Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Transkript

1 Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade betänkanden och vill därvid anföra följande. Sammanfattning av Svebios synpunkter. Svebio anser att konsekvent tillämpande av principen att förorenaren skall betala för sina utsläpp är den bäste formen av miljöpolitiskt styrmedel. Det skulle ge lönsamhet för energieffektivisering, fjärrvärme och förnybara bränslen. Varje avsteg orsakar nya problem. Undantagen från koldioxidskatt i kraftvärme, medför till exempel mindre effektiv nationell klimatpolitik.. Biobränslebaserad fjärrvärme är redan idag den dominerande värmeförsörjningen i våra städer och tätorter, och det finns ytterligare potential att bygga ut fjärrvärmen och närvärme och att konvertera återstående fossilbränsleanvändning i fjärrvärmesystemen till biobränsle.. Kombinationen biobränsle/fjärrvärme/kraftvärme har avgörande betydelse för att nå de av riksdagen uppsatta klimatmålen, liksom de framtida reduktioner av utsläppen av klimatgaser som EU:s miljöministrar och statschefer enats om. Storskalig introduktion av fossilgas skulle hota denna utveckling.. För att inte riskera att kol återkommer som bränsle i kraftvärme bör kraftvärmebeskattningen ändras så att nedsättningen av koldioxidskatt för värmeproduktion begränsas till att maximalt omfatta lika mycket värme som den aktuella elproduktionen.. Utredningens förslag är i all huvudsak väl avvägda. Vi ställer oss dock tveksamma till att de mindre energiföretagen ska tvingas göra en juridisk och funktionell åtskillnad av fjärrvärmerörelsen.. Det är bra att utredningen inte föreslår ett tvingande tredjepartstillträde.. Det är angeläget att fjärrvärmen inte får otillbörliga fördelar, så som skett vid utformandet av reglerna för skattereduktion för energiåtgärder i offentliga byggnader.

2 . Den maximala potentialen för kraftvärme är mycket stor och en omfattande utbyggnad är redan igång framför allt av biokraft. Det är angeläget att denna utveckling stimuleras genom att elcertifikaten förlängs, kvoterna höjs och regelverket klarläggs på lång sikt. I princip bör hela värmeunderlaget i fjärrvärme utnyttjas för elproduktion.. För att höja elutbytet i biobränslebaserad kraftvärme bör demonstrationsprojekt för bioförgasning snarast genomföras i anslutning till något större fjärrvärmeverk. Fjärrvärmens och bioenergins betydelse Utbyggnaden av fjärrvärme har stor betydelse för Sveriges förmåga att lösa en rad problem. Luftkvaliteten i städer och tätorter har förbättrats påtagligt när tusentals enskilda kol- och oljepannor har ersatts av fjärrvärmeverk. Självförsörjningsgraden på energi har förbättrats kraftigt genom att olja och kol i värmeverken ersatts med inhemska biobränslen, som trädbränslen, torv och avfall. Utsläppen av klimatgaser har också reducerats kraftigt genom att fossila bränslen bytts ut mot biobränslen. Utbyggnaden av den biobränslebaserade fjärrvärmen har också gett inkomster och sysselsättning i den lokala ekonomin, vilket inte minst är väsentligt i de delar av landet som har svag arbetsmarknad. Indirekt har detta också skapat bättre inkomster för skogsindustrin och förbättrad skogsvård. Fortfarande återstår dock en del att göra för att skapa ett hållbart uppvärmningssystem för våra städer och tätorter:. Den återstående användningen av fossila bränslen i fjärrvärmesystemen kan ytterligare kraftigt reduceras. Som framgår av principskissen på sidan 91 i betänkandet Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden används olja fortfarande för topplast och sommarlast, och som komplettering när inte andra bränslen räcker till. Det är i de flesta fall möjligt att ersätta denna oljeanvändning med biobränslen, t ex genom att konvertera oljepannor och oljebrännare till pulver- eller pelletseldning. Enklast är pulver, som mals från pellets.. Fjärrvärmenäten kan fortfarande byggas ut och därmed ersätta oljeledning och elvärme. Det gäller inte minst villaområden och grupphusområden. Småskalig fjärrvärme, närvärme, kan byggas i de mindre tätorterna.. Slutligen kan kraftvärmen byggas ut kraftigt för att ersätta fossil elproduktion, i Sverige och i våra grannländer. I alla dessa delar kan utbyggnaden baseras på biobränslen. Även ett mindre tillskott av solvärme är möjligt. Spillvärme från industrier ska givetvis tas tillvara där detta är möjligt. Att biobränslebaserad fjärrvärme och kraftvärme har god konkurrenskraft i alla ortstyper med dagens styrmedel visas av Fortums beslut att investera i ett stort biobränslebaserat kraftvärmeverk i Stockholm (Värtan). Styrmedel Fjärrvärmeutredningen har inte haft som uppgift att föreslå förändringar i skatter och andra styrmedel, men däremot att analysera hur de gällande styrmedlen påverkar utbyggnaden av kraftvärmen. För att utvecklingen av fjärrvärmen ska fortsätta och allt mer baseras på miljövänliga biobränslen är det viktigt att de ekonomiska styrmedlen finns kvar med oförändrad styrka. Det

3 gäller framför allt koldioxidbeskattningen, men också elskatten, som påverkar konkurrenssituationen mellan fjärrvärme och elvärme/värmepumpar. Kraftvärmebeskattningen ändrades 1 januari Ändringen innebar ett avsteg från den tidigare principen att värmeproduktion från fossila bränsle ska beläggas med full koldioxidskatt. Nu infördes industriskatt på denna värmeproduktion, dvs en reduktion av koldioxidskatten med 79 procent. Elproduktionen var ju redan tidigare skattebefriad. Principen borde vara den motsatta: all användning av fossila bränslen ger samma utsläpp av koldioxid, oberoende av om de används för el- eller värmeproduktion eller som drivmedel. Genom ändringen i kraftvärmebeskattningen gjordes beskattningen mindre logisk genom ytterligare undantag. Den nya kraftvärmebeskattningen har lett till planer på att bygga ett par stora fossilgaseldade kraftvärmeverk, och förbättrat konkurrenskraften för gasbaserad kraftvärme. Samtidigt visar den utredning som för Fjärrvärmeutredningens räkning gjorts av Öhrlings PricewaterhouseCoopers att det fortfarande är mer lönsamt att bygga biokraftvärme. Orsaken är den samverkande kraften av flera styrmedel koldioxidskatt, utsläppsrätter och elcertifikat. Dessutom medverkar de höga marknadspriserna på olja och gas till att försämra fossilbränslenas konkurrenskarft. Från Svebio vill vi framhålla det mycket angelägna i att de nuvarande styrmedlen inte ändras så att fossila bränslen åter får ett bättre konkurrensläge. Det framförs exempelvis från flera håll krav på att koldioxidskatterna ska tas bort när det införts handel med utsläppsrätter. Det är tvärtom angeläget att det finns kompletterande koldioxidskatter på nationell nivå, eftersom värdet på utsläppsrätterna långtifrån motsvarar nivån på koldioxidskatten. När det gäller beskattningen av kraftvärmen har Svebio i flera sammanhang framfört kravet att nedsättningen av koldioxidskatt på värmeproduktionen från kraftvärme ska begränsas till att maximalt omfatta lika mycket värme som den aktuella elproduktionen. Detta för att inte riskera att kol återkommer som bränsle i kraftvärmeproduktion i anläggningar med lågt elutbyte. En sådan utveckling skulle kunna leda till kraftigt höjda koldioxidutsläpp. Utredningens konkreta förslag Svebio inskränker sig till att kommentera de frågor som direkt har bäring till bioenergibranschens intressen. Juridisk och funktionell åtskillnad mellan el- och fjärrvärmeverksamhet. Många av de små fjärrvärmeföretagen använder huvudsakligen biobränsle. De ekonomiska marginalerna är små, och konkurrensförmågan gentemot andra uppvärmningsformer avgörs av vilket pris man kan sätta och i grunden av kostnadsnivån. Ett sätt hålla nere kostnader är att samordna verksamhet och utnyttja gemensamma resurser. Som påpekas i ett särskilt yttrande till utredningen försvåras detta genom den föreslagna lagändringen. Det är angeläget att lyssna på dessa synpunkter. Skärpta krav på särredovisning bör vara tillräckligt. Tredjepartstillträde Vi stödjer utredarens slutsatser i denna del. Ett lagstadgat tredjepartstillträde skulle kunna skapa betydande svårigheter i det enskilda fallet, t ex om en stor leverantör av spillvärme fick tillträde till fjärrvärmenätet och därmed kunde slå ut underlaget för den panna eller det kraftvärmeverk som värmebolaget investerat i.

4 Lagstadgad förhandlingsrätt m fl frågor När det gäller utredningens förslag till åtgärder för att stärka värmekonsumenternas ställning gentemot fjärrvärmeföretagen avstår vi från att lämna synpunkter i detalj. Vi konstaterar emellertid att fjärrvärmeföretagen har en särskild ställning som ställer stora krav på ett klokt uppträdande. Vi har under det gångna året sett exempel på hur stora värmekunder hotat med att bygga separata värmenät när de ansett sig utsatta för en alltför aggressiv prispolitik från sina fjärrvärmeföretag. När det gäller mindre kunder, t ex villaägare och små fastighetsägare, leder missnöjet istället till att man väljer andra värmelösningar, exempelvis värmepumpar, vilket kan leda till att fjärrvärmenäten inte byggs ut optimalt. Om enskilda fjärrvärmeföretag missbrukar sin starka ställning på marknaden kan det långsiktigt skada utbyggnaden och därmed användningen av miljövänliga bränslen. Utredarens förslag syftar uppenbarligen till att stärka konsumenternas ställning utan att tillgripa en direkt prisreglering. Vi tror att det är en klok linje, men vill samtidigt varna för att man bygger upp en ny byråkrati. Fjärrvärmen får inte gynnas otillbörligt Samtidigt som det är angeläget att på olika sätt gynna en utbyggnad av fjärrvärme och kraftvärme genom generellt verkande styrmedel måste man noga beakta att även fjärrvärmen idag agerar på en marknad med konkurrens mellan olika uppvärmningsformer. Fjärrvärme är inte längre kommunal planekonomi. I det här perspektivet är det viktigt att staten är konsekvent vid utformningen av olika åtgärder och stödsystem. Så är inte alltid fallet. Vid årsskiftet infördes en skattereduktion för energiåtgärder i offentliga lokaler (energieffektivisering och konvertering till förnybar energi). Ett av villkoren för att få skattereduktion för konvertering till förnybar uppvärmning är att byggnaden inte avses förses med fjärrvärme. Den sökande måste presentera ett intyg på att fjärrvärmeleverantören inte har en sådan avsikt. I praktiken betyder det att fjärrvärmen här får ett monopol och ett veto mot andra åtgärder och kan förhindra en konkurrent att agera. Det kan t ex handla om en installation av en effektiv pelletspanna i en skola. Fjärrvärmeföretaget, som kan vara ett privat eller statligt företag lika väl som ett kommunalt, har kanske en oljeeldad värmecentral på betydande avstånd och erbjuder en lösning med ett högre pris. Ändå kan fjärrvärmeföretaget blockera för den konkurrerande förnybara lösningen med stöd av en statlig förordning. Förordningen innehåller inget villkor beträffande fjärrvärmens energitillförsel. Utbyggnad av kraftvärme Utredaren menar att det finns en stor spridning mellan olika beräkningar av kraftvärmens utbyggnadspotential. Det kan tyckas så, men vi tror att det i huvudsak beror på olika värderingar av vad som är ekonomiskt möjligt och sannolikt. Vissa av potentialbedömningarna skulle snarare kallas prognoser, eftersom de mer beskriver vad som är sannolikt och troligt än vad som är möjligt. Hur man än räknar finns det en stor möjlighet att bygga ut kraftvärme baserad på fjärrvärmens värmeunderlag. Den teoretiskt möjliga nivån innebär att man utnyttjar hela värmeunderlaget med högsta möjliga alfavärde. Om man vill göra detta uteslutande med koldioxidneutrala biobränslen krävs det en teknisk utveckling, dels när det gäller småskaliga kraftvärmeverk, dels när det gäller bioförgasning.

5 Även med utnyttjande av konventionell teknik finns en mycket stor potential. En del av denna potential håller redan på att byggas ut. Svebio håller för närvarande på att genomföra en kartläggning av de beslutade och planerade utbyggnaderna av biokraft i landet. Det ska betonas att Svebios kartläggning varken är en prognos eller en potentialbedömning, utan en kartläggning av de planer som redan finns. Som utredaren själv konstaterar beror utbyggnaden i första hand inte på vilken teknisk potential som finns utan på de omvärldsvillkor som gäller. En helt avgörande faktor är vilket elpris man kan räkna med. Priset på elcertifikaten har för närvarande större betydelse än marknadspriset, men även prognoser om marknadsprisutvecklingen är viktiga. Avgörande för marknadsprisutvecklingen på el är en rad faktorer, som prisutvecklingen på fossila bränslen som används i kondenskraftverken, prisutvecklingen på utsläppsrätter, effekterna av avregleringen av elmarknaderna på europeisk nivå, kärnkraftsavvecklingen, nederbördsvariationer, utbyggnaderna av förnybar elproduktion och annan elproduktion, samt sist, men inte minst, efterfrågeutvecklingen, dvs elanvändningens utveckling. För att stimulera till en maximal utbyggnad av kraftvärme baserad på förnybara bränslen är det mest angelägna att snabbt klarlägga villkoren för elcertifikaten, förlänga systemet i tiden och höja kvoterna framöver. Om dessa villkor klarläggs är vi övertygade om att utbyggnaden av biokraft i fjärrvärmen kommer att ske mycket snabbt under kommande år. För att på några år sikt ytterligare höja elproduktionen är det viktigt att öka elutbytet i kraftvärmen. Det kan ske genom bioförgasning. Det är mycket angeläget att man snarast genomför ett större demonstrationsprojekt i bioförgasning vid något fjärrvärmeföretag med god teknisk kapacitet. En utvecklad förgasningsteknik har betydelse för den svenska elproduktionen, men kommer också att vara ett viktigt bidrag i den internationella utvecklingen av bioenergitekniken. Tomas Kåberger Ordförande Kent Nyström Verkställande ledamot