Samrådsunderlag för ett nytt kraftvärmeblock vid Kraftvärmeverket i Västerås

Transkript

1 1 Samrådsunderlag för ett nytt kraftvärmeblock vid Kraftvärmeverket i Västerås September 2015

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER BAKGRUND BEFINTLIG VERKSAMHET PLANERAD OCH ANSÖKT VERKSAMHET LOKALISERING Alternativ lokaliseringar Planförhållanden Detaljplan Översiktsplan Områdesbeskrivning FÖRVÄNTAD MILJÖPÅVERKAN BILAGA Bilaga 1 Innehållsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och teknisk beskrivning - förslag

3 3 1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Mälarenergi AB Box Västerås Anläggning: Kraftvärmeverket i Västerås Besöksadress Sjöhagsvägen anläggningen Västerås Anläggningsnummer: Koordinater x Organisationsnummer Fastighetsbeteckning Kraftverket 1, 2, och 3, Värmeväxlaren 1 och 2, Värmekällan 1 och 2, Värmeväxlaren, Kraftvärmeverket 1, Fullriggaren 1, Västerås 2:77 och Ångturbinen 1 (delar av Västerås 2:74, Kryssmasten och Munkboängen (delar av Västerås 2:111)) Fastighetsägare Mälarenergi (fastigheter inom parentes arrenderas av Västerås stad och Mälarhamnar AB) SNI-kod, huvudbransch Befintlig: huvudbransch och Tillkommande och ansökt verksamhet: och Kontaktperson Josefin Forsell, miljöingenjör Telefon Mobiltelefon E-post Josefin.forsell@malarenergi.se Kommun Västerås stad Län Västmanlands län Tillståndsgivande Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt myndighet Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Västmanlands län 2 Bakgrund Kraftvärmeverket i Västerås försörjer kunder med fjärrvärme i Västerås och Hallstahammar med omnejd. Fjärrvärmenätet med produktionsanläggningar visas schematiskt i Figur 1. Dessutom levereras el till elnätet och ånga till närliggande industri. Kraftvärmeverket ägs av Mälarenergi AB, som är ett helägt dotterbolag till Västerås stad.

4 4 * Kraftvärmeverket * anläggningen ägs inte av Mälarenergi Figur 1 Fjärrvärmenät i Västerås och Hallstahammar kommuner med produktionsanläggningar Kraftvärmeverket började byggas redan på 1960-talet och det finns ett stort behov av förnyelse av kraftvärmeverket. Ett arbete har därför påbörjats att förnya kraftvärmeverket. Syftet med förnyelsen är att få ny produktionskapacitet, öka bränsleflexibiliteten och dessutom minska användningen av fossila bränslen såsom olja och kol och på så sätt fortsätta att producera prismässigt konkurrenskraftig fjärrvärme. Som en första etapp i förnyelsearbetet har ett nytt kraftvärmeblock, block 6, byggts och tagits i drift under Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning och producerar samtidigt fjärrvärme och el. Förnyelsearbetet går nu in i nästa etapp med ett nytt kraftvärmeverk, block 7. De äldre blocken på kraftvärmeverket utgör risker för otillgänglighet och haverier som kan medföra utebliven leverans till kund samt risk för kraftigt ökade underhållskostnader. Därför planerar Mälarenergi att bygga ett nytt kraftvärmeblock, block 7, vid kraftvärmeverket i Västerås. Detta underlag ligger till grund för den samrådsprocess som nu inleds. Samrådet sker i enlighet med Miljöbalken 6 kap med länsstyrelse, kommuner, övriga myndigheter, närliggande verksamheter, organisationer och allmänheten. Det syftar till att i dialog hämta in synpunkter inför arbetet med att ta fram en

5 5 tillståndsansökan. En redogörelse över samrådet kommer, tillsammans med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), att ingå som delar i den ansökan om tillstånd som Mälarenergi AB planerar att lämna in till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt under senare delen av Tillståndsansökan är tänkt att utformas som en ändring av verksamheten vid Kraftvärmeverket i Västerås, där ändringen utgör ett nytt kraftvärmeblock, block 7. 3 Befintlig verksamhet I sydvästra utkanten av Västerås stad, i anslutning till västra hamnen, är sedan talet stadens kraftvärmeverk lokaliserat. Anläggningen har byggts ut successivt. Först under åren med fyra block och därefter vid senaste sekelskiftet med en femte panna som kopplats samman med ett av blocken. Ytterligare ett block togs i drift Med block avses här panna med tillhörande turbin och generator. Anläggningen har tidigare ägts av flera bolag, men numera äger det kommunala bolaget Mälarenergi AB hela anläggningen. Kraftvärmeverket består av fem så kallade kraftvärmeblock (Block 1-4 och 6), som vardera består av en ångpanna och en ångturbin. Till block 4 finns ytterligare en ångpanna (panna 5) inkopplad. Det finns en hetvattenpanna installerad som reserv vid driftstörningar eller vid oväntat stort värmebehov. Dessutom finns två mindre pannor för produktion av hjälpånga (varav en är elpanna). Tabell 1 visar de olika pannorna vid Kraftvärmeverket i Västerås. Tabell 1 Förbränningsanläggningar vid Kraftvärmeverket i Västerås Enhet Bränsle, tillståndsgivna Installerad tillförd Drifttagningsår effekt, MW Panna 1 Kol, torv, tallbeckolja, Eo Panna 2 Kol, tallbeckolja, Eo Panna 3 Eo Panna 4 Kol, torv, tackbeckolja, Eo5, torra biobränslen Panna 5 Olika fasta biobränslen, återvunnet trä, torv, tallbeckolja, Eo1, Eo5, kol HVK Eo HJP02 Eo Panna 6 Brännbart avfall (inklusive farligt avfall), biobränslen, Eo1, kol, torv Summa installerad tillförd effekt Totalt installerad tillförd effekt är knappt MW vid Kraftvärmeverket i Västerås. Figur 2 visar de större anläggningsdelarna vid Kraftvärmeverket i Västerås.

6 6 N Panna 6 Panna 3 Panna 1 och 2 Panna 4 Panna 5 Figur 2 Kraftvärmeverket i Västerås med placering av de befintliga pannorna Befintligt kraftvärmeverk är etablerat på följande fastigheter, som ägs av Mälarenergi AB: Kraftvärmeverket 1, 2 och 3, Värmeväxlaren 1 och 2, Värmekällan 1 och 2, Västerås 2:77, Fullriggaren 1 och Ångturbinen 1. Dessutom hyr Mälarenergi ytterligare markområden av Mälarhamnar AB (delar av Västerås 2:74), Kryssmasten och Munkboängen (delar av Västerås 2:111) som arrenderas av Västerås stad. Figur 3 visar kraftvärmeverket med olika anläggningsdelar på respektive fastighet.

7 7 1 Kraftvärmeverket 1,2,3: P1-P4, HVK och HjP02 6 Västerås 2:111 Kryssmasten : lagring av bränslen 2 Värmeväxlaren 1 och 2: P5 och P6, 7 Fullriggaren 1: Inomhuslager för torra ackumulator, bränsle- och asklager trädbränslen samt reservdelslager 3 Värmekällan 1 och 2: Ammoniak- och 8 Västerås 2:77: Eldistribution och bränslelager nöddieselanläggning 4 Ångturbinen: Beredning och lagring av 9 Västerås 211 Munkboängen : Ytor för avfallsbränslen inomhus bränslelager 5 Västerås 2:74: Ytor för bränslelager 10 Västerås 2:34: Dagvattendamm Figur 3 Placering av Kraftvärmeverket i Västerås på olika fastigheter-befintlig verksamhet Medelvärdet för produktionen i Kraftvärmeverket i Västerås har över de senaste fem åren varit drygt GWh fjärrvärme och knappt 500 GWh el. Motsvarande tillförda bränsleenergi har varit cirka GWh. Kraftvärmeverket i Västerås berörs av Sevesolagstiftningen och omfattas av industriutsläppsförordning, både förordningen om stora förbränningsanläggningar och den om avfallsförbränningsanläggningar. Kraftvärmeverket tillståndsprövades av miljödomstolen och tillstånd erhölls under 2009 för befintlig verksamhet och för en planerad enhet med förgasning av avfall (totalt ton avfall per år) kopplat till block 4 vid kraftvärmeverket. Under 2010 erhölls även tillstånd från miljödomstolen för utökning av den installerade tillförda effekten på en av de befintliga pannorna (panna 5). Mälarenergi AB fattade beslut om att inte bygga förgasningsanläggningen för avfall, för vilken tillstånd meddelats 7 juli 2009, utan att istället bygga en förbränningsanläggning för avfall med ny ångturbin. Ett tillstånd erhölls från mark- och miljödomstolen 2012 för uppförande av den avfallseldade kraftvärmeanläggningen med tillstånd att elda högst ton avfall per år.

8 8 4 Planerad och ansökt verksamhet Ansökan kommer att omfatta ett nytt kraftvärmeblock, block 7 som placeras inom verksamhetområdet för den befintliga anläggningen. Anläggningen kommer i huvudsak att bestå av ångpanna, turbin, rökgasrening, rökgaskondensering och system för beredning, hantering och lagring av bränslen. För att svara mot el- och värmebehovet planeras den totalt installerade tillförda effekten vara i intervallet 165 till 225 MW. Det är en ökning av den befintliga installerade tillförda effekten vid Kraftvärmeverket i Västerås med upp till cirka 10 procent. Block 7 förläggs med panna, turbin och tillhörande system inom kvarteret Fullriggaren 1, som i dag inrymmer inomhuslager för torra trädbränslen, förråd och kontor för Mälarenergi Värme och Elnät. Bränsleberedningsanläggning och bränsleupplag förläggs inom fastigheten Kryssmasten. Figur 4 visar förändringar av verksamheten på Fullriggaren och Kryssmasten. 1 Kraftvärmeverket 1,2,3: P1-P4, HVK och HjP02 6 Västerås 2:111 Kryssmasten : lagring av bränslen, dagvattendamm 2 Värmeväxlaren 1 och 2: P5 och P6, 7 Fullriggaren 1: P7, lagerbyggnad och ackumulator, bränsle- och asklager reservdelslager 3 Värmekällan 1 och 2: Ammoniak- och 8 Västerås 2:77: Eldistribution och bränslelager nöddieselanläggning 4 Ångturbinen: Beredning och lagring av 9 Västerås 211 Munkboängen : Ytor för avfallsbränslen inomhus bränslelager 5 Västerås 2:74: Ytor för bränslelager 10 Västerås 2:34: Dagvattendamm Figur 4 Placering av Kraftvärmeverket i Västerås på olika fastigheter-med block 7 (tillkommande byggnader markerade med gult) En principskiss över block 7 redovisas i Figur 5.

9 9 Figur 5 Skiss över planerad anläggning för block 7 på kv Fullriggen och Kryssmasten (Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB) I Figur 6 visas ungefärligt läge för det nya kraftvärmeblocket på ett flygfoto. Vissa byggnader inom kvarteret Fullriggaren kommer att behöva rivas eller flyttas. Befintlig kontorsbyggnad kan byggas om för att inrymma personal och kontor för block 7. Befintlig yta för bränslelagring kommer att utökas, vilket innebär att en cykelväg kommer att flyttas och skogsmark kommer att utnyttjas.

10 10 N Figur 6 Flygfoto med befintlig verksamhet och med ungefärligt läge för planerad verksamhet för block 7 markerad med röda ringar De bränslen som kommer att vara möjliga att använda i panna 7 är återvunna träbränslen och trädbränslen, i huvudsak avverkningsrester, sågverksbiprodukter och åkerbränslen såsom Salix. Återvunna träbränslen planeras att vara huvudbränsle. Dessa bränsleslag används för närvarande i panna 5. Flytande bränslen såsom eldningsolja och bioolja kommer att utgöra start- och stödbränsle. Upp till cirka tio procent av bränslemängden kan komma att utgöras av impregnerat trä, bränsle som klassas som farligt avfall. Benämningen återvunnet trä avser trämaterial som sorterats ut i återvinningscentraler eller mer enhetligt material såsom pallvirke, rivningsvirke, emballagevirke eller formvirke. Tillförd bränsleenergi till panna 7 förväntas bli upp till cirka GWh per år. Den förväntade förbrukningen återvunnet trä bedöms kunna komma att bli upp till cirka ton per år. Bränslet kommer att transporteras med lastbilar eller dumpers till bränsleplan på Kryssmasten. Bränslen som kommer till bränsleplan för block 7 kommer att vara sönderdelat. Bränslen tippas antingen på bränsleplanen eller direkt i en tippficka. På bränsleplanen lagras bränslet i stackar. För att minska risken för damning kommer olika åtgärder att vidtas som till exempel skyddsmur, skyddsnät och vattenbegjutning. Bränslet kommer efter att det tömts i tippfickan att beredas innan det lagras i silos. Transporter till silos och från silos till pannhus kommer att ske i slutna bandgångar.

11 11 Bränsle till block 7 kommer även att lagras på ytor för bränslelagring i direkt anslutning till det befintliga kraftvärmeverket, dvs på kolgården och på bioplan (se område 5 i Figur 4). Där kommer det också att vara möjligt av flisa bränslen. Block 7 kommer att ersätta produktionen av fjärrvärme i äldre koleldade anläggningar. För att minimera utsläpp till luft kommer anläggningen att byggas med bästa tillgängliga teknik. Det handlar bland annat om utrustning för att minska utsläppen av kväveoxider, stoft och svaveldioxid, som bildas vid förbränning. För att utnyttja ytterligare energin i rökgaserna kommer anläggningen att förses med rökgaskondensering ur vilken energi återvinns och ett kondensat uppstår. Kondensatet kommer att tas om hand och renas med bästa tillgängliga teknik, innan det släpps ut till recipient. I Figur 7 visas ett enkelt schema över möjlig utformning av panna med efterföljande rening. Figur 7 Enkel schematisk bild över möjlig utformning av panna 7 med efterföljande rening 5 Lokalisering 5.1 Alternativ lokaliseringar Mälarenergi har utrett möjliga lokaliseringsalternativ för det planerade kraftvärmeblocket. En grov skanning har gjorts genom att förutsättningslöst studera möjligheter att bygga en anläggning för att förse det sammankopplade nätet i Västerås kommun och Hallstahammar kommun med fjärrvärme. Tretton alternativ identifierades inledningsvis som möjliga lokaliseringar för det nya kraftvärmeblocket och av dessa sållades åtta bort. De fem återstående alternativen som har studerats närmare i en lokaliseringsutredning är, se även Figur 8.

12 12 Söder om Panna 4 i nära anslutning till befintlig pannbyggnad Norra Seglargatan inom kvarteret Fullriggaren 1 och Kryssmasten, ytor som idag inrymmer förråd och kontor för Mälarenergi Värme och Elnät. Munkboängen 1 (Västerås 2:111) nordväst om Tidövägen på Mälarenergis nuvarande upplagsplats för bränsle. Bränsleupplagret flyttas till området sydost om Tidövägen. Kvastbruket (Västerås 3:12) vid norra utfarten mot Sala. Hacksta, i Hackstaområdet intill Söderleden. Figur 8 Karta över lokaliseringsalternativ för ett nytt kraftvärmeblock Möjligheter att utnyttja området som idag utnyttjas för pannor genom till exempel rivning eller att bygga i direkt anslutning till befintliga pannor har flera begränsningar. Panna 1 och 2 kommer att köras fram till 2020 och kan därför inte rivas. Mälarenergi har vidare fattat beslut att panna 3 ska finnas kvar som reservanläggning för värmeproduktion. Trots att panna 4 förnärvarande ligger i malpåse kan pannan inte rivas eftersom bland annat befintliga matarvatten- och kondensatsystem fortfarande används av panna 5. Dessutom moderniseras befintlig turbin G4, som är gemensam för panna 4 och 5 för att bättre anpassas till drift med panna 5. Av avgörande betydelse i val av lokaliseringsplats är att anläggningen ska ha begränsad omgivningspåverkan samt att den är logistiskt väl placerad när det gäller transporter och infrastruktur samt i förhållande till fjärrvärmenät, elnät och närhet till kunder.

13 13 Att bygga anläggningen vid Norra Seglargatan på ytor i närheten av det befintliga kraftvärmeverket och delvis på ytor som i dag utnyttjas för bland annat bränslelagring bedöms som mest fördelaktigt. Övriga alternativ bedöms som mindre lämpliga. Detta på grund av tillgänglighetsaspekten när det gäller tillgång till ytor, konkurrerande planer, infrastruktur och logistik. Bra tillgång till transporter med hjälp av såväl båt, bil som järnväg är viktigt, samt närheten till fjärrvärmenätet. 5.2 Planförhållanden Detaljplan Den föreslagna lokaliseringen Norra Seglargatan är inom kvarteren Fullriggaren och Kryssmasten. Dessa ytor är planerade för ett nytt kraftvärmeverk i Detaljplan för Kv Fullriggaren m m (nytt kraftvärmeverk) Västerås, Dp 1285 med lagakraftdatum Västerås stad har fattat beslut om förhandsbesked angående bygglov för det planerade kraftvärmeblocket. Genom beslutet om förhandsbesked strider inte den planerade verksamheten mot gällande detaljplan Översiktsplan Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Antagen av kommunfullmäktige Sedan tidigare finns även en fördjupad översiktsplan för Sjöhagen- Västra hamnen, FÖP 48 antagen av kommunfullmäktige I FÖP 48 anges att kvarteret Fullriggaren reserveras för ett framtida kraftvärmeverk. 5.3 Områdesbeskrivning Det befintliga kraftvärmeverket är beläget i ett industriområde i anslutning till Djuphamnen vid Sjöhagsvägen, cirka 3 km väster om Västerås centrum, se Figur 9. Mellan kraftvärmeverket och Mälaren i öster finns en hamnplan. I övriga väderstreck finns ytterligare industriområde. Norr och väster om anläggningen finns större trafikleder.

14 14 Figur 9 Kraftvärmeverket i Västerås med omgivningar Direkt söder om det befintliga kraftvärmeverket finns Johannisbergs herrgård, som inrymmer verksamhet för husbyggnad och byggnadsvård. Ytterligare söderut längs Mälarens strand finns fritidsområden med bland annat idrottsanläggningar, Västerås Mälarcamping och badplatser. Sydväst om anläggningen finns Johannisbergs flygplats och Gränsta koloniområde. Närmaste bostäder är cirka 500 meter söder om kraftvärmeverkets områdesgräns vid Lövudden. Närmaste bostadsområdet norr om det planerade kraftvärmeblocket, Hammarby, är beläget cirka 600 meter från det nya kraftvärmeblocket, på andra sidan industriområde och järnväg. Lövuddens förskola är belägen inom Lövuddens hotell- och konferensområde, cirka 600 meter söder om kraftvärmeverkets områdesgräns. Söder om Lövudden finns Västerås Mälarcamping. Ekbackens bostadsområde ligger ytterligare söderut. Mälaren utgör recipient för dag- och processvatten från anläggningen. Mälaren utgör en råvattentäkt för hela Västerås.

15 15 Närmast belägna skyddsområde är Naturreservatet Johannisberg, cirka 800 meter sydväst om kraftvärmeverket. Inom en radie på drygt 2 km finns ytterligare naturreservat, Kattskär, Amundsgrund och Hästholmarna. Hästholmarna är även ett Natura 2000-område. Västerås hamn är av riksintresse för sjöfarten enligt Sjöfartverkets beslut den 22 oktober Riksintresset hamnen omfattar både land- och vattenområden. Större delen av Västeråsfjärden utgör riksintresse för yrkesfiske. 6 Förväntad miljöpåverkan Verksamhetens huvudsakliga miljöpåverkan på miljön sker genom emissioner till luft och vatten. Emissionerna till luft består bland annat av kväveoxider och svaveldioxid, stoftpartiklar och koldioxid, som bildas vid förbränning. För att utnyttja så mycket som möjligt av energin i rökgaserna planeras anläggningen att förses med rökgaskondensering ur vilken energi återvinns och ett kondensat uppstår. Rökgaskondensatet kommer att tas om hand och renas. Det renade rökgaskondensatet, som inte återvinns i anläggningen, leds till Mälaren. Utsläpp till vatten är främst suspenderande ämnen och metaller. För att begränsa utsläpp till luft och vatten kommer block 7 att byggas med utrustning för långtgående rening. Det uppkommer även fasta restprodukter från förbränningen, dels från pannan, dels från rökgasreningen. Restprodukterna kommer att omhändertas så att miljöpåverkan begränsas och restprodukterna kommer om möjligt att återanvändas. Risk för buller, damning och lukt kan främst uppstå vid hantering av bränslen. Åtgärder kommer att vidtas som begränsar riskerna för buller, damning och lukt. Det krävs transporter till och från anläggningen. Transport av bränslen till Kraftvärmeverket i Västerås kan ske med lastbil, båt och järnväg. Transporter med båt kräver omlastning för transport med bil från hamnen. Fördelar Den planerade förändringen medför att användningen av fossila bränslen kan minskas. Produktion i äldre pannor kan ersättas med produktion i en ny modern, med högre prestanda. Block 7 kommer även att medföra möjlighet till högre elproduktion. Den viktigaste miljöpåverkan från anläggningen bedöms bli att den kommer att medföra lägre bidrag till växthuseffekten, beroende på minskad användning av fossila bränslen och torv totalt i Kraftvärmeverket i Västerås.

16 16 Faktaruta För det planerade kraftvärmeblocket krävs tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, ett tillstånd som utfärdas av mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. För att få tillstånd krävs en ansökan. Ansökan föregås av en samrådsprocess för den planerade verksamheten och dess miljökonsekvenser. Det är noga reglerat vilka man ska samråda med. Ansökan ska bland annat innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Efter att ansökan har lämnats in till mark- och miljödomstolen kommer det att ges fler tillfällen att lämna synpunkter och ställa frågor. Innan mark- och miljödomstolen fattar beslut sker en process där många, bland annat kommunen, länsstyrelsen och myndigheter, kan lämna synpunkter och ställa frågor. Tillståndet kommer att innehålla villkor för verksamheten, bland annat för utsläpp till luft och vatten. Förutom Mälarenergis egen kontroll kommer även tillsynsmyndigheten, som kommer att vara Länsstyrelsen i Västmanlands län, kontrollera att villkoren efterlevs.

17 17 Bilaga 1 Innehållsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - förslag Icke-teknisk sammanfattning Administrativa uppgifter Inledning - Nollalternativ och planerad verksamhet - Ansökans omfattning - Systemgränser och avgränsningar Verksamhetsbeskrivning Områdesbeskrivning Alternativa lokaliseringar Emissioner från anläggningen Transporter Summering av emissioner Lokala miljökonsekvenser - Effekter under byggtid - Luftkvalitet och uppfyllande av miljökvalitetsnormer - Vattenrecipient och uppfyllande av miljökvalitetsnormer - Buller - Lukt och damning - Påverkan på skyddsvärda områden inklusive riksintressen - Påverkan på kultur, natur och friluftsliv - Miljörisker - Påverkan på landskapsbilden Regionala miljökonsekvenser Globala miljökonsekvenser Överensstämmelse med miljömål (lokala, regionala och nationella) Bilagor till MKB Teknisk beskrivning Samrådsredogörelse Särskilda utredningar - Lokaliseringsutredning - Spridningsberäkningar luft, inkl uppfyllande av miljökvalitetsnormer - Påverkan på vattenrecipient, inkl uppfyllande av miljökvalitetsnormer - Bullerutredning - Miljöriskanalys. Handlingsprogram och säkerhetsrapport enligt Sevesolagstiftning - Transportutredning - Statusrapport avseende föroreningar i mark och grundvatten - Eventuellt kostnadsnyttoanalys (om angivna tröskelvärden överskrids)

18 18 Bilaga 1 Innehållsförteckning Teknisk beskrivning - förslag Orientering Historik Drift och bränslebehov Nuvarande verksamhet vid Kraftvärmeverket i Västerås Planerad ändring av verksamheten, block 7 o Bränslen o Panna och turbin o Rökgasrening o Rökgaskondensering och vattenrening o Bränslehantering med beredning och lagring o Avloppsvatten o Hantering av avfall och restprodukter o Hantering av kemikalier och andra råvaror o Buller o Lukt och damning Emissioner från kraftvärmeblocket o Utsläpp till luft o Utsläpp till vatten o Restprodukter Alternativa tekniker för förbränning och rökgasrening Jämförelse med bästa tillgängliga teknik (BAT och BREF) Kontroll av verksamheten Tidsplan