Per Åslund (ersättare för Niclas Ehn) Peter Strannegård. Tania Pinzon Sara Sundberg. Ej närvarande:

Transkript

1 Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen bjuder in till referensgruppsmöte för projekt gällande tjänstehubb och elhandlarcentrisk marknadsmodell Datum för möte: 8 februari 2016 Tid: Plats: Svenska kraftnät, Sturegatan 1, Sundbyberg Närvarande: Konkurrensverket Energimarknadsbyrån Fastighetsägarna Expektra Energimyndigheten Statistiska Centralbyrån Oberoende elhandlare Fortum Energi Sverige Boo Energi Vattenfall Halmstad Energi Bjerke Energi Svensk energi Ngenic Stig-Arne Ankner Bo Hesselgren Rikard Silverfur Per Åslund (ersättare för Niclas Ehn) Niklas Notstrand Per Andreasson Claes Nilsson Peter Strannegård Ulf Dahlin Kjell Sjöberg Leif Sjöberg Monica Karlsson Sigvard Krantz Catherine Lillo Björn Berg Svk Ei Svk, projektledare Ei, projektledare Ej närvarande: Konsumentverket Tania Pinzon Sara Sundberg Erik Forsén Daniel Norstedt Peter Vikström

2 Minnesanteckningar Dagordning 1 Introduktion Daniel Norstedt och Erik Forsén hälsade välkomna. Referensgruppen är en gemensam high-level grupp för Energimarknadsinspektionens (Ei) respektive Svenska Kraftnäts (Svk) hubbprojekt. Syftet med gruppen är att kunna diskutera övergripande frågeställningar relaterade till såväl projekten som sakfrågor, men även att löpande informera om status i projekten och möjligöra insyn och påverkansmöjligheter för intressenterna. 2 Presentationsrunda deltagare Se under närvarande ovan. Referensgruppen samlar ett imponerande antal års erfarenheter och perspektiv av elmarknaden. 3 Regeringsuppdragen och projekten Det konstaterades att implementering av hubbar har kommit olika långt i de nordiska länderna: 1/ lanserar Energinet.dk version 2.0 i Danmark som även inkluderar elhandlarcentrisk modell 1/ lanserar Statnett den första versionen av elhub.no i Norge. Fingrid har precis slutfört sina processbeskrivningar samt en mer detaljerad kravspecifikation. För mer utförlig beskrivning av Svks och Ei:s regeringsuppdrag, se bifogade presentationer. Svks projekt är uppdelat i en förstudie och ett implementeringsprojekt. Svenska kraftnät ska delrapportera den 1/ och rapporten kommer bland annat innehålla tidplan, vad hubben ska innehålla för funktioner, organisation och finansiering. Det huvudsakliga arbetet sker för närvarande i arbetsgruppen för Processer och Funktioner. De träffas varannan vecka och publicering av dokument sker löpande på Frågor, synpunkter och kommentarer på det som publiceras (eller annat relaterat till hubben) skickas till hubb@svk.se Med anledning av att Erik Forsén visade hur Svks projekt är bemannat för närvarande och att IT-delen av projektet ännu inte är tillsatt ställde Peter Strannegård frågan om när och hur den ska bemannas. Peter menade att det är av största vikt att IT-perspektiv beaktas i det nu pågående arbetet då det finns starka beroenden mellan lagringsmängd, prestanda och kostnader och att val av lösningar i arbetet med processer och funktioner även till viss del bör ta hänsyn till teknisk genomförbarhet. Rådet är att skyndsamt se till att bemanna även denna del. Monica Karlsson höll med och påpekade att kostnader och nytta måste balanseras så att kostnader inte skenar iväg som det tycks göra i Danmark och Norge. Referensgruppen diskuterade även arbetssättet och det konstaterades att det är en iterativ process. Ei kommer att lämna sin rapport den 1/ för att möjliggöra införandet av en tjänstehubb samt av en elhandlarcentrisk modell. Ei driver ett antal delprojekt som: möjliggöra hubb, kundinformation i hubb, fullmakter i hubb, statistik mm via hubb, tillsyn via hubb, utforma modell för fakturering, modell för supplier of last resort, elhandlarcentrisk flyttprocess och Förstudie integritet ur ett systemperspektiv. Claes Nilsson undrade om Ei kommer att se över en stegvis implementering av elhandlarcentrisk modell? Daniel menade att det delvis beror av Svks bedömning av hur långt ett införand kommer att ta.

3 Om det skulle dröja länge innan en hubb kan införas så skulle de kunna aktualiseras att implementera delar av en elhandlarcentrisk modell först, men implementation av viktiga funktioner måste alltid balanseras med kostnaderna. Claes bad Daniel tydliggöra om sluttid/brytavgift (elhandelsavtal) ska registreras i hubb eller om den vara åtkomlig i hubben. Åtkomlig svarade Daniel. Sigvard Krantz frågade om hubben är tänkt att göra en kontroll av meddelandeflödena såsom EMIX skulle göra? Det fanns tidigare ett större problem på den Svenska elmarknaden med olika tolkningar av information från EDIELs teknikgrupp. Erik Forsén menade att det inte går att ge ett rakt svar på det idag men rent generellt kommer data på fel format att följas upp. Prenumerera på nyheter från Ei kan göras genom att gå in på: Bo Hesselgren påpekade att det i hubben bör finnas möjlighet att stänga ute elhandlare som inte följer regelverk och saknar avtal. Utreds det någon form av elhandlarlicens? Behov av detta verkar finnas, både på marknaden och för att skydda kunderna. Daniel svarade att det inte ingår i Ei:s uppdrag att se över om en elhandlarlicens vore lämpligt och därför utreds det inte för närvarande. Det skulle kunna visa sig med tiden att det behövs, men det är inte givet att en elhandlarlicens skulle stoppa oseriösa elhandlare. För att kunna anslutas till hubben kommer det att krävas ett avtal mellan hubb och användare. Att det avtalet efterföljs och att betalning för tjänsten erläggs kommer att följas upp men det är inte heller en garanti för att en aktör sköter sina övriga åtaganden på bästa sätt. Claes Nilsson tyckte att kunden bör kunna se vilka avtal elleverantören har för att själv kunna bedöma om det är en schysst aktör som har allt i ordning. Peter Strannegård framförde att det som nu ska införas sett från kundens perspektiv kommer att underlätta jämfört med hur det är idag men att det fortfarande kommer att krävas av kunden att denne ska veta om det är till nätägaren eller elhandlaren kunden ska vända sig. Den långsiktiga visionen (15-20 år) borde vara en enkontaktsmodell för kunden. Det skulle kräva en del förändringar i förutsättningarna, som tex förändring (förenkling) av tariff, men skulle ge betydligt större fördelar. Leif Sjöberg påpekade att det som saknas idag är en tydlig målbeskrivning: Vad är kundupplevelsen? Vad vill vi uppnå egentligen? Hur ser marknaden ut då projektet är levererade? Monica Karlsson påpekade att en viktig punkt för Ei och Svk att ta med sig är att elmarknadens aktörer nu är mogna öppna för att tänka nytt och redo för en modern vision. Var är vi om tio år? Daniel framhöll att grundtanken är att elmarknaden ska bli mer lik andra marknader. Diskussioner inom NordREG visade att single point of contact inte skulle kunna drivas igenom på den nordiska marknaden av diverse skäl och det hela landade i en elhandlarcentrisk modell som inte är helt tydlig i alla punkter ännu. Fakturafrågan måste analyseras vidare och därför kan just denna frågeställning upplevas rörigt. Det finns också entydlighet i att kunden ska kontakta nätägaren vid avbrott. Erik Forsén framhöll att det i arbetet med processer och funktioner lanseras en del nya tankar, idéer och visioner om hur hubben skulle kunna vidareutvecklas för att skapa mervärde på elmarknaden. Det kan dock konstateras att omfattningen måste vara hanterbar för att Svk tillsammans med marknaden ska kunna leverera och implementera en hubb inom rimlig tid.

4 Catherine Lillo frågade om hur tidplanen ser ut? När kommer den elhandlarcentriska modellen finnas på plats? Svks deluppdrag rapporteras 1/ och där ska en tidplan redovisas. Svk vill inte idag uttala sig om när en hubb kan vara på plats men konstaterar att det inte bör skilja sig så mycket från våra nordiska grannars tidplaner från beslut till implementering. Sverige har dock möjlighet (till skillnad från våra nordiska grannar) att införa hela den elhandlarcentriska modellen på en gång, men det kan i så fall påverka tidplanen. 4 Samarbetsformer Ei och Svk Ei och Svk har haft ett gediget samarbete från start där det gjorts gemensamma tolkningar av respektive uppdrag. Det har även hållits workshops för att nå en gemensam bild av vad som ska göras. Enighet råder på de flesta punkter men det finns punkter där vi tycker olika. I november hölls ett gemensamt dialogmöte med branschen. Varannan vecka har Svk och Ei gemensamma projektmöten och det finns möjlighet att delta mer aktivt i respektive myndighets utredningar. 5 Statusrapportering Ei (se presentationsmaterialet) De 9 delprojekten har kommit olika långt. Det enda som inte påbörjats är nr 2 Kundinformation i hubben. Ei har än så länge tänkt sig två referensgrupper. Den första är kopplad till delprojekt 2 och 3 (Kundinformation och Fullmakter i hubb) och den andra till delprojekt 6 (Utforma modell för fakturering), 7 (Modell för supplier of last resort ) och 8 (Elhandlarcentrisk flyttprocess). Några av de knäckfrågor som Ei ser framför sig är: Val av faktureringsmodell med koppling till ett eller två kontrakt. Ska nätägaren kunna se vilken elhandlare en enskild kund har? Fråga från Svks arbetsgrupp där gruppen nu ombetts detaljera kring vilka för- respektive nackdelar den ser. I Danmark har informationen hållits separat. I Norge kan en nätägare se vilken elhandlare som valts. Det krävs en konskevensanalys av förslaget. Leif undrade om frågan inte är kopplad till ekonomihanteringsmodellen? Om elnätsföretaget ska beräkna elnätskostnaden måste detta veta vilka uttagspunkter elhandlaren hanterar för att kunna fakturera? Det tydliggjordes att inga privatkunder ska in i hubben direkt utan tillgång till information kommer erhållas via sin elhandlare. En diskussion om vad som händer om två elhandlare tvistar om en kund. Det kommenterades att det nog kommer behövas en kundtjänst för hubben. Ska det vara tvingande för nätägare att frånkoppla anläggning som inte har någon kund? Daniel berättade att Sweco har fått i uppdrag att undersöka faktureringsmodellen. Presentation kommer ske i slutet av mars. Slutsatser från arbetet med val av faktureringsmodell kommer att diskuteras i Ei:s referensgrupp för delprojekt 6, 7 och 8 enligt ovan. Analys av finansiering och risker sker separat men Ei beaktar självfallet båda utredningarna för att kunna göra en sammantagen bedömning.

5 Peter Strannegård tog upp frågeställningen om vem som ansvarar för att beräkna nättariffen. Är det hubben, elhandlare eller nätägare? Det är inte så enkelt för de större anläggningarna med reaktiv effekt, effekttariffer etc. Peter menade att det är mycket komplext och att det är tveksamt om det faktiskt kommer att fungera om hubben skulle pekas ut som ansvarig för beräkningarna. Det är dessutom mycket sannolikt att det blir ett dubbelarbete. I Danmark menar nätägare att de kommer beräkna och kontrollera varje fakturarad i alla fall. Flera av medlemmarna i referensgruppen var eniga i analysen. Ska någon annan än nätägaren göra beräkningen måste Ei noggrant specificera hur det ska göras för att säkra att det blir rätt. Claes föreslog en förenkling och standardisering av tarifferna. 6 Statusrapportering Svk (se presentationsmaterialet) Arbete med funktioner och processer löper på. Lagring av data: Utredning av central eller decentraliserad lagring av mätvärden där hänsyn måste tas till tillgänglighet, prestanda och säkerhet. Denna läggs ut som extern utredning till Sweco och väntas vara klar i april. Månadsmätvärden och schablon hur ska månadsmätvärden hanteras i hubben, vem schabloniserar? Kommer hubben att behöva hantera sådana eller kommer det att enbart bli timvärden på elmarknaden? Mätningsstruktur struktur för mätvärden i koncessionspliktiga nät. Lars Munter leder arbetet. Det finns ett behov av att även ha mätvärden för icke-koncessionspliktiga nät tillgängligt, tex för elcertifikatshantering. Frågeställningar som uppkommer är ska det vara frivilligt eller reglerat och vem ska skötarapporteringen? Niklas Notstrand menade att det utifrån ett officiellt statistikperspektiv vore det bästa med en reglering och standardisering (gällande rapportering av mätvärden från alla typer av nät). 7 Synpunkter och diskussion i referensgruppen Föranmälda punkter inga föranmälda punkter. Ev. frågor som uppkommit under mötet Monica Karlsson: Vad är det vi kan bidra med från referensgruppen? Vad är öppet att lämna synpunkter på och vad är klart? Det vore bra för respektive organisation att känna till för att prioritera och fokusera. Daniel och Erik svarade att referensgruppen har gett värdefulla synpunkter inom olika områden under dagens möte: Synpunkter på själva projekten är mycket välkomna (såsom tex tidigare tillsättning av IT-resurser). Principiella sakfrågor som vem det är som ska beräkna tariffen är även den mycket relevant för Svk och Ei att få inspel på. Allmänna frågor som att det saknas en vision av vad vi ska försöka åstadkomma. Detta var ett inledande möte och på kommande möten kommer det finnas mer sakfrågor att diskutera och då ska även material skickas ut på förhand för att möjliggöra diskussion och avstämning internt på företagen. Referensgruppen uppmuntras att komma in med synpunkter inför möten, att föreslå teman eller själva förbereda och presentera en aspekt av frågeställningar som gruppen ser som viktiga att de belyses ur

6 gruppens perspektiv. Det kan även uppkomma behov av att bolla frågor med referensgruppen mellan mötena och det kan då göras genom mail. Monica frågade om hur det ser ut i övriga länder och möjlighet att ta del av deras erfarenheter av tex vad som inte fungerat. Finns den öppenheten? Svaret från såväl Svk som Ei är att det gör det. Såväl mellan systemansvariga som mellan reglermyndigheter finns en god dialog och det pågår ett kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Som exempel kommer nu de så kallade BRS:erna som tagits fram av systemansvariga i Danmark, Norge och Finland och såsmåningom Sverige att jämföras och skillnader kartläggas. 8 Avslutning och nästa möte Nästa möte kommer att hållas i maj och förslag på datum kommer att skickas ut. Anteckningar från mötet 8/2 samt de bilder som visades kommer att skickas ut efter mötet.