Statens energimyndighets författningssamling

Transkript

1 Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet. Utkom från trycket den beslutade den xx yyy Statens energimyndighet föreskriver 1 följande med stöd av 5 och 7 förordning (2014:349) om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet (kostnads-nyttoanalysförordningen). Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 I dessa föreskrifter finns bestämmelser om undantag från skyldigheten att utföra en kostnadsnyttoanalys, om vad analysen ska innehålla samt om hur en kostnads-nyttoanalys ska redovisas. Definitioner 2 Ord och uttryck i dessa föreskrifter används i samma betydelse som i lag (2014:268) om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet (kostnads-nyttoanalyslagen) och kostnadsnyttoanalysförordningen. Tröskelvärden för att undanta enskilda anläggningar från skyldigheten att utföra en kostnadsnyttoanalys 3 Vid planeringen av en industrianläggning ska en kostnads-nyttoanalys endast utföras i det fall: 1. industrianläggningen ligger på ett ledningsavstånd om högst 40 kilometer från en tekniskt lämplig anslutningspunkt i ett fjärrvärmenät, och 2. mängden tillgänglig nyttiggjord spillvärme uppgår till minst 20 % av den planerade årliga värmeproduktionen från de fjärrvärmeanläggningar som är anslutna till fjärrvärmenätet, eller uppgår till minst 50 gigawattimmar per år. Om den totala planerade fjärrvärmeproduktionen från de fjärrvärmeanläggningar som är anslutna till fjärrvärmenätet är mindre än 200 gigawattimmar per år ska ledningsavståndet vara högst 20 kilometer från en tekniskt lämplig anslutningspunkt. 4 Vid planeringen av ett nytt nät för fjärrvärme eller fjärrkyla eller en energiproduktionsanläggning inom ett sådant nät ska en kostnads-nyttoanalys endast utföras i det fall: 1. en industrianläggning med användbar spillvärme ligger på ett ledningsavstånd om högst 40 kilometer från en tekniskt lämplig anslutningspunkt i det fjärrvärmenät energiproduktionsanläggningen är ansluten till, och 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG, i lydelsen enligt rådets direktiv 2013/12/EU. 1

2 2. mängden tillgänglig nyttiggjord spillvärme uppgår till minst 20 % av den planerade anläggningens årliga värmeproduktion, eller uppgår till minst 50 gigawattimmar per år. Om energiproduktionsanläggningens totala planerade fjärrvärmeproduktion är mindre än 200 gigawattimmar per år ska ledningsavståndet vara högst 20 kilometer från en tekniskt lämplig anslutningspunkt i det fjärrvärmenät energiproduktionsanläggningen är ansluten till. Vad en kostnads-nyttoanalys ska innehålla Jämförelsealternativ vid planering av ett nytt nät för fjärrvärme eller fjärrkyla eller en energiproduktionsanläggning inom ett sådant nät 5 En utvärdering av de kostnader och fördelar som skulle uppstå genom att, i ett nytt nät för fjärrvärme eller fjärrkyla eller en energiproduktionsanläggning inom ett sådant nät, utnyttja spillvärme från närliggande industrianläggningar ska omfatta följande jämförelsealternativ: 1. planerad anläggning kompletterat med spillvärmeutnyttjande, 2. anläggning med lägre värmeproduktion än planerat tillsammans med spillvärmeutnyttjande, och 3. endast spillvärmeutnyttjande istället för planerad anläggning. Vad ska redovisas i kostnads-nyttoanalysen 6 En kostnads-nyttoanalys ska, för den planerade anläggningen samt för respektive jämförelsesalternativ, innehålla en redovisning av a) elektrisk och termisk kapacitet, b) bränsletyp, c) antalet planerade driftstimmar per år, d) anläggningens lokalisering, och e) efterfrågan på el och värme. 7 En kostnads-nyttoanalys ska, för den planerade anläggningen samt för respektive jämförelsesalternativ, innehålla en redovisning av kapitalkostnader, löpande kostnader och intäkter. Kapitalkostnader ska omfatta kostnadsposterna: a) grundinvestering, b) kalkylränta, och c) ekonomisk livslängd. Löpande kostnader ska omfatta kostnadsposterna: a) drift, b) underhåll, c) bränsle, och d) övriga löpande kostnader. Varje kostnadspost ska redovisas för sig. Tidshorisonter, kapitalkostnader och intäkter som angetts ska motiveras. 8 En kostnads-nyttoanalys ska innehålla en redovisning av om summan av de diskonterade intäkterna överskrider summan av de diskonterade kostnaderna för respektive jämförelsealternativ i förhållande till den planerade anläggningen. Hur en kostnads-nyttoanalys ska redovisas 9 Ansökan om godkännande av en kostnads-nyttoanalys ska skickas till Statens energimyndighet. Ansökan ska innehålla en redovisning av de uppgifter som följer av Vid ansökan om godkännande av en kostnads-nyttoanalys ska en avgift enligt 6 kostnadsnyttoanalysförordningen betalas till Statens energimyndighet enligt anvisningar på Statens energimyndighets webbplats. Ikraftträdandebestämmelser Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 oktober 2014 På Statens energimyndighets vägnar. Erik Brandsma Andreas Kannesten 2

3 Allmänna råd till föreskrifter om vissa kostnadsnyttoanalyser på energiområdet Inledande allmänt råd om beräkning av total tillförd effekt Av 3 kostnads-nyttoanalyslagen följer att lagstiftningen gäller de anläggningar som har en total tillförd effekt om mer än 20 megawatt. Begreppet total tillförd effekt innebär den effekt som tillförs med bränslet, vilket också kallas bränsleeffekt och är så mycket energi per tidsenhet som matas in i pannan med bränslet. Vid beräkningen ska effekten hos anläggningens samtliga pannor sammanläggas, med undantag för de toppbelastning- och reservanläggningar för elproduktion som är undantagna enligt 4 kostnads-nyttoanalysförordningen. Även reservpannor som inte är möjliga att ha i drift samtidigt som en huvudpanna ska undantas oavsett om reservpannan är för elproduktion eller inte. Allmänt råd till 3 och 4 : Tröskelvärdenas tillämpning Tröskelvärdena gäller även vid en omfattande uppgradering av en energiproduktionsanläggning eller industrianläggning. Vid planeringen av ett nytt nät för fjärrvärme eller fjärrkyla ska bestämmelsen tillämpas i förhållande till den eller de energiproduktionsanläggningar som planerar att anslutas till det nya nätet, oavsett om det rör sig om en ny eller befintlig anläggning. Termiska elproduktionsanläggningar omfattas inte av tröskelvärdena. Vid planeringen av en sådan anläggning måste därför en kostnads-nyttoanalys genomföras. Analysen kan dock begränsas till ett visst geografiskt område när den väl genomförs se vidare det allmänna rådet till 7. Hur ska mängden tillgänglig nyttiggjord spillvärme beräknas? Begreppet tillgänglig nyttiggjord spillvärme används för att skilja ut spillvärme som har för låg temperatur för att kunna användas i ett fjärrvärmenät i förhållande till den normala framledningstemperaturen i fjärrvärmenätet. Vid planeringen av en industrianläggning eller en energiproduktionsanläggning ska spillvärmens temperatur jämföras med den normala framledningstemperaturen i det aktuella fjärrvärmenätet. Jämförelsen ska göras för varje månad under året, eftersom spillvärmens temperatur och den normala framledningstemperaturen kan variera över året. Bedömningen ska inte ta hänsyn till om fjärrvärmeföretaget faktiskt är intresserat av att ta emot spillvärme, utan endast om så är tekniskt möjligt. Om spillvärmen har för låg temperatur för att kunna användas omfattas inte anläggningen av lagstiftningen. Mängden tillgänglig nyttiggjord spillvärme kan vid planeringen av en energiproduktionsanläggning utgöras av spillvärme från flera spillvärmekällor inom den geografiska gränsen. För att syftet med tröskelvärdena ska uppnås behöver dock verksamhetsutövaren endast beakta upp till och med två mindre källor som gemensamt skulle uppnå kravet på mängden tillgänglig nyttiggjord spillvärme. De allmänna råden angående betydelsen av tillgänglig nyttiggjord spillvärme i denna bestämmelse kan även användas vad gäller begreppet användbar spillvärme i 3 kostnads-nyttoanalyslagen. Allmänt råd till 5 : Vad menas med jämförelsealternativ? Begreppet jämförelsealternativ avser det eller de alternativ som den planerade anläggningen ska jämföras med i kostnads-nyttoanalysen. För termiska elproduktionsanläggningar och industrianläggningar framgår det av 4 kostnadsnyttoanalyslagen vilka jämförelsealternativen är. En termisk elproduktionsanläggning ska jämföras med alternativet att driva anläggningen som en högeffektiv kraftvärmeanläggning, och en industrianläggning ska jämföras med alternativen att driva anläggningen så att spillvärme tillvaratas för elproduktion eller i ett nät för fjärrvärme eller fjärrkyla. 3

4 Jämförelsealternativ vid planering av ett nytt nät för fjärrvärme eller fjärrkyla eller en energiproduktionsanläggning inom ett befintligt sådant nät I den aktuella bestämmelsen föreskrivs att vid planeringen av ett nytt nät för fjärrvärme eller fjärrkyla eller en energiproduktionsanläggning inom befintligt sådant nät så ska den planerade anläggningen jämföras med tre olika jämförelsealternativ för att utvärdera fördelarna och kostnaderna med att utnyttja spillvärme från närliggande industrianläggningar. Vid planeringen av ett nytt nät för fjärrvärme eller fjärrkyla ska bestämmelsen tillämpas i förhållande till den eller de energiproduktionsanläggningar som planerar att anslutas till det nya nätet, oavsett om det rör sig om en ny eller befintlig anläggning. Vad ska göras i de fall den planerade anläggningen är samma som ett av jämförelsealternativen? Om en planerad industrianläggning eller energiproduktionsanläggning omfattas av lagstiftningen men den planerade anläggningen är samma som ett av jämförelsealternativen räcker det att i ansökan om godkännande av en kostnads-nyttoanalys redogöra för att den planerade anläggningen avser att utnyttja spillvärme, och på vilket sätt detta ska ske. Allmänt råd till 6 : Efterfrågan på el och värme ska ta hänsyn till byggnader och industriprocesser. Den totala kostnaden för tillhandahållande av värme och el ska fastställas för den planerade anläggningen och respektive jämförelsealternativ. Efterfrågan på värme ska inbegripa befintlig värmelast, såsom en industrianläggning eller ett befintligt fjärrvärmesystem, och även, i stadsområden, den värmelast och de kostnader som skulle vara aktuella om en grupp av byggnader eller en del av en stad försågs med och/eller anslöts till ett nytt fjärrvärmenät. Allmänt råd till 7 : Val av analysmetod och antaganden Den analysmetod som används ska göra det möjligt att på ett korrekt sätt jämföra olika investeringsalternativ, och ska innehålla en nuvärdesberäkning av kostnader och nyttor. Kostnads nyttoanalysen ska återspegla de verkliga kassaflödestransaktioner som följer av investering i och drift av enskilda anläggningar. Av bestämmelsen följer att använda tidshorisonter samt kapitalkostnader ska motiveras. Verksamhetsutövaren får ta hänsyn till kostnader för risker på kort och lång sikt vid val av avskrivningstider, och ränta för investeringar som behövs för att kunna utnyttja spillvärmen. Betydelsen av ekonomisk livslängd samt övriga intäkter Med begreppet ekonomisk livslängd avses den livslängd under vilken en investering bedöms vara företagsekonomiskt lönsam. Med övriga intäkter som är specifika för ett visst jämförelsealternativ avses alla intäkter som följer av den planerade anläggningen eller ett jämförelsealternativ. Det kan exempelvis vara intäkter från elcertifikat vid elproduktion, elförsäljning vid kraftvärmeproduktion, mottagande av avfall, försäljning av värme till fjärrvärmeföretag vid generering av industriell spillvärme eller produktion och försäljning av värme till fjärrvärmeföretag vid kraftvärmeproduktion. Kostnads-nyttoanalysens omfattning i förhållande till tröskelvärden Kostnads-nyttoanalysen avser endast att omfatta tillgänglig nyttiggjord spillvärme som ligger inom de tröskelvärden som följer av 3 4. Tröskelvärdena gäller dock inte för termiska elproduktionsanläggningar. Det är dock orimligt att verksamhetsutövaren i ett sådant fall ska ta hänsyn till alla Sveriges fjärrvärmenät. Myndigheten kommer därför godta att verksamhetsutövaren i kostnads-nyttoanalysen genomför egna geografiska begräsningar i syfte att undanta fjärrvärmenät som inte skulle kunna vara lönsamma att leverera spillvärme till. Verksamhetsutövaren måste då motivera de antaganden som gjorts om geografiska avgränsningar för att kostnads-nyttoanalysen ska kunna bli godkänd. Myndigheten rekommenderar att verksamhetsutövaren i dessa fall hänvisar till den värmekarta över tillgängliga fjärrvärmenät som finns att tillgå på Statens energimyndighets webbplats. 4

5 Allmänt råd till 9 En ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) ska enligt 22 kap. 1 d miljöbalken innehålla en redovisning av slutsatserna i en kostnads-nyttoanalys. Denna redovisning motsvaras av de uppgifter som följer av 8 i föreskrifterna. 5