Förvaltningsrätten i Linköping Linköping

Transkript

1 Kenneth Lind Djurgårdsgatan Västervik Förvaltningsrätten i Linköping Box Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut , 16, avseende ägardirektiv för de helägda dotterbolagen Västerviks Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, Tjust Fastigheter AB och Västerviks Bostads AB. DET ÖVERKLAGADE BESLUTET Västerviks kommunfullmäktige har genom rubricerade beslut fastställt att Västerviks Kraft AB skall under varje angiven period sträva efter en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 4,7 %. Bolaget har enligt gällande bolagsordning till föremål att distribuera elenergi. Kommunfullmäktige har vidare fastställt att Västerviks Miljö & Energi AB skall under varje angiven period sträva efter en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 5,25 %. Bolaget har enligt gällande bolagsordning till föremål för sin verksamhet att inköpa, producera och distribuera energi, värme och el samt att producera orenad biogas. Bolaget skall också

2 tillhandahålla dricksvatten, avleda och rena spillvatten, avleda dagvatten samt insamla transportera, återvinna och bortskaffa avfall. A. YRKANDEN Jag yrkar att förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet. B. OMSTÄNDIGHETER SOM ÅBEROPAS TILL GRUND FÖR YRKANDET B.1. Västerviks Kraft Elnät AB, , är innehavare av nätkoncession inom del av Västerviks kommun. Bolaget ägs av Västerviks kommun. B.2. Västerviks Kraft Elnät AB har under perioden O12 lämnat koncernbidrag till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB med sammanlagt 12,9 Mkr. Vidare har det under den aktuella perioden skett avskrivningar utöver plan med 13,8 Mkr. Koncernbidragen och överavskrivningarna uppgående till sammanlagt 26,7 Mkr har möjliggjorts av en för hög debitering mot bolagets kunder. Koncernbidragen och överavskrivningarna motsvarar under perioden drygt tjugo procent av bolagets omsättning. Bolaget har vid 2012 års utgång en ackumulerad obeskattad tillgång om 67,8 Mkr.

3 C. GRUNDER C.1. Enligt 8 kap.3 c kommunallag (1991:900) får kommuner och landsting - för de tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller - inte ta ut högre avgifter än vad som svarar mot i verksamheten uppkomna kostnader såsom löner, hyror, avskrivningar m.m. Självkostnadsprincipen gäller för all verksamhet såväl frivillig som specialreglerad. Inom vissa områden har lagstiftaren gjort undantag från självkostnadsprincipen där det i lag föreskrivits att verksamheten skall bedrivas på affärsmässig grund. C.2 Självkostnadsprincipen gäller oavsett om verksamheten drivs av kommunen eller av annan, på uppdrag av kommunen. I de fall verksamheten uppdragits åt ett kommunalt bolag skall tillämpningen av självkostandsprincipen vid bolagiseringen av verksamhet säkerställas genom avtal, bolagsordning eller ägardirektiv. I de fall ett säkerställande av självkostnadsprincipen inte sker vid bolagiseringen anses överföringen av verksamheten till bolaget inte kompetensenlig. Bakgrunden till självkostnadsprincipen är att förhindra att kommunen utnyttjar den monopolsituation som ofta råder på en marknad med icke fungerande konkurrens. Elnätsverksamheten är en sådan marknad. Självkostnadsprincipen medger att avgifterna under vissa perioder får överstiga i verksamheten uppkomna kostnader. Uttaget av avgifter får dock inte överstiga de sammanlagda kostnaderna för verksamheten

4 under en längre period. Under inga förhållanden tillåter tillämpningen av självkostnadsprincipen att verksamheten skall generera en vinst att disponeras av verksamhetsutförarens ägare (se SOU 2OO7:72 sid 73 ff och däri gjorda hänvisningar). C.3. Nu gällande lagstiftning på elmarknaden återfinns i huvudsak i ellagen (1997:857) och elförordningen (L99a:1250). Regleringen skiljer mellan produktion och handel med el och överföring av el. Handel och produktion av el skall ske i fri konkurrens medan nätverksamheten utgör ett naturligt monopol och är föremål för en särskild reglering och tillsyn. Av 4 kap. 1 ellagen (1997:857) framgår vad gäller nätverksamhet att nättariffer skall vara utformade på så sätt att nätinnehavarens samlade intäkter från nätverksamheten är skäliga i förhållande till bl.a. de objektiva förutsättningarna att bedriva nätverksamheten. Bestämmelsen innebär att intäkterna skall mötas av de kostnader som kan beräknas uppstå i den aktuella verksamheten om denna drivs på ett rationellt sätt. Den självklara utgångspunkten är således att en nättariff skall anses som skälig endast om nätinnehavaren inte försöker få täckning för andra kostnader än sådana som uppstår i nätverksamheten.

5 C.4. Kommunala bolag vars verksamhet är produktion av och handel med el omfattas således inte av kommunallagens regler om självkostnadsprincip. Västerviks Kraft Elnät AB vars verksamhet är överföring av el är däremot ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap. i6-18 kommunallagen (1991:900) som är underkastat kravet på självkostnad. Kommunfullmäktige har vid överföringen av verksamheten 2010 inte i ägardirektiv, bolagsordning eller på annat sätt uttryckligen slagit fast att aktiebolaget Västerviks Kraft Elnät AB är bundet av självkostnadsprincipen. Av bolagsordningen framgår att bolaget skall drivas enligt affärsmässiga grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet. Ägardirektiven och bolagsordningen är således oförenliga med innehållet i 3 kap kommunallagen. Av redogörelsen under B.2. ovan framgår att Västerviks Kraft Elnät AB inte heller tillämpat självkostnadsprincipen i sin verksamhet. Av redogörelsen ovan framgår att bolaget utöver lämnade koncernbidrag, genom överavskrivningar, kunnat bygga upp en obeskattad reserv som 2012 uppgick till 67,8 Mkr. C.5. Det överklagade beslutet avseende Västerviks kommuns krav på Västerviks Kraft Elnät AB:s avkastning på eget kapital är att uppfatta som ett direktiv från ägaren, Västerviks kommun, till bolaget att i verksamhet inte tillämpa självkostnadsprincipen. Beslutet strider därför mot lag och skall upphävas.

6 D.1. Under Det överklagade beslutet ovan omnämns särskilt Västerviks Miljö & Energi AB. Skälet till detta är att det avkastningskrav som ställs på bolaget i de av fullmäktige fastställda ägardirektiven för 2014 är omfattande med hänsyn till att det måste förutsättas att den del av bolagets verksamhet, som rör vatten och avlopp inte avses bidra med koncernbidrag till ägaren, då ju denna del av verksamheten enligt lag skall bedrivas enligt självkostnadsprincipen. Jag konstaterar nu att bolagets sammanlagda koncernbidrag för åren uppgår till 54,5 Mkr, vilket i förhållande till bolagets årsomsättning förefaller högt. I redovisningar av bolagets ekonomi framgår inte om någon del av koncernbidragen kan hänföras till va-verksamheten. Jag vill därför senare komplettera mitt ärende i denna del. E. ÖVRIGT Bilagor: Hemortsbevis biläggs till styrkande av min rätt att överklaga Västerviks Kommunfullmäktiges beslut. CD-skiva med överklagan i digital form som PDF-fil. Utdrag ur överklagat beslut. Västervik Kenneth Lind Kenneth Lind, Djurgårdsgatan Västervik E-post nikeli@bredband.net Tel , Mobil