Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan

Transkript

1 Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund

2 1. VILLAÄGARNAS RIKSFÖRBUND OCH FJÄRRVÄRME MARKNADSMÄSSIGA BRISTER FJÄRRVÄRMEUTREDNINGEN 3 2. Metod och avgränsningar 4 3. Fjärrvärmepriser 2004 och De högsta och lägsta fjärrvärmepriserna Vad är fjärrvärme? 6 6. Fjärrvärmeprisets olika delar 7 7. Avreglering av energimarknaderna 7 8. Varför varierar priserna mellan olika fjärvärmeföretag? 8 9. Konverteringsbidrag till fjärrvärme 9 Sveriges fjärrvärmepriser fördelat på län och kommun - se bilaga på vår hemsida: 2

3 1. Villaägarnas Riksförbund och Fjärrvärme Villaägarnas Riksförbund anser att fjärrvärme kan vara ett konkurrenskraftigt alternativ framförallt för villahushåll som bor i mer tättbebyggda områden. Fjärrvärme har också stora fördelar ur miljösynpunkt, bland annat på grund av man kan tillvarata spillvärme från storskaliga industriella processer. 1.1 Marknadsmässiga brister Enligt Villaägarna finns det däremot marknadsmässiga brister i förhållandet mellan fjärrvärmeföretag och konsument. Eftersom fjärrvärmeföretagens värmeproduktion i praktiken inte är konkurrensutsatt, hamnar konsumenten i en monopolliknande situation. En konsument som är ansluten till ett fjärrvärmenät kan inte utan stora kostnader välja ett annat alternativ, på grund av den investering som gjorts. Konsumenten blir därmed uppbunden att betala de avgifter fjärvärmeföretaget bestämmer. 1.2 Fjärrvärmeutredningen Den 12 december 2002 beslutade regeringen att tillsätta en fjärrvärmeutredning. Utredningen hade bland annat till syfte att belysa fjärrvärmens konkurrenssituation, och föreslå åtgärder för att bättre skydda konsumenten mot oskälig prissättning på fjärrvärme. 1 Fjärrvärmeutredningen har i ett antal delbetänkanden föreslagit olika åtgärder för att stärka fjärrvärmekundens ställning. Bland annat föreslås att konsumenten enligt lag ska ges möjlighet att förhandla om fjärrvärmepriset och fjärrvärmeleveransens storlek 2. Utredningen har även föreslagit att det ska inrättas en så kallad fjärrvärmenämnd. Denna nämnd ska kunna utfärda rekommendationer på hur tvister bör lösas mellan konsument och fjärrvärmeleverantör. Villaägarna anser att det är mycket viktigt att villahushållen ges möjlighet på ett enkelt sätt att få sina klagomål rörande priser och andra leverans villkor prövade. En prövningsinstans är särskilt viktigt för de kunder som är enskilda konsumenter, eftersom de har en svagare ställning än exempelvis större företag. 1 SOU 2004:136. Delbetänkande av Fjärrvärmeutredningen, skäligt pris på fjärrvärme. Sida, förord. 2 Idag kan ett fjärrvärmeföretag kräva att en kund ska ha något annat värmesystem eller leverantör. 3

4 Fjärrvärmeutredningen föreslår också att fjärrvärmekunder ska få utökade möjligheter att göra prisjämförelser med andra fjärrvärmeleverantörer. Eftersom fjärrvärmeföretagen bedriver sin verksamhet under monopolliknande former, anser Villaägarna, att det är mycket viktigt att det finns en strikt prisövervakning av fjärrvärmeföretagen. Detta för att förhindra att oskäliga avgifter tas ut av villahushållen. 2. Metod och avgränsningar Undersökningen baseras på en kartläggning av fjärrvärmeföretagens priser till småhus. För att kunna göra en jämförelse har vi utgått från ett hus som har en förbrukning på kwh per år. Priserna som redovisas är vad ett villahushåll betalar totalt i öre per kwh, inklusive moms. I undersökningen har vi utgått från de fjärrvärmeföretag som är medlemmar i branschföreningen Svensk Fjärrvärme. Det innebär att i stort sett alla fjärrvärmeföretag som levererar fjärrvärme till småhus finns med i undersökningen. Alla kommuner är inte med i rapporten. Det beror antingen på att det inte finns någon fjärrvärme till småhus, eller att det enbart finns ett fåtal villor anslutna till fjärrvärmenätet i kommunen. I undersökningen har vi även valt att avgränsa redovisningen av de orter som har fjärrvärme. I de flesta fall har de samma pris som redovisas på kommunnivå. 3. Fjärrvärmepriser 2004 och 2005 Fortum Värme AB i Stockholm har liksom förra året de högsta fjärrvärmepriserna i vår undersökning. Ett villahushåll i Stockholm får i år betala per år för att värma upp sitt hus. Billigast fjärrvärme har man i Norrbotten. En villaägare i Luleå behöver endast betala per år. Det är en skillnad på kr i årskostnad mellan de två fjärrvärmeföretagen. Förutom att leverera Sveriges dyraste fjärrvärme till villahushåll har Fortum Värme AB i Stockholm också höjt sitt pris med 5 procent jämfört föregående år. Rindi Energi AB i Tomelilla är näst dyrast i undersökningen. I Tomelilla får en villaägare betala kr per år. Lerum Energiproduktion AB i Lerums kommun är tredje dyrast i undersökningen. Ett villahushåll i Lerum får betala en årskostnad på kr för att hålla sitt hus varmt med fjärrvärme. Lerum har ett oförändrat pris jämfört med föregående år. 4

5 Näst billigast är det i Krokom och Östersund. I dessa två kommuner erbjuder Jämtkraft AB sina villahushåll ett fjärrvärmepris på endast kr per år. Den största prishöjningen - på 17 % - mellan 2004 och 2005 har Munkfors Värmeverk AB i Munkfors. De är tätt följda av Hjo Energi på 16 % -. De största prissänkningarna - på 7 % - har skett vid Svalövs Värmeverk AB och Stenungsund Energi och Miljö AB samt Energisystem i Trosa AB. Totalt har 199 fjärrvärmeföretag höjt sina priser. Jämfört med föregående års undersökning är det en minskning med 31 fjärrvärmeföretag. Totalt har 72 fjärrvärmeföretag oförändrade priser. Det är en ökning med 20 fjärrvärmeföretag jämfört med förra året. Endast 7 fjärrvärmeföretag har sänkt sina priser mellan 2004 och Det är en minskning med 4 fjärrvärmeföretag jämfört med förra årets undersökning. 4. De högsta och lägsta fjärrvärmepriserna 2005 Priserna nedan avser en villa med fjärrvärme med en förbrukning på kwh per år. Det är ett totalpris inklusive moms uttryckt i öre per kwh där både rörlig och fast avgift ingår (en del företag har enbart rörlig avgift). De högsta priserna på fjärrvärme i fjärrvärmeföretag med mer än 40 hus anslutna 2005 Kommun Företag 2004 öre/kwh 2005 öre/kwh 2005 jfr 2004 % Stockholm Fortum Värme, AB 83,5 87,8 5 % Tomelilla Rindi Energi AB 83,9 83,9 0 % Lerum Lerum Energiproduktion AB 83,4 83,4 0 % Eslöv Ringsjö Energi AB, Värmeverket 82,9 82,9 0 % Höör Rindi Energi AB 82,5 82,5 0 % Kungälv Kungälv Energi AB 82,5 82,5 0 % Grästorp Grästorps Fjärrvärme AB 77,5 81,3 5 % Borås Borås Energi AB 80,9 80,9 0 % Kristinehamn Kristinehamns Energi AB 77,0 80,7 5 % Hudiksvall Fortum Värme, AB 73,8 80,3 9 % Källa: Svensk fjärrvärme och Villaägarnas Riksförbund 5

6 De lägsta priserna på fjärrvärme i fjärrvärmeföretag med mer än 40 hus anslutna 2005 Kommun Företag 2004 öre/kwh 2005 öre/kwh 2005 jfr 2004 % Luleå Luleå Energi AB 38,4 39,5 3 % Krokom Jämtkraft AB 47,0 47,0 0 % Östersund Jämtkraft AB 47,0 47,0 0 % Oxelösund Oxelö Energi AB 48,5 48,5 0 % Boden Bodens Energi AB 49,5 50,1 1 % Ale Göteborg Energi AB 1) 50,0 51,0 2 % Göteborg Göteborg Energi AB 1) 50,0 51,0 2 % Partille Göteborg Energi AB 1) 50,0 51,0 2 % Köpings Kommun, Tekniska Köping Kontoret 49,3 51,4 4 % Stenungsund Stenungsunds Energi och Miljö AB 55,1 52,5-5 % Källa: Svensk fjärrvärme och Villaägarnas Riksförbund 1) Priserna avser fjärrvärmepaket tre vid Göteborgs Energi AB 5. Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme kan grundläggande beskrivas, som produktion och distribution av mycket hett vatten i ett rörledningssystem, för gemensam uppvärmning av byggnader, samt distribution av varmvatten 3. Produktionen av fjärrvärme sker oftast i en pannanläggning där vatten värms upp genom förbränning av ett bränsle. Fjärrvärmeföretagen använder ofta flera olika bränslen för att optimera sin produktion vid olika tidpunkter på året 4. Det vanligast förekommande bränslet idag är biobränsle. Exempel på biobränsle är rester från skogsavverkning som toppar, grenar, ris och bark. I många fjärrvärmeverk eldar man också med spån och virkesrester från sågverk, snickeri och möbelfabriker 5. Fjärrvärmeföretag använder även så kallad spillvärme i stor utsträckning. Spillvärme kommer bland annat från avfallsförbränningsanläggningar. Avfallet eldas upp istället för att slängas på soptippen. Det kan också röra sig om spillvärme från industrin. Exempelvis i pappersbruk och oljeraffinaderier behöver man mycket värme i tillverkningsprocessen. Denna värme tillvaratas 3 Fjärrvärme på värmemarknaderna, rapport över uppdrag att följa utvecklingen på fjärrvärmemarknaderna. Statens energimyndighet 19:2000, sida 5. 4 När värmebehovet ökar på vintern används ofta lätthanterliga och högvärdiga bränslen som t ex eldningsolja. 5 Svensk fjärrvärme. Hemsida

7 och distribueras till fjärrvärmenät. 6 Förutom värme producerar många fjärrvärmeföretag också el så kallad kraftvärme 7 6. Fjärrvärmeprisets olika delar Priset på fjärrvärme brukar vara uppdelat i en fast och rörlig avgift. Den fasta avgiften ska täcka fjärrvärmeföretagens administrativa kostnader medan den rörliga avgiften ska stå i proportion till vilken förbrukning villahushållet har. I priset kan det även tillkomma en så kallad effektavgift. Denna avgift ska spegla kostnader för produktion och distributionskapacitet. Effektavgiftens kostnad mäts inte utan beräknas för det mesta schablonmässigt utifrån en viss antagen utnyttjandet tid, som tillsammans med föregående års förbrukning ger en beräknad effekt. I övrig tillkommer skatter och moms i priset. Villahushållen har också en kostnad för att ansluta sig till fjärrvärmenätet samt installation av värmeväxlare i bostaden. Detta är vanligtvis en engångskostnad som betalas av på ca 15 år med en viss räntesats. 7. Avreglering av energimarknaderna Avregleringen på energimarknaderna har lett till att det har skett stora förändringar i ägarstrukturen för fjärrvärmeföretag. Fram till 1980-talet drevs nästan alla fjärrvärmeföretag som kommunala förvaltningar. Under de senaste 20 åren har huvuddelen av dessa förvaltningar omvandlats till kommunala bolag. Idag är det vanligt att kommunala fjärrvärmeföretag både har ett privat och kommunalt ägarintresse, där kommunen är den största ägaren. Avregleringen av energimarknaderna har också medfört att kommunala energiföretag i ökad utsträckning har sålts till privata bolag. 8 6 Svensk fjärrvärme. Hemsida Värme i Sverige 2002, en uppföljning av värmemarknaderna, Statens energimyndighet, sida 24 8 Energimyndighetens rapport 2000, Fjärrvärme på värmemarknaderna, ER 19:

8 8. Varför varierar priserna mellan olika fjärvärmeföretag? Det finns stora prisskillnader mellan fjärrvärmeföretagen i Sverige. Enligt en studie från Chalmers Universitet är fjärrvärmeföretagens olika avkastningskrav en mycket viktig förklaring till varför priserna varierar mellan fjärrvärmeföretagen. 9 Enligt el lagen ska fjärrvärmeverksamhet i kommunala bolag bedrivas på affärsmässig grund. En effekt av lagen har blivit att fler kommunala fjärrvärmeföretag har ökat sina avkastningskrav och ändrat sina prissättningsprinciper. Idag har självkostnadsprincipen 10 i många fall ersatts av den så kallade marknadsprissättningsprincipen. Enligt marknadsprissättningsprincipen är det andra värmealternativs kostnader på marknaden (kundens) som bestämmer nivån på fjärrvärmepriset. 11 Det innebär att går exempelvis priset på olja upp på grund av ökad efterfrågan på världsmarknaden så stiger också priset på fjärrvärme. Priset på fjärrvärme påverkas också av vilket bränsle fjärrvärmeföretaget använder i sin produktion. Ett fjärrvärmeverk som använder spillvärme (från t ex oljeraffinaderier och pappersbruk) har exempelvis mycket lägre produktionskostnader än ett fjärrvärmeverk som eldar med sopor. Två viktiga faktorer i sammanhanget är också den svenska koldioxidskatten och handel med utsläppsrätter. Ett fjärrvärmeverk som har mycket fossilt koldioxidutsläpp i sin produktion, kompenserar sina ökade kostnader för utsläppen med högre priser till sina kunder. Tätheten i bebyggelsen, det vill säga hur tätt de anslutna husen står, påverkar också priset. Med hög leverans av hetvatten per meter ledningsrör blir kostnaderna för distributionen lägre, eftersom kostnaderna för distributionen kan fördelas på fler kunder. Fjärrvärmepriset påverkas också av hur effektiva fjärrvärmeföretagen är i sin verksamhet. Stora fjärrvärmeföretag är ofta mer effektiva för att de kan utnyttja stordriftsfördelar. 9 Rapport från energi konsult företaget FVB, Sofie Andersson, Sven Werner 2003, Fjärrvärme i Sverige 2001 En analys av ägande, jämställdhet, priser och lönsamhet i svenska fjärrvärmeföretag med vissa internationella utblickar sida 53. Chalmers forskarna Anderson och Werner på avdelningen för energi system och teknologi. Resultat fastställs utifrån deras flerdimensionella analys, som bygger på en multipel regressionsanalys. 10 Fjärrvärmepriset får inte överstiga kostnaden att producera och leverera fjärrvärmen. 11 Energimyndigheten. Rapport Värme i Sverige år 2003, en uppföljning av värmemarknaderna sida 50 8

9 9. Konverteringsbidrag till fjärrvärme I regeringens budgetproposition för 2006 presenteras två nya konverteringsstöd för ägare av bland annat småhus. Investeringsstöden ska dels stimulera övergången från direktverkande el, och dels få bort oljeuppvärmning till förmån för bland annat fjärrvärme. 12 Bidraget föreslås gälla konverteringar från direktverkande el och oljeuppvärmning som påbörjats och slutförs mellan den 1 januari 2006 till och med 31 december Konverteringsbidragen är i första hand införda för att främja en fortsatt utbyggnad av fjärrvärme. Enligt regeringen är kostnaderna för ett villahushåll att ansluta sig till ett fjärrvärmenät förhållandevis höga. Ett konverteringsbidrag är därför enligt utredningen motiverat för att främja en fortsatt fjärvärmeutbyggnad Regeringskansliets hemsida, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, "information om regeringens förslag att få ersättning för att byta ut olja och direktverkande el. 13 Miljö och samhällsbyggnadsdepartementet, Promemoria investeringsstöd för konvertering från direktverkande el i bostadshus sida 5. 9