Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E)

Transkript

1 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Helena Laurell helena.laurell@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (5) Datum Beteckning 071/2013 Näringsdepartementet n.reqistratorq) regeringskansliet, se Kopia: fredrik. norlund@reqerinqskansliet.se Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E) Svensk Energi har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad promemoria och lämnar härmed följande synpunkter. Sammanfattning Svensk Energi ser positivt på ambitionen att lösa tröskeleffektsproblematiken genom en lösning som innefattar förtida delning kombinerad med ett statligt risktagande. Svensk Energi är dock tveksam till om övergångslösningen får den eftersträvade effekten mot bakgrund av den beloppsmässiga begränsningen till 700 mkr, de omfattande begränsningar som föreslås för prioritering av områden samt den begränsade tid förslaget avses gälla. Svensk Energi avstyrker förslaget såvitt avser hur elnätsföretagens kapitalbas ska påverkas och föreslår istället en alternativ lösning. Rubriceringen nedan följer den i promemorian. Rubriker till avsnitt som inte kommenteras har utelämnats. Förtida delning av anslutningsavgifter med ett begränsat statligt risktagande En lösning i huvuddrag Svensk Energi ser positivt på ambitionen att lösa tröskeleffektsproblematiken genom en lösning som innefattar förtida delning kombinerad med ett statligt risktagande. Det kan dock vara bekymmersamt att den nu föreslagna lösningen avser en kort övergångsperiod. Föreningen stödjer förslaget att staten genom Svenska Kraftnät ("SvK") finansierar kundspecifika nätförstärkningskostnader som ska belasta ännu inte anslutna anläggningar. Ambitionen är att en marknadslösning ska finnas på plats 2016, vilket skulle innebära att övergångslösningen endast kommer att vara tillämplig under ett Svensk Energi - Swedenergy - AB Stockholm Tel Besöksadress Olof Palmes gata 31 F a x Org.nr Säte Stockholm kontaktaoss svenskenergi.se

2 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 2(5) par ars tid. Svensk Energi vill understryka vikten av att övergangslösningen fortsätter att gälla till dess att en marknadslösning är på plats, inte minst mot bakgrund av att tidigare utredningar visat att det är mycket svårt att hitta en fungerande sådan lösning. Eftersom promemorian endast innefattar förslag till lagstiftning avseende den förtida delningen, medan den stödordning som avses tillämpas endast ges en generell beskrivning, är det svårt att bedöma övergångslösningen som helhet. Svensk Energi efterlyser information om på vilket sätt arbetet med att utforma en stödordning bedrivs och hur tidplanen ser ut. Inom ramen för ett lagförslag avseende stödordningen behöver exempelvis frågor om hur urvalet av områden närmare ska gå till hanteras, liksom frågor rörande överklagande av SvKs beslut inom ramen för stödordningen. Avgränsningar och krav Svensk Energi bedömer att de föreslagna kriterierna för prioritering av områden är för restriktiva och kommer att medföra att övergångslösningen får alltför litet genomslag. De kriterier som framstår som alltför begränsande är nr 7 och 8, dvs kravet att påbörjade områden ska ha nått 70 procents kostnadstäckning innan nya områden får påbörjas samt att den totala summan av investeringar som finansieras via SvK inte får överstiga 700 mkr. 700 mkr motsvarar vad det kostar att ansluta tre till fem stora vindkraftsprojekt. Förslaget kan alltså bara lösa en begränsad del av problemet med tröskeleffekter. Svensk Energi förordar att beloppet 700 mkr höjs väsentligt, det är en förutsättning för att övergångslösningen ska få tillräcklig effekt. Begränsningen att nya områden inte får påbörjas förrän tidigare områden har nått 70 procents kostnadstäckning bör utgå. Risken är annars att bra områden/projekt hindras, trots att det är långt kvar till gränsen på 700 mkr, pga att ett redan beviljat område inte levt upp till förväntningarna avseende anslutningsgrad. Det bör klargöras vad som avses med påbörjad tillståndsprocess i kriterium nr 3. Är det när samråd inletts, när tillståndsansökan ingivits eller annan tidpunkt? Organisation och processbeskrivning För att övergångslösningen ska fungera krävs att processen för att få områden godkända och för att erhålla lån/finansiering är tydlig samt att handläggningstiden hos SvK är kort. Förslaget innebär att SvK har rätt att /' samråd med elnätsföretaget komma fram till andra tekniska lösningar på hur nätförstärkning och anslutning ska ske. Det har inte utvecklats närmare hur detta samråd ska gå till. Det framgår inte om SvK kan bortprioritera ett område pga att elnätsföretaget inte är ense med SvK om hur elnätsföretagets nät ska byggas ut eller förstärkas. Skulle sådan möjlighet finnas för SvK kan lämpligheten av detta möjligen ifrågasättas.

3 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 3 (5) SvK far genom förslaget möjlighet att indirekt påverka var elproduktionen etableras. Detta kan eventuellt ifrågasättas ur konkurrenssynpunkt. Exempelvis kan en vindkraftsexploatör som verkar endast i landets norra delar missgynnas om det eller de områden som valts ut av SvK finns i södra landet (eller omvänt). Detta gäller särskilt om begränsningen att nya områden inte får påbörjas innan 70 procents kostnadstäckning uppnåtts för ett beviljat område kvarstår. Statens åtagande Svensk Energi stödjer, som ovan framgått, förslaget att SvK finansierar kundspecifika nätförstärkningskostnader som ska belasta ännu inte anslutna anläggningar. Enligt promemorian kan kostnaden för investeringar i stamnätet omfattas av förslaget, exempelvis om en stamnätsstation behöver etableras, och förslagets förtida delning kan tillämpas på denna. Det bör dock klargöras om SvKs åtagande i eget nät, och som är föremål för förtida delning, även ska omfattas av begränsningen om 700 mkr. Svensk Energi anser att så inte bör vara fallet. En ny bestämmelse om förtida delning Svensk Energi tillstyrker den föreslagna metoden för förtida delning. Finansiering Finansiering genom stamnätstariffen Förslaget anger att om ett stamnätsföretag finansierat en förstärkning genom särskilt avtal ska företagets kostnader med anledning av avtalet anses ha uppstått i företagets nätverksamhet. Det framgår att en möjlig kostnad är hänförlig till den risk som SvK tar genom avtalet. Om anslutning inte sker inom ett område som förväntat och SvK bedömer att inga anläggningar kommer att anslutas inom en inte alltför avlägsen framtid ska statens fordringar avskrivas. Svensk Energi har uppfattat att detta innebär att SvKs fordran gentemot elnätföretaget inte påverkar SvKs intäkts ram annat än i det fallet att fordran avskrivs. Föreningen efterlyser dock ett förtydligande om även andra kostnader skulle kunna uppstå för SvK och vilka dessa i så fall skulle kunna vara. Nätföretagets kapitalbas Av förslaget framgår att anläggningar endast ska ingå i elnätsföretagens kapitalbas i den utsträckning som de tagits i anspråk genom anslutning. Svensk Energi avstyrker förslaget i denna del då det är väldigt komplicerat och medför en betungande administrativ hantering för att hålla reda på vilka andelar av anläggningarna (och/eller vilka anläggningar) som ska tas in i kapitalbasen. Förslaget föranleder också en rad frågor om hur drifts- och underhållskostnader liksom reinvesteringar ska hanteras avseende anläggningar som ligger utanför kapitalbasen. Oavsett anslutningsgraden borde hela nätet så småningom tas med i elnätsföretagets kapitalbas eftersom nätet på sikt behöver förnyas. Exempelvis om den finansierade anläggningen består av en 400 kvtransformator med ansluten effekt om 30 procent får elnätsföretaget tillgodoräkna sig 30 procent av transformatorns normvärde i kapitalbasen. För

4 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 4 (5) det fall att transformatorn gar sönder och elnätsföretaget måste köpa en ny för egna pengar är det inte rimligt om elnätsföretaget bara skulle kunna tillgodoräkna sig 30 procent av normpriset i kapitalbasen. Är avsikten att hela nätet ska ingå i kapitalbasen från den tidpunkt då SvK skriver av ett lån pga att anslutning inte skett som förväntat? Eller hur ska detta annars hanteras? Innebär förslaget att elnätsföretagets kostnader för drift och underhåll av anläggningstillgångarna får beaktas vid beräkningen av intäktsramen även såvitt avser andel som ännu inte ingår i intäktsramen? Förslaget förefaller, av naturliga skäl, vara baserat på den nu gällande reala annuitetsmetoden. Skulle det i framtiden ske en övergång till en rea I linjär metod inställer sig frågan när avskrivningstiden ska anses börja, är det när anläggningens tas i drift eller först när anläggningen läggs in i elnätsföretagets kapitalbas? En alternativ lösning avseende e!nätsföretagets kapitalbas Svensk Energi föreslår följande alternativa lösning: Den finansiering som erhålls från SvK bör i intäktsregleringen anses utgöra en intäkt (dvs inte ett lån) hos elnätsföretagen. Vidare bör samtliga anläggningstillgångar vid beräkningen av intäktsramen ingå direkt i elnätsföretagets kapitalbas till sitt fulla värde. När produktionsanläggningar därefter successivt ansluts ska de anslutningsavgifter som inkommer till elnätsföretagen betalas vidare till SvK. De utgör då en intäkt hos elnätsföretagen som direkt medför en motsvarande kostnad. Hos SvK medför de inkommande anslutningsavgifterna att de minskar den utestående fordran mot elnätsföretaget. Detta innebär att intäktsramen inte påverkas hos vare sig elnätsföretaget eller SvK. För SvKs del bör den fordran som SvK har på elnätsföretagen i anledning av avtalen inte tas upp i SvKs intäktsram förrän (om så sker) fordran skrivs av pga att ett område inte motsvarat förväntningarna avseende anslutningsgrad. Detta för att undvika att kostnaden beaktas på två ställen. Denna lösning skulle innebära att elnätsföretagens hantering av anläggningstillgångar blir mer renodlad och transparent. Det skulle ge en betydligt renare och mer korrekt hantering och skulle dessutom vara i linje med hur det fungerar idag samt vara i bättre överensstämmelse med elnätsföretagens bokföring än den i promemorian föreslagna hanteringen. Genom Svensk Energis lösning undviks de ovan beskrivna problemen avseende reinvesteringar i anläggningstillgångar som inte ligger i kapitalbasen, liksom oklarheter kring vilka drifts- och underhållskostnader som ska beaktas. Den erhållna intäkten från SvK bör av elnätsföretagen kunna periodiseras på samma sätt som övriga anslutningsavgifter. Det bör klargöras hur intäkterna från SvK ska hanteras i elnätsföretagens bokföring. Om intäkten från SvK från början tas upp som ett lån i balansräkningen blir det problem om anslutning till 100 procent inte sker. Enligt Svensk Energis uppfattning ska återstående del i så fall övergå till statligt bidrag vid den tidpunkt då SvK avskriver fordran.

5 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 5 (5) Utredningsuppdraget angående en marknadslösning Svensk Energi bidrar gärna med synpunkter på utformningen av det kommande utredningsuppdraget till Ei rörande en framtida marknadslösning. Sådana synpunkter kan förslagsvis förmedlas vid ett möte efter årsskiftet. Stockhol^msom ovan \J Helena Laurell Juridik

6