Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet

Transkript

1 Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet Utförd av: Statistiska Centralbyrån Martin Kullendorff Marcus Widén Oktober 2004

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BRA MILJÖVAL vid Statistiska Centralbyrån har på uppdrag av Konsumentverket genomfört en mätning av prisskillnaden mellan leverans av miljömärkt el och dess icke miljömärkta motsvarighet. 1. BAKGRUND Elhandelsbolagen har möjlighet att av Naturskyddsföreningen (SNF) få sin el certifierad under förutsättning att den producerats enligt vissa givna principer. Det finns ett flertal olika certifikat och märkningar som ett elbolag kan använda för sin el, exempelvis Bra miljöval, Vindkraftsel och EDP 1. Denna studie jämför enbart priset för ocertifierad el och den märkt med Bra miljöval. För att ett elhandelsbolag skall få sälja el under beteckningen Bra miljöval krävs att vissa villkor är uppfyllda rörande hur elen producerats. Certifieringen sker av SNF. En fullständig förteckning över de företag som tillhandahåller el enligt dessa kriterier går att finna via SNF:s hemsida. 2 Då en konsument betalar för el märkt Bra miljöval betalar konsumenten nästan i samtliga fall ett fast påslag per kilowattimme el. Detta påslag tillkommer, till samma belopp, oavsett om kunden valt ett avtal med tillsvidare, fast eller rörligt pris. 1 Environmental Declaration of Products 2

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(6) 2. METOD Det är SNF:s fullständiga förteckning över de företag som tillhandahåller el enligt kriterierna för Bra Miljöval som har legat till grund för undersökningen som därför skall vara en totalundersökning. Förteckningen går att finna via SNF:s hemsida. 3 Dock valdes endast de svenska företagen ut varför tre bolag från listan har exkluderats. Tre företag som förekom på listan var endast nätbolag och inte elhandelsbolag. Dessa har exkluderats och i samtliga fall fanns hänvisning till ett elhandelsbolag vilket var leverantör av miljömärkt el, i samtliga fall förekom även dessa elhandelsbolag i förteckningen. Totalt har priserna därför mätts för 25 leverantörer. Insamlingen av priserna har i den mån det varit möjligt skett från företagens hemsida. I den mån det inte varit möjligt, eller det funnits det minsta tvivel om aktualiteten i de där publicerade uppgifterna, har uppgifterna samlats in via telefon. Perioden för insamling av uppgifterna har varit augusti Resultaten publiceras främst i form av genomsnittlig merkostnad per kilowattimme (kwh) av att köpa el märkt Bra miljöval jämfört med dess icke certifierade motsvarighet hos samma företag. Resultatet presenteras främst som ett ovägt medelvärde men som ett viktat medelvärde där företagens totala försäljning av el ligger till grund för sammanvägningen. 4 Detta då inga företagsspecifika siffror gällande mängden levererad el funnits att tillgå. Vilken av dessa sammanvägningsmetoder som ger det mest sanningsenliga resultatet beror på flera faktorer. Säkerligen är de större leverantörerna av icke certifierad el, med sin stora kundbas, också stora vad det gäller certifierad el. Vad man däremot kan missa vid en sammanvägning enligt den metoden är att vissa mindre leverantörer kan ha profilerat sig som miljömedvetna elleverantörer. Flera exempel på detta finns. Ett viktat medelvärde kan däremot till viss del spegla vilket pris konsumenten möter om denne kontaktar sitt elbolag för att välja Bra miljöval. Det förekommer i undantagsfall att företag använt ett fast påslag. För de företag som valt att påföra en fast avgift för tillägget Bra Miljöval har detta sedan räknats om till ett rörligt påslag. Detta gör att det genomsnittliga prispåslaget är något större för kunder med låg årsförbrukning. Resultaten presenteras också i samband med medelpriser på icke certifierad el vilket gör det möjligt att se tilläggsavgiften som en procentsats av det totala priset för olika typer av konsumenter. Här används den vedertagna metoden att dela in konsumenterna i tre typkunder vid jämförelsen, augusti För viktningen används här samma viktunderlag som till Konsumentprisindex januari december 2004.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(6) lägenhetskund (beräknad årsförbrukning på 2000 kwh), villakund utan elvärme (5000 kwh) samt villakund med elvärme ( kwh) RESULTAT Det genomsnittliga påslaget för tillägget Bra Miljöval, mätt som öre/kwh, var i augusti ,88 öre/kwh inklusive moms (1,50 öre exkl. moms). För lägenhetskunder var påslaget 2,31 (1,85 exkl. moms), villakunder utan elvärme 1,95 (1,56 exkl. moms) och för villakunder med elvärme 1,77 (1,42 exkl. moms). Tabell 1, Påslag i pris, öre/kwh inkl. moms för Bra Miljöval Lägenhetskunder 2,31 Villa utan elvärme 1,95 Villa med elvärme 6 1,77 Totalt 1,88 Mätningen utfördes i augusti varför ett lämpligt medelpris för elström att jämföra med är prisläget i augusti. 7 Medelpriser för de definierade typkunderna ges i tabellen nedan. Tabell 2, Medelpriser inklusive energiskatt, moms och elcertifikatsavgift EL Nät TOTALT Inklusive Bra Miljöval Lägenhetskunder 93,33 55,88 149,18 151,49 Villa utan elvärme 83,93 49,30 133,23 135,18 Villa med elvärme 8 78,88 29,00 107,88 109,65 Totalt 81,95 36,86 118,81 120,69 Ett tillval av Bra Miljöval motsvarar alltså en procentuellt ökad kostnad för lägenhetskunder med 1,55 procent, kunder med villa utan elvärme med 1,46 och villakunder med elvärme med 1,64 procent. I genomsnitt motsvarar detta en ökad kostnad på 1,59 procent. Den genomsnittliga årskostnaden för detta tillägg beräknas till 354 kronor för villakunder med elvärme ( kwh/år), 98 kronor för en villa utan elvärme (5 000 kwh/år) samt 46 kronor för en lägenhetskund (2 000 kwh/år). Spridningen i pris mellan företagen är dock stor. 5 Inbördes, vid beräkning av ett genomsnittspris för samtliga kunder, sker dock viktningen av totala genomsnittspriser med den faktiska förbrukningen för de tre kundkategorierna, vilken skattats till 2300, 7600 och Typkund 3 som avser villakunder med elvärme är en sammanvägning av de med enkeltariff (93 procent) och de med tidstariff (7 procent). 7 Mätt som prisläget den 15:onde i månaden. Priserna baseras på det urval som finns i KPI. Priset avser de faktiska priserna en konsument har under månaden. 8 Typkund 3 som avser villakunder med elvärme är en sammanvägning av de med enkeltariff (93 procent) och de med tidstariff (7 procent).

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(6) 4. ALTERNATIVA MÅTT Om medelpriset skattas utifrån företagens leveranser 9 av el blir det genomsnittliga påslaget för el märkt Bra miljöval 1,93 öre/kwh (1,54 exkl. moms). Det finns dock vissa invändningar mot att skatta priset här med hjälp av ett vägt medelvärde vilket diskuterats under metodavsnittet. Medianen för påslaget för el märkt Bra miljöval, det vill säga priset för mittobservationen var i augusti ,88 öre/kwh inklusive moms (1,50 öre exkl. moms). Alltså sammanfaller medianpriset med det ovägda aritmetiska medelvärdet i denna undersökning när avrundning skett till två decimaler. 5. ÖVRIGA ERFARENHETER FRÅN STUDIEN Som ovan nämnts har informationen i den mån det varit möjligt och siffrorna kunnat anses tillförlitliga samlats in från leverantörernas hemsidor. Ungefär en tredjedel av uppgifterna var möjliga att samla in på detta sätt. Få företag skyltade dock med detta på förstasidan utan visst letande krävs för att hitta informationen. Vidare anger ett antal företag på sina hemsidor att de saluför el märkt Bra miljöval utan att specificera hur mycket det kostar. Andra företag nämner enbart att de har miljömärkt el utan att specificera exakt vilken typ av märkning det gäller. Några företag vilka var inkluderade i förteckningen hade upphört leverera el enligt denna märkning efter det att elcertifikatsavgiften infördes. Andra leverantörer uppgav att efterfrågan numera var ganska liten efter det att elcertifikatsavgiften infördes även om detta inte var något som specifikt frågades efter. 9 Leveranser under Detta är de mest aktuella viktuppgifter på företagsnivå som finns att tillgå och det är samma som används för Konsumentprisindex och de medelpriser som finns i denna rapport.

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(6) 6. SCB REKOMMENDERAR Då det under studiens gång framkommit att det finns flera andra möjliga miljömärkningar kan en framtida ansats vara att även ta med dessa i beräkningarna och då, om möjligt, jämföra pris och innehåll mellan de olika certifieringarna. SCB rekommenderar att en ny undersökning sker i augusti månad nästföljande år. Detta då intrycket har varit att dessa priser sällan uppdateras varför en kvartals-/halvårsvis ter sig överflödig. Innan en sådan undersökning sker bör dock den totala efterfrågan på el märkt Bra miljöval utredas något så att inte priset för en icke efterfrågad produkt mäts. Indikationer på att efterfrågan var låg framkom under studien. SCB rekommenderar att om studien fortsätter nästkommande år skall även där huvudsyftet vara att mäta priset som ett påslag i öre/kwh för att nå bäst överensstämmelse över tiden. Detta för att om påslaget betraktas procentuellt blir resultaten till stor del beroende av de underliggande elpriserna.

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(6) KONTAKT Frågor om studien och dess innehåll besvaras av: Martin Kullendorff Marcus Widén