv, eller om dessa måste gå via ett ombud. Monica ställde en fråga kring punkten om flexibilitetspotential. Om det gäller kundgruppen eller den enskilda kunden, och om det i så fall kan finnas en integritetsrisk. När Erik ställde frågan om man försöker bygga in för mycket i tjänstehubben nickas det på några ställen runt bordet, men inget konkret exempel framfördes. Louisa påpekade vikten av prioritering, samt att all funktionalitet som byggs dels måste vara rätt och dels måste underhållas. Även Monica poängterade prioritering, samt även förtroende hos branschen, inte minst inför den förankring och förändringsledning som ska göras. Leif poängterade att det inte alltid handlar om vad som ska in utan även hur. Hur värderas de olika alternativen? Det är ett annat möjligt sätt att prioritera.

4 4 (5) 5. Branschens förberedelser inför driftsättning av tjänstehubben Robert pratade om förändringsledning och i stora drag vad som gjorts hittills. Bland annat har hemsidan setts över. Den nås på och här kan man prenumerera på de nyhetsbrev som årligen kommer att publiceras. Robert visade på vikten av hög datakvalitet, att involvera branschen tidigt, samt att börja i tid. Pilotaktörerna kommer sannolikt att behöva aktiveras under första halvåret 2018, och resterande aktörer från och med andra halvåret Branschen kommer alltså att behöva börja engagera sig ganska snart. Ett bra första steg är att se över sin egen datakvalitet. Cathrine ställde frågan kring hur många pilotaktörer som kommer att vara aktuella. Det är än så länge inte bestämt, och inte hur/om det ska bjudas in till det heller. Frivillighet är önskvärd. Pilotaktörerna kommer troligen inte jobba mot ett systemstöd, men när samtliga aktörer är inblandade är ett systemstöd ett måste. Monica undrade hur nära systemleverantörerna Svk är eller kommer vara. Hur tänker Svk kring hur vissa aktörer kan påverka på ett annat sätt än vissa andra? Att inte låta sig påverkas för mycket är en balansgång. Claes förtydligade att det inte bara är systemet som ska ses över, utan även processerna, hur aktörerna ska förhålla sig till sina kunder. Det är viktigt att ge tillräckligt med information utan att för den skull förbinda sig till en specifik systemleverantör. Systemleverantörerna sitter på mycket kunskap som är viktig att ta del av, men det är inte de som ska styra hur systemet ser ut. Ett generellt tips verkar vara att kolla med de övriga nordiska länderna vilka lärdomar de har lärt. 6. Framtida behov av referensgrupp Svk kommer fortsatt att behöva en referensgrupp för det kommande arbetet. Ei kommer efter sin rapport i mitten av juni att träda tillbaka lite grand. Det kommer utöver detta sannolikt även att tillsättas arbetsgrupper. Erik presenterade vilka grupperingar som kan tänkas vara med i referensgruppen. Detta ska inte bestämmas idag, utan tas närmare på nästa möte. Leif frågade vilken profil denna referensgrupp ska ha. Claes menar att det kan finnas behov för referensgrupper med olika inriktning.

5 5 (5) 7. Avslutning och nästa möte Nästa möte är fm 20/ Drottninggatan 26. Separat kallelse kommer att skickas.