Transkript

1 KRAFTVARM ITIDEN Svensk* Fjärrvärme

2

3 Svensk Fjärrvärme AB Februari 2004 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden ^Hekålkfe)[''t@ckMnng Sammanfattning 5 Fjärrvärme 6 Fjärrvärmens idé är enkel och genial, 6 Vartannat element värms av fjärrvärme 6 Fjärrvärmen växer stadigt 7 Fjärrvärmens potential är mycket stor 7 Tillväxt på flera sätt 8 Systemtänkande ger ständigt nya möjligheter 8 Kraftvärme s 9 Sverige har unika förutsättningar för kraftvärme 9 Bättre politiska villkor - kraftvärmen börjar växa 10 Men potentialen är mycket större 10 Bränslen och miljöeffekter n Avfall, naturgas och ännu mer trädbränslen 11 Fjärrvärmen förenar miljöhänsyn och ekonomisk konkurrenskraft 11 Resurseffektiv uppvärmning 12 Fjärrvärmen kan ge fortsatt minskad klimatpåverkan 12 Investeringar 14 Miljardinvesteringar i hållbara energilösningar 14 Vår prognos 15

4 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden Svensk Fjärrvärme AB Februari 2004

5 Svensk Fjärrvärme AB Februari ZO04 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden aainf Fjärrvärme svarar idag för hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige. Den finns på 570 orter och de samlade leveranserna uppgår till cirka 50 TWh. Fjärrvärmen har fortfarande stor potential att växa vidare, till nytta för kunder, samhälle och miljö. Sveriges omfattande fjärrvärmenät utgör också en betydande potential för ny elproduktion i form av kraftvärme, det vill säga samtidig produktion av både el och värme, vilket är mycket resurseffektivt. Denna rapport innehåller prognoser för fjärrvärmens och kraftvärmens utveckling fram till år zoio, samt en beräkning av den mer långsiktiga potentialen. Fjärrvärmen kan växa ytterligare... c Fjärrvärmeleveranserna väntas öka med ca 10 TWh fram till år 2010, eller lika mycket som dagens fjärrvärme i Stockholm och Malmö, till omkring 60 TWh. På längre sikt har fjärrvärmen potential att nå en marknadsandel om 75 procent av den svenska värmemarknaden, vilket idag skulle motsvara cirka 80 TWh....och ger underlag för ny, inhemsk elproduktion i kraftvärmeverk. Elproduktionen från kraftvärmeverk väntas öka från dagens cirka 5 TWh till 11 TWh år Ökningen motsvarar 5 procent av den totala svenska elproduktionen. 1 Med den prognostiserade utbyggnaden av fjärrvärmen till 60 TWh år 2010 skulle kraftvärmen kunna byggas ut till ca 27 TWh elproduktion, eller med ett större inslag av gas till 41 TWh. Den högre siffran motsvarar ungefär en tredjedel av den nuvarande svenska vattenkrafts- och kärnkraftsproduktionen. Miljarder investeras i hållbara energilösningar... ' Prognoserna för fjärrvärme och kraftvärme innebär totala investeringar under perioden, om cirka 42 miljarder kronor, eller 5,3 miljarder kronor per år...som ger stora positiva miljöeffekter Användningen av trädbränslen väntas öka ytterligare i fjärrvärmeproduktionen. Även naturgas och energi från avfall ökar fram till ^ Den förväntade ökningen av fjärrvärmen till år beräknas minska de svenska koldioxidutsläppen med drygt 3 miljoner ton. Det är lika mycket som riksdagens klimatmål för hela Sverige. Därutöver minskar utsläppen från kolkondenskraftverk utanför Sveriges gränser med ytterligare drygt 2 miljoner ton, genom att elvärmen minskar när fjärrvärmen växer. Till detta kan läggas att ny kraftvärmeproduktion ersätter kolkondenskraft i det europeiska elsystemet. Den förväntade kraftvärmeutbyggnaden bidrar därmed med ytterligare nästan 5 miljoner ton minskade koldioxidutsläpp fram till år Sammantaget skulle alltså de europeiska utsläppen av koldioxid enligt denna prognos minska med 10 miljoner ton, eller nästan fyra gånger det svenska klimatmålet. Men det finns hot... Den prognos vi här presenterar bygger på de energiskatter och andra spelregler för värmemarknaden som var kända Det som kan hämma fjärrvärmens fortsatta utveckling är framförallt om prisreglering införs eller om energiskattesystemet utformas så att det missgynnar resurseffektiva system som fjärrvärme.

6 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden Svensk Fjärrvärme AB Februari 2004 Fiä& Så fungerar fjärrvärme Vatten hettas upp i fjärrvärmeverket och pumpas sedan ut i ett rörsystem i marken till fastigheterna. Via en värmeväxlare i huset kommer värmen in i det vattenburna uppvärmningssystemet och genom en annan värmeväxlare värms tappvarmvattnet. Det avsvalnade fjärrvärmevattnet leds därefter från värmeväxlarna tillbaka till fjärrvärmeverket för att hettas upp på nytt. Fjärrvärme produceras och används alltså lokalt på varje ort. Både produktionen och näten ser olika ut beroende på olika lokala förhållanden. "Fjärrvärme skapar effektiva och miljöanpassade energilösningar, som tar tillvara resurser som annars går förlorade, och ger kunden enkel, trygg och bekväm uppvärmning." Fjärrvärmens idé är enkel och genial Där andra ser problem ser vi lösningar. Fjärrvärmeföretagen tar vara på resurser som annars går förlorade, t.ex. grenar och toppar från skogsavverkning, spillvärme från industrier eller energi ur avfall. Fjärrvärme kan produceras av många olika bränslen, vilket ger flexibilitet och stabila priser för kunden. Fyra av fem kilowattimmar fjärrvärme produceras idag av resurser som annars inte skulle ha kommit till användning. På det sättet skapas hållbara energilösningar för samhället och miljön, samt enkel, trygg och bekväm uppvärmning för fjärrvärmens kunder. Vartannat element värms av fjärrvärme Från det att det första värmeverket invigdes i Karlstad 1948 har fjärrvärmen vuxit sig stor i Sverige. Ett klimatmässigt normalt år levererar fjärrvärmeverken tillsammans cirka 50 TWh värme. Det motsvarar hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige. I Sverige finns idag drygt tätorter. Av dessa har drygt 570 fjärrvärme. Tätortsstorlekar och Fjärrvärme Tätortsstorlek Antal Har fjärrvärmenät > in v l 000 i

7 Svensk Fjärrvärme AB Februari 2004 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden Fjärrvärmen växer stadigt Eftersom mer än 8 av i o svenskar bor i tätorter finns det stora möjligheter till fortsatt expansion. I dagsläget finns det planer på att bygga ut fjärrvärmen i ytterligare 160 tätorter. Tillväxttakten i fjärrvärmeutbyggnaden har varit stabil sedan flera år tillbaka. En enkät till Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag angående utbyggnadsplaner fram till och med år 2010 pekar på att fjärrvärmen fram till dess kommer att växa med ytterligare 10 TWh, eller motsvarande den fjärrvärme som idag levereras i Stockholm och Malmö. Det skulle innebära en fortsatt stabil tillväxttakt på 2-3 procent per år. Fjärrvärmens potential är mycket stor På längre sikt visar beräkningar att fjärrvärmens andel av värmemarknaden har möjlighet att växa från dagens 50 procent upp till så mycket som 75 procent, vilket idag motsvarar 80 TWh. Det är emellertid svårt att veta hur stor värmemarknaden kommer att vara i framtiden, mätt i total energianvändning. Det beror på faktorer som till exempel klimatförändringar, energieffektiviteten i byggnadsbeståndet och förändringar av sociala mönster. Klara och långsiktiga spelregler underlättar utbyggnad Det som riskerar hindra en sådan utveckling är om fjärrvärme underkastas prisreglering och därmed minskad investeringsvilja, eller om skattesystemet utformas så att det missgynnar resurseffektiva system som fjärrvärme. Redan den stora osäkerhet som idag råder om de energipolitiska styrmedlens långsiktiga utformning riskerar att bromsa tillväxttakten. Fjärrvärme kräver stora långsiktiga investeringar och är därmed beroende av långsiktigt stabila villkor. Andelar av värmemarknaden år 2002 samt prognos för fjärrvärmens andel år 2010 El, inkl. värmepump Q Biobränsle inkl. torv Olja Fjärrvärme " Övrig uppvärmning Fjärrvärme Levererad fjärrvärme samt framtida prognos och potential Potentialen för fjärrvärme i Sverige

8 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden Svensk Fjärrvärme AB Februari 2004 TWh Tillväxt på flera sätt Fjärrvärmen väntas växa på flera sätt. Befintliga fjärrvärmenät förtätas och byggs ut ytterligare Genom att ansluta ytterligare kunder inom befintliga fjärrvärmenät utnyttjas näten ännu effektivare. Ungefär hälften av expansionen fram till år 2010 väntas ske genom förtätning och utbyggnad av befintliga nät. Fjärrvärme etableras på fler mindre orter Den småskaliga fjärrvärmen, som försörjer mindre samhällen eller enskilda bostadsområden, står idag för en mycket stor expansion inom fjärrvärmen. De flesta små fjärrvärmeverk eldar biobränslen, ibland i kombination med solfångare, men det kan också röra sig om att ta hand om spillvärme från lokal industriverksamhet. Man tar helt enkelt tillvara de resurser som finns tillgängliga lokalt. Ett alternativ i de små orterna är långa ledningar till närmaste större ort. Detta ger en billigare lösning bland annat genom att underlaget för kraftvärme ökar. Total energianvändning för uppvärmning i olika typer av fastigheter 2002 Småhus Flerbostadshus Industri El, inkl. värmepump B Biobränsle inkl. torv Olja a Fjärrvärme Industrier byter till fjärrvärme c Fler industriföretag övergår till fjärrvärme och bidrar därmed till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. För att detta ska ske är det avgörande att fjärrvärmeleveranser till industrin fortsatt ges likvärdiga skattevillkor som industrins egna olje- och elpannor. Då kan koldioxidmager fjärrvärme konkurrera på lika villkor. Fler småhus ansluts till fjärrvärme Sveriges 1,6 miljoner småhus behöver hållbara alternativ för sin uppvärmning. Redan idag ansluts omkring villor om året till fjärrvärme. Tillsammans med Statens Energimyndighet finansierar Svensk Fjärrvärme ett omfattande forsknings projekt som syftar till att sänka anslutningskostnaderna för småhus. Demonstrationsprojekt kommer att genomföras under 2004 och Systemtänkande ger ständigt nya möjligheter Tack var den flexibilitet och det systemtänkande som präglar fjärrvärmen uppstår hela tiden intressanta möjligheter att ta tillvara bortglömda resurser i effektiva fjärrvärmenät. Det kan handla om allt från att utnyttja udda bränslen som slakteriavfall till att kanske inom en snar framtid ta tillvara stora mängder värmeenergi från framställning av biodrivmedel i så kallade bioenergikombinat. Det finns flera sådana intressanta sammankopplingar som ökar sannolikheten att fjärrvärmens tillväxt i Sverige skall hålla i sig. Den kanske mest intressanta potentialen idag ligger i att bättre ta tillvara möjligheten till samordnad produktion av fjärrvärme och el, så kallad kraftvärme.

9 Svensk Fjärrvärme AB Februari 2004 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden Kraftvärme Så fungerar kraftvärme Alla metoder för att producera el ur bränslen genererar värme. I ett så kallat kondenskraftverk för elproduktion uppstår stora värmeförluster som kan vara upp till 70 procent av den tillförda energin. Om denna värme istället används för att värma upp bostäder och lokaler talar man om kraftvärme. Poängen med ett kraftvärmeverk är att kombinera produktionen av el och värme, vilket ger en oöverträffad verkningsgrad. I ett kraftvärmeverk omvandlas så mycket som 90 procent av energiinnehållet i bränslet till nyttig el och värme. Värmeförlusterna reduceras alltså till cirka 10 procent. I svenska kraftvärmeverk är biobränslen vanligast, medan länder med andra förutsättningar idag främst använder kol, olja och naturgas. Sverige har unika förutsättningar för kraftvärm e Sverige har i kraft av våra väl utbyggda fjärrvärmenät en närmast unik potential på den europeiska elmarknaden. Beroende på bland annat ogynnsamma skattevillkor används endast en blygsam del av fjärrvärmenäten som underlag för elproduktion i kraftvärmeverk. Idag kommer cirka 3 procent av Sveriges el från kraftvärme, medan andelen i till exempel Finland är mer än tio gånger större. Grundat på de befintliga svenska fjärrvärmenäten skulle kraftvärmeproduktionen kunna öka från dagens cirka 5 TWh till 20 TWh. Med ökad tillgång till naturgas, eller på längre sikt förgasade biobränslen, så skulle elproduktionen kunna bli ännu större. Det beror på att proportionerna mellan el- och värme i ett kraftvärmeverk blir olika för olika bränslen. Gasformiga bränslen ger möjlighet att ta ut en större del av energin i form av el, som är en högvärdig energiform. Om naturgasnätet byggdes ut i Mellansverige skulle de nuvarande fjärrvärmenäten kunna vara underlag för en elproduktion i form av kraftvärme på cirka 28 TWh. Att el- och värmeproduktionen i ett kraftvärmeverk går hand i hand innebär också att ju mer värme som efterfrågas, desto mer el kan produceras. På så sätt ger kraftvärmen störst bidrag till elproduktionen när behovet är som störst under kalla vintermånader. Effektivitet och Elutbyte g Värme 40 Värme 60% f Värme 70% Värmeförlust 10% Värmeförlust 10% Värmeförlust 10% Värmeförlust 60%

10 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden Svensk Fjärrvärme AB Februari 2004 Bättre politiska villkor - kraftvärmen börjar växa... I Sverige har kraftvärmen länge hämmats av bland annat ogynnsamma skatteregler. I 2002 års energipolitiska beslut antog riksdagen riktlinjer för energipolitiken som tydligt efterlyser ökad kraftvärmeproduktion. Konkreta resultat av dessa är flera. Från och med i januari 2004 har skattereglerna blivit mer förmånliga för bland annat naturgaskraftvärme. De nyligen införda certifikaten för förnybar el gynnar i sin tur biobränslekraftvärme. "Oavsett bränsle är elproduktion i kombination med fjärrvärmeproduktion en resurs- och miljömässigt liksom samhällsekonomiskt effektiv energiteknik. Det är väsentligt att energiinnehållet i de bränslen som används nyttjas så effektivt som möjligt." Regeringens energiproposition 2001/02:143 I ett europeiskt perspektiv är kraftvärmen viktig för att klara EU:s klimatåtagande enligt Kyotoprotokollet och för att förverkliga de energipolitiska ambitionerna om konkurrenskraft, miljöanpassning och försörjningstrygghet. Europeiska kommissionens strävan är att andelen kraftvärmeproducerad el inom unionen skall fördubblas från dagens 9 procent till 18 procent år Ett kraftvärmedirektiv har nyligen antagits av EU. Dessa politiska förändringar, tillsammans med förväntningar om ett långsiktigt högre elpris, leder till att kraftvärmeproduktionen i Sverige väntas växa. En enkät till Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag om planerade investeringar indikerar att elproduktionen i kraftvärmen till år 201 o kommer att växa från dagens 5 TWh till 11 TWh. Det motsvarar mer än en kärnkraftsreaktor eller fem procent av den svenska elproduktionen....men potentialen är mycket större Men den förväntade utbyggnaden utgör bara en bråkdel av den möjliga kraftvärmeproduktionen från de svenska värmenäten. En teoretisk beräkning av den möjliga kraftvärmeproduktionen från de fjärrvärmenät som förväntas finnas år 2010 visar att kraftvärmen då har en potential att producera totalt 27 TWh el. Om naturgas fanns tillgängligt i Mälardalen, eller på längre sikt förgasade biobränslen, så skulle elproduktionen kunna öka till 41 TWh. Det motsvarar ungefär en tredjedel av den nuvarande svenska vattenkrafts- och kärnkraftsproduktionen. Kraftvärmen i framtiden - produktionen idag, prognos samt potential Elproduktion i Elproduktion i Möjlig Möjlig kraftvärme 2002 kraftvärme 2010 elproduktion elproduktion utan naturgas- med naturgasutbyggnad utbyggnad

11 Svensk Fjärrvärme AB Februari 2004 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden m^imiier Avfall, naturgas och ännu mer trädbränslen Trots den förväntade utbyggnaden av kraftvärmeproduktionen till år 2010 och de nya skattereglerna som relativt sett förbättrar villkoren för fossila bränslen i kraftvärmen så förväntas användningen av kol och olja för elproduktion att minska. Istället ökar användningen av gas, trädbränslen och avfall i kraftvärmeverken kraftigt. Om man istället betraktar den samlade produktionen av både el och värme i fj ärrvärmesektorn så pekar prognosen på att biobränslena befäster sin dominerande ställning. Användningen beräknas öka med ca 11 TWh, till ca 37 TWh. Naturgasanvändningen förväntas öka med ca 3 TWh och avfallsförbränningen med drygt 5 TWh, medan användningen av kol och olja förväntas fortsätta att minska. utsläppen från uppvärmning med cirka 11 miljoner ton, vilket motsvarar 20 procent av dagens totala utsläpp av koldioxid i Sverige. Den svenska fjärrvärmen utgör därmed ett enastående internationellt exempel på att stora minskningar av koldioxidutsläppen är möjliga i utvecklade industriländer, utan att hota ekonomi och välfärd. Fjärrvärmebranschen har också medverkat till stora minskningar av utsläppen av försurande ämnen, förbättrat luftkvaliteten i de svenska städerna och bidragit till bättre inomhusmiljö. Allt detta har skett utan något stort inslag av statliga subventioner. Tack vare sin flexibilitet har fjärrvärmeföretagen effektivt kunnat anpassa sig till framförallt ökande miljöskatter och avgifter och därmed ökat sin konkurrenskraft på värmemarknaden. Fjärrvärmen förenar miljöhänsyn och ekonomisk konkurrenskraft Fjärrvärmebranschen har blivit en av Sveriges riktigt stora miljöförbättrare producerades fjärrvärme till nio tiondelar med fossila bränslen. Under två decennier minskade fossilbränslenas andel till en tiondel, samtidigt som fjärrvärmen under samma period expanderade med 75%. Den samtidiga tillväxten och omställningen har minskat koldioxid- Bränslen för elproduktionen i kraftvärmeverk I Kol och olj. Naturgas Trädbränsle Bränslen för värme- och Naturgas Trädbränsle samt Torv övriga biobränslen Spillvärme Värmepumpar Elpannor

12 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden Svensk Fjärrvärme AB Februari 2004 Svensk Fjärrvärmes styrelse har satt upp målet att branschen varje år skall bidra till minskad klimatpåverkan och visa en positiv utveckling i relation till samtliga av riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmål. Ambitionerna är höga, men fjärrvärmebranschen har hittills visat att man kan leva upp till högt ställda mål. Resurseffektiv uppvärmning Att hushålla med energi och naturresurser innebär inte bara att göra av med mindre energi. Det gäller också att använda rätt sort vid rätt tillfälle. Energiomvandling är alltid förknippat med förluster av värme. Att värma upp inomhusluften till 20 grader kan göras av mer "lågvärdig" energi än energi av högsta kvalitet som el, eller förstklassiga bränslen som gas. El är däremot nästan helt oersättligt vad gäller sådant som belysning, datorer och vissa motorer. Fjärrvärmens adelsmärke är att kunna utnyttja resurser som annars går förlorade, eller som inte har något annat bra användningsområde. I resurseffektiva fjärrvärmesystem omvandlas dessa, ofta "second handråvaror", till energitjänster av absolut högsta kvalitet för kunden - enkel, trygg och bekväm uppvärmning. Fjärrvärmens viktigaste miljöfördel är således att kunna utnyttja lokalt tillgängliga resurser, knyta samman energiflöden från olika sektorer och skapa ekonomiskt och ekologiskt hållbara helhetslösningar. Kraftvärmeverk är ett utmärkt exempel på hur fjärrvärmenäten kan bidra till effektiv resursanvändning. I ett vanligt kondenskraftverk för elproduktion uppgår förlusterna ofta till éo% av den tillförda energin. Om spillvärmen istället tas tillvara i effektiva fjärrvärmenät kan 90 procent av energin komma till nytta och ersätta annan uppvärmning med negativ miljöpåverkan. Det innebär naturligtvis dramatiska miljöförbättringar, utan att ens behöva byta något bränsle. Fjärrvärmen kan ge fortsatt minskad klimatpåverkan Minskade utsläpp trots ökad produktion 8 Prognoserna för fjärrvärmens utveckling till år 2010 pekar mot att det genomsnittliga specifika utsläppet av koldioxid, alltså utsläppet per producerad enhet, från den svenska fjärrvärmeproduktionen kommer att minska ytterligare. Det leder till att de redan begränsade koldioxidutsläppen från fjärrvärmebranschen kommer att minska, trots att den totala produktionen växer med 20 procent. Den tillkommande fjärrvärmen ersätter till största delen oljepannor i fastigheterna och elvärme. Den el som tillförs eller bortfaller "på marginalen" i det svenska elsystemet produceras i koleldade kondenskraftverk på kontinenten. Minskning av elvärme innebär därför större reduceringar av koldioxidutsläppen än motsvarande minskning av oljeuppvärmning, även om utsläppsminskningen från elproduktionen sker utanför vårt lands gränser.

13 Svensk Fjärrvärme AB Februari 2004 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden Stort bidrag till klimatmålen * Den förväntade fjärrvärmeutbyggnaden till år kommer i all huvudsak att ersätta oljepannor och eluppvärmning. Denna utveckling beräknas sammantaget minska de svenska koldioxidutsläppen med ungefär drygt 3 miljoner ton, vilket motsvarar det mål som riksdagen antagit om att till år 2012 minska de svenska utsläppen med 4 procent jämfört med 1990 års nivå. När elvärme ersätts med fjärrvärme minskar elbehovet från kolkondenskraftverk på kontinenten, eftersom de utgör marginalproduktion på den europeiska elmarknaden. Det innebär att den väntade fjärrvärmeutbyggnaden ger en ytterligare utsläppsminskning med drygt 2. miljoner ton utanför Sveriges gränser, genom att elvärmen minskar när fjärrvärmen växer. På samma sätt ersätter den förväntade ökningen av elproduktionen i kraftvärmen elproduktion från kolkondenskraftverk. Den förväntade ökningen av elproduktion i svenska kraftvärmeverk minskar därmed de europeiska koldioxidutsläppen med ytterligare nästan 5 miljoner ton fram till år Sammantaget skulle alltså de europeiska utsläppen av koldioxid enligt prognoserna i denna rapport minska med i o miljoner ton, eller nästan fyra gånger det svenska klimatmålet. En långsiktigt positiv utveckling Figuren nedan visar utvecklingen av fjärrvärmens koldioxidutsläpp från 1980 fram till idag, samt prognosen fram till år Som jämförelse visas utsläppen från motsvarande uppvärmning om enbart olja använts i fjärrvärmeproduktionen. Det framgår att fjärrvärmen 1980 till allra största delen producerades med fossila bränslen men att koldioxidutsläppen sedan stadigt minskat, trots att fjärrvärmeproduktionen samtidigt ökat kraftigt. Fjärrvärmen har alltså bidragit, och väntas fortsätta att bidra, till mycket stora minskningar av koldioxidutsläppen från uppvärmning i Sverige. Mton/år Utsläpp av koldioxid från fjärrvärme Utsläpp av koldioxid från fjärrvärmeproduktion enligt IPCC 1 Utsläpp av koldioxid om bara olja används i fjärrvärmeproduktionen

14 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden Svensk Fjärrvärme AB Februari 2004 Investeringar Miljardinvesteringar i hållbara energilösningar Fjärrvärmen i Sverige drivs affärsmässigt och konkurrerar med andra uppvärmningsalternativ på värmemarknaden. En framgångsrik fjärrvärmeverksamhet kräver stora investeringar med långsiktigt perspektiv. Den utveckling som prognosen pekar på i denna rapport kräver investeringar under perioden om ca 42 miljarder kronor, eller 5,3 miljarder per år. Nästan två tredjedelar av investeringarna förväntas ske i produktionen och resterande i distributionsnät och kundanläggningar. Investeringar Produktion totalt per år 3,3 miljarder varav kraftvärmepannor: varav biopannor: varav avfallspannor: Distribution totalt per år 1,6 miljarder varav småhus varav övrigt: Fjärrvärmecentraler totalt per år 0,4 miljarder varav småhus: varav övriga: Totalt innebär detta 42 miljarder t o m 2010!

15 Vår prognos Underlaget för denna skrift bygger på en enkät till Svensk Fjärrvärmes alla medlemsföretag. Där har fjärrvärmeleverantören själv angivit hur mycket fjärrvärme som de uppskattningsvis säljer år zoio, baserat på vad som var känt i februari 2003 om marknad, skatter, skatteförslag med mera. Motsvarande frågor har ställts vad gäller kraftvärmeproduktionen. Utöver detta har vi undersökt hur mycket övrig småskalig fjärrvärme det finns i landets samtliga tätorter och hur mycket den troligtvis byggs ut, med samma premisser och i samma takt som medlemmarna angivit. Den långsiktiga potentialberäkningen för fjärrvärmen bygger på att dagens nät byggs ut till 100 procent av vad medlemmarna angivit som potentialen på respektive ort, samt att fjärrvärme byggs ut till cirka 80 procent i resterande tätorter. Beroende på omfattningen av den totala värmemarknaden kan potentialen variera i absoluta tal, medan den möjliga marknadsandelen bör förbli ungefär den- Beräkningen av kraftvärmens potential, som är framtagen av David Knutsson på avdelningen för Energisystemteknik vid Chalmers tekniska högskola, bygger på att spillvärme och avfall fortsatt används där så sker idag. Därefter följer kraft- 3 värmeverken i prioriteringsordning i fjärrvärmeproduktionen. Om man istället antar ett lägre elpris så att värmepumpar används före kraftvärmeverk så sjunker potentialen för elproduktion i kraftvärme till ii TWh, respektive 32 TWh med ett större inslag av gas. Vidare förutsätts att klusterfördelar utnyttjas, d.v.s. att små fjärrvärmenät ansluts till närliggande större nät där så är möjligt och ekonomiskt rationellt. Däremot ingår ingen utbyggnad av småskalig kraftvärme i fjärrvärmenät under 100 GWh. En del av det bakomliggande siffermaterialet till denna rapport finns att hämta hem på Svensk Fjärrvärmes hemsida PRODUKTION: HURRA! TRYCK: LARSSON OFFSETTRYCK AB I 3000 ex.

16 Fjärrvärme ochjjärrkyla skapar effektiva och miljöanpassade energilösningar som tar tillvara resurser som annars går förlorade, och ger kunden enkel, trygg och bekväm värme och kyla. Svensk Fjärrvärme Svensk Fjärrvärme IOI 53 Stockholm Telefon Fax Besöksadress: Olof Palmes gata 31, 6 tr. E-post kontakt@svenskfjarrvarme.se