Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Transkript

1 Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning: Nytt kraftvärmeverk i Järfälla Organisationsnummer Fastighetsbeteckning Saknas, U2 enligt översiktsplan Fastighetsägare Marken ägs av Järfälla kommun SNI-kod, huvudbransch 40-2 Kontaktperson, Carl-Uno Lindin miljöansvarig Telefon Telefax Mobiltelefon E-post carl-uno.lindin@eon.se 2 Bakgrund E.ON äger sedan ett antal år energi- och fjärrvärmeverksamheten i Järfälla. Verksamheten övertogs av E.ON (tidigare Sydkraft) via Graninge, som förvärvade den från Järfälla kommun. De nuvarande produktionsanläggningarna för fjärrvärme består främst av en eldriven värmepumpsanläggning vid Slammertorp samt Säbyverket som eldas med förädlade biobränslen (träpulver) och olja. Värmepumparna är begränsade i kapacitet vilket medför höga produktionskostnader. Detta gör det är svårt att med befintliga anläggningar kunna möta efterfrågan på fjärrvärme till konkurrenskraftigt pris och samtidigt också bygga ut fjärrvärmen när Järfälla växer. E.ON planerar därför att bygga en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla, baserad på i huvudsak förnyelsebara bränslen. Vidare utreds även möjligheten att koppla samman fjärrvärmenätet i Järfälla med närliggande nät som ägs av E.ON i Kungsängen och Bro. Syftet med det planerade projektet är att kunna producera miljömässig och kostnadseffektiv fjärrvärme i 1(6)

2 Järfälla och att möjliggöra ytterligare fjärrvärmeanslutning i Järfälla. Dessutom erbjuder fjärrvärmeunderlaget möjlighet att samtidigt även producera el. En eventuell sammankoppling av fjärrvärmenäten möjliggör ytterligare elproduktion. Fjärrvärmenät i Storstockholm I Storstockholm finns ett flertal aktörer som producerar och levererar fjärrvärme till kunder. E.ON har fjärrvärmeanläggningar i Järfälla, Kungsängen, Bro och Bålsta. Genom förvärv äger E.ON, sedan 2005 även anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme i Vallentuna, Åkersberga och Vaxholm, se nedanstående figur. Figur 1 - Fjärrvärmeproduktion och distribution i Storstockholm E.ON...grön Fortum...blå Vattenfall...svart Norrenergi...gul Sollentuna...röd Södertörn...rosa Telge Energi...grå 2(6)

3 3 Lokalisering 3.1 Lokalisering Utrymmesbehovet för den planerade anläggningen med bränslehantering bör vara cirka m 3. Det område inom Järfälla kommun som har mycket goda förutsättningar är beläget vid Stäket där Rotebroleden ansluter till E18. Alternativa platser som studeras är Säby där den befintliga anläggningen finns, Västra Slammertorp vid befintliga värmepumpar samt Östra Slammertorp. Även en lokalisering i Kungsängen kommer att studeras. De alternativa platserna för en lokalisering som utreds, visas principiellt i figur 2 Rotebroleden Västra Slammertorp Östra Slammertorp Säbyverket Figur 2 1 Alternativa lokaliseringar för ett nytt kraftvärmeverk i Järfälla (ungefärlig placering) Det område som sammantaget syns mest fördelaktigt ur såväl miljömässiga och tekniska aspekter som ekonomiska, är vid Rotebroleden. Övriga platser är sämre med hänsyn till intilliggande bostäder och naturreservat men också på grund av utrymmesbrist. Av avgörande betydelse i valet av lokaliseringsplats är förhållandet till fjärrvärmenät och fjärrvärmebehov. 3(6)

4 3.2 Planförhållanden Området för alternativet vid Rotebroleden är enligt översiktsplanen för Järfälla kommun (2001) ett utredningsområde (U2). Järfälla kommun har fattat beslut om att göra en fördjupad utredning av området för att senare kunna planera området för industriverksamhet. 4 Verksamheten Den planerade verksamheten är en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, en så kallad kraftvärmeanläggning. Anläggningen kommer bland annat att bestå av en ångpanna, en turbin, rökgasreningssystem och bränslehanteringssystem. De bränslen som utreds är bland annat så kallad grot (grenar och toppar), sågverksflis, huggen bränsleved, stycketorv, återvunnet trä och bearbetat industriavfall. Restprodukter från tillverkning av biodrivmedel kan även bli aktuella som bränslen. Den installerade effekten för anläggningen, som planeras tas i drift år 2010, blir i storleksordningen 120 MW tillfört bränsle. Produktionen bedöms vid driftsstart bli cirka 430 GWh värme och 190 GWh el, förutsatt sammankoppling av fjärrvärmenätet i Järfälla med näten i Kungsängen och Bro. Därefter kommer produktionen successivt att öka med den förväntade ökningen av fjärrvärme anslutningen. E.ON ser även att successiv anslutning av närliggande fjärrvärmenät, fortsatt expansion i området samt en eventuell gradvis minskad användning av Säbyverket innebär att det kan bli aktuellt med en andra utbyggnadsetapp av kraftvärmeverket. Den skulle då komma att bestå av en motsvarande enhet som i den första etappen. Hela anläggningen skulle rymmas på samma tomt. En andra etapp av kraftvärmeanläggningen kan komma att vara driftklar cirka Produktionen kan då komma att dubblas inom några år, till omkring 860 GWh värme och 380 GWh el. 5 Förutsedd miljöpåverkan Anläggningen kommer att medföra utsläpp till luft. Vid förbränningen bildas bland annat kväveoxider, stoft, svaveldioxid och koldioxid. Anläggningen kommer att byggas med modern teknik för att begränsa utsläppen av kväveoxider, svaveldioxid och stoft. De årliga utsläppen från kraftvärmeanläggningen bedöms i den första etappen vara cirka 12 ton svavel, 70 ton kväveoxider och 12 ton stoft. Med en andra etapp fördubblas utsläppen. Det finns även risk för buller och damning från anläggningen, då främst vid bränslehanteringen. Åtgärder kommer därför att vidtas för att begränsa dessa. 4(6)

5 Eventuellt kommer anläggningen att förses med rökgaskondensering. Det kan då bli ett utsläpp av vatten till recipienten. Bränslet till anläggningen kommer att transporteras med bil. På vintern, under höglastperioden, kommer cirka 32 lastbilar per dygn till anläggningen i första etappen. När den andra etappen tas i drift innebär det en fördubbling av antalet transporter. Bränsletransporterna kommer dock att innebära en ökad belastning på mindre än 1 promille av den totala mängd fordon som dagligen passerar på E18 vid Stäket. Totalt kommer det nya kraftvärmeverket att möjliggöra ersättning av lokal uppvärmning med el och oljepannor med fjärrvärme. Elförbrukningen för fjärrvärmeproduktion kommer att minska genom att de eldrivna värmepumparna ersätts. Den nya anläggningen kommer även att producera el effektivt från biobränsle. Totalt ger detta att en nettominskning av koldioxidutsläppen och därmed minskad påverkan på växthuseffekten. Nettominskningen av den första etappen av kraftvärmeanläggningen bedöms till cirka ton koldioxid per år från Man räknar då med nyttan av att kunna ersätta den el som producerats i koleldade anläggningar (så kallade kolkondensanläggningar). En utbyggnad i en andra etapp innebär ytterligare nettominskning av koldioxidutsläppen. 5(6)

6 Bilaga Innehållsförteckning MKB - förslag Icke-teknisk sammanfattning Administrativa uppgifter Inledning Verksamhetsbeskrivning Områdesbeskrivning Alternativa lokaliseringar Emissioner från anläggningen Transporter Summering av emissioner Alternativa lösningar för att minska miljöpåverkan (inkl BAT) Lokala miljökonsekvenser Regionala miljökonsekvenser Globala miljökonsekvenser Överensstämmelse med miljömål (lokala, regionala och nationella) Förslag till bilagor - Spridningsberäkningar - Miljöriskanalys - Vattenrecipient - Buller - Transporter - Alternativa lokaliseringar 6(6)