fjärrvärmen 2015 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa

Transkript

1 fjärrvärmen 215 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa

2 Svensk Fjärrvärme är en branschorganisation för företag i Sverige som producerar fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Föreningen har drygt 13 medlemsföretag som är utspridda över hela landet. Utöver fjärrvärmeföretagen är ytterligare 6 företag, som leverantörer och konsulter, anslutna till Svensk Fjärrvärme. Svensk Fjärrvärmes medlemmar står för 98 procent av fjärrvärmeleveranserna i Sverige och fjärrvärmen har blivit den enskilt största uppvärmningsformen i landet. Redan 1948 byggdes det första fjärrvärmenätet i Karlstad. Att välja fjärrvärme är att värna om vår miljö och kommande generationer.

3 Förord Svensk Fjärrvärme presenterar här en prognos som visar att medlemsföretagen planerar för en fortsatt expansion av fjärrvärmen fram till 215. Framförallt är det de små företagen som har möjligheter att växa. Vår prognos bygger på medlemsföretagens egna bedömningar. Min uppfattning är att de lokala företagen har en mycket god bild av hur kunderna arbetar med energieffektivisering och av möjligheterna till ökad försäljning, exempelvis till industrikunder. De har en klart offensiv inriktning för att utveckla fjärrvärmens affärsområde. Prognosen visar att medlemsföretagen fortsätter att fasa ut de fossila bränslena. Det är glädjande. Samtidigt är vårt allra viktigaste bidrag till klimatarbetet att vi sparar primärenergi genom att utnyttja resurser som annars skulle gå förlorade. Fjärrvärmenätet är en infrastruktur för energieffektivisering. Genom att fjärrvärmen använder överskottsenergi minskar den totala användningen av energi i hela samhället. Det gör fjärrvärmen till en spjutspets i klimatpolitiken. Ingen annan bransch har i så hög utsträckning bidragit till att Sverige klarat koldioxidmålen, och det finns studier som visar att hela Europa skulle kunna värmas med överskottsenergi som redan finns i samhället. För en positiv utveckling av fjärrvärmen i framtiden behövs politiska beslut som ger fortsatt stöd till ett systemperspektiv där energiförsörjningen betraktas som en helhet. Med ett sådant perspektiv kan vi än bättre utnyttja möjligheterna till energieffektivisering, till exempel genom att bygga samman fjärrvärmenät och utnyttja industriell överskottsvärme bättre. Lena Sommestad, vd för Svensk Fjärrvärme förord 3

4 Inledning Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag, som står för 98 procent av fjärrvärmeleveranserna i Sverige, har en positiv syn på framtiden. De räknar med att leverera mer fjärrvärme år 215, trots varmare klimat och energieffektiviseringar hos kunderna. Den förväntade minskningen uppvägs av fortsatt fjärrvärmeutbyggnad till nya och fler kunder. Som en följd av fjärrvärmeföretagens omställning från fossila till förnybara bränslen minskar också branschens koldioxidutsläpp kraftigt, trots att mer värme levereras. Den här prognosen för fjärrvärmeutbyggnaden till år 215 baseras på en enkät utskickad till Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag. Svaren bygger på medlemmarnas egen skattning av hur mycket fjärrvärme, el och fjärrkyla de kommer att leverera år 215, baserat på vad som var känt i juni 29 om marknad, skatter och förändringar av energipolitiken. Enkäten besvarades av 9 procent av medlemsföretagen. Utbyggnaden av fjärrvärmen påverkas av många olika faktorer. I enkätsvaren lyfter många fram energipriser, bränslepriser, konkurrenskraft mot andra uppvärmningsalternativ och politiska beslut, på både lokal och nationell nivå. Med så många olika faktorer som påverkar verksamheten är det svårt att basera prognoser på tidigare utveckling. Fjärrvärmeföretagens egna beräkningar ger däremot en trovärdig bild av utvecklingen för fjärrvärmen de närmaste åren. Denna kortrapport bygger på sammanställning och tolkning av enkätsvaren, samt intervjuer med Lena Sommestad, vd Svensk Fjärrvärme, Kjell Andersson, näringspolitisk expert på Svebio (Svenska Bioenergiföreningen) och Weine Wiquist, vd på Avfall Sverige. 4 Xxxxxxxxxxxxxx inledning

5 GWh Figur 1. Levererad fjärrvärme samt framtida prognos till 215. Fjärrvärmen ökar till år 215 Sammantaget räknar företagen med att fjärrvärmeleveranserna ökar med drygt 4 TWh eller med åtta procent från år 27 till år 215. Enligt prognosen levereras nästan 53 TWh fjärrvärme år 215. Många fjärrvärmeföretag har varit etablerade under lång tid i sina kommuner och når redan i dag i stort sett hela sin marknadspotential. De har inga nya stora kundgrupper att ansluta och räknar med att minska sina leveranser på grund av energieffektiviseringar och varmare klimat. Ändå väntas de totala fjärrvärmeleveranserna öka till år 215, framförallt för att små och mellanstora fjärrvärmeföretag räknar med att öka sin försäljning. Många av dem har en låg marknadsandel idag och därför en stor potential att växa. Enligt prognosen kommer fjärrvärmeföretagen att leverera drygt 2 TWh värme till små, separata nät år 215, vilket motsvarar fyra procent av de totala värmeleveranserna. Tidigare under 29 publicerades en studie inom forskningsprogrammet Fjärrsyn, kallad Fjärrvärmen i framtiden behovet 1. Den bygger på intervjuer med befintliga fjärrvärmekunder, om deras framtida behov av fjärrvärme, och sträcker sig ytterligare tio år framåt i tiden, till år 225. I rapporten presenteras tre olika beräkningsfall för fjärrvärmeutbyggnaden i Sverige. Dels ett basfall, där behovet av fjärrvärme väntas minska cirka 1 procent från år 27 till år 225. Dels två alternativa modeller, ett fall där leveransbehovet minskar mer än i basfallet och ett fall där leveransbehovet beräknas öka något. Fjärrsynstudien visar att behovet av fjärrvärme minskar i framtiden, framför allt för att kunderna energieffektiviserar och installerar värmepumpar men också 1 Fjärrvärmen i framtiden behovet. Anders Göransson m fl., Rapport 29:21 Svensk Fjärrvärme, 29. fjärrvärmen ökar Xxxxxxxxxxxxxx till år 215 5

6 för att klimatet blir varmare. Enligt beräkningarna för basfallet uppväger ökade marknadsandelar och utbyggda fjärrvärmenät inte det minskade fjärrvärmebehovet. Den prognos som Svensk Fjärrvärme nu publicerar visar att fjärrvärmeföretagen själva tror på en mer positiv utveckling av fjärrvärmen än den bild som ges i rapporten. De totala energileveranserna år 215 skattas av företagen i Svensk Fjärrvärmes enkät till nära 53 GWh, något högre än delresultatet för 215 i det mest positiva beräkningsfallet i rapporten. Svensk Fjärrvärmes vd Lena Sommestad tror att skillnaden mellan prognosen och bedömningarna i Fjärrvärmen i framtiden behovet främst beror på att de bygger på olika undersökningsmetoder och olika tidsperspektiv; 215 respektive 225. Vår prognos bygger på medlemsföretagens egna bedömningar. De har en mycket god bild av de lokala förutsättningarna och har en klart offensiv inriktning. Samtidigt vill jag understryka att Fjärrsyn-rapporten är viktig eftersom den ser ytterligare 1 år framåt i tiden. Vi vill låta andra titta på vår bransch och väcka frågor som kan hjälpa våra medlemsföretag att utvecklas. De visar på en hotbild för branschen som vi måste ta på allvar. detta är fjärrvärme FJÄRRVÄRME är ett intelligent, miljövänligt alternativ för att värma bostäder, skolor och andra lokaler. Drygt hälften av all uppvärmning i Sverige kommer från fjärrvärme. Fjärrvärmen är hjärtat i det lokala energisystemet eftersom den kan använda resurser som annars skulle gå förlorade exempelvis spill från skogsavverkning, avfall och överskottsvärme från industrier. Med förnybar och återvunnen värme produceras hett vatten i en central anläggning och transporteras ut till enskilda fastigheter. KRAFTVÄRME kallas det när el produceras samtidigt med fjärrvärmen. Man tar alltså vara på den värme som alltid uppkommer vid elproduktion. Kraftvärme är både mer energieffektivt och mer miljövänligt än annan elproduktion eftersom den ger både el och värme. FJÄRRKYLA är en ökande del av fjärrvärmeföretagens verksamhet. Fjärrkyla bygger på samma princip som fjärrvärme, med den skillnaden att den istället levererar kyla och svalka. En central, miljöanpassad anläggning gör jobbet, istället för många små kylanläggningar eller luftkonditioneringsaggregat. Kylan kan vara frikyla med vatten från exempelvis sjöar i separata nät för kallvatten. Men den kan också göras med värmeenergi och produceras genom absorptions- eller sorptiva kylprocesser. 6 fjärrvärmen Xxxxxxxxxxxxxx ökar till år 215

7 Fjärrvärmenäten blir längre Enkätsvaren visar att fjärrvärmeföretagen räknar med att fortsätta utbyggnaden av sina nät. Den totala nätlängden väntas öka med en fjärdedel till år 215, då den totala längden beräknas bli 24 3 kilometer. Som figur 2 visar är fjärrvärmenätets utbyggnadstakt högre än ökningen av fjärrvärmeleveranserna. Det betyder att företagen räknar med att kompensera för faktorer som energieffektivisering och varmare klimat genom att bygga ut näten till fler kunder. En oundviklig konsekvens av detta är att värmetätheten blir lägre, det vill säga att förlusterna ökar i distributionssystemet. De fjärrvärmeföretag som besvarat enkäten bedömer att de levererar fjärrvärme till sammanlagt ett 3-tal nya tätorter år 215. Samtidigt kan fler orter tillkomma på initiativ av andra aktörer än dagens fjärrvärmeleverantörer framför allt inom bioenergisektorn, tror Kjell Andersson, näringspolitisk expert på Svebio: Det finns flera lokala aktörer med anknytning till jordbruket som är på väg att bygga mindre fjärrvärmenät. Jag tror vi kan få se fjärrvärme på fler än ett 3-tal nya orter till år 215 mot bakgrund av detta Leverenser (GWh) Nätlängd (km) Figur 2. Den totala nätlängden för fjärrvärmedistribution samt levererad värme samt prognos för 215. fjärrvärmenäten Xxxxxxxxxxxxxx blir längre 7

8 % % Småhus Flerbostadshus Industri (uppvärmning) Industri (process) Lokaler Andra fjärrvärmeföretag Småhus Flerbostadshus Industri (uppvärmning) Industri (process) Lokaler Andra fjärrvärmeföretag Figur 3. Fördelning av kundtyper 27 jämfört med prognos för 215. Figur 4. Fördelningen av kundtyper 215 enligt prognos. Fler kunder inom industrin Fjärrvärmeföretagen gör sammantaget bedömningen att andelen av försäljningen av värme till industrin ökar med 3 procentenheter till år 215. Andelen leveranser till småhus ökar i prognosen med 2 procentenheter. Samtidigt väntas flerbostadshusen efterfråga fjärrvärme i något mindre grad till följd av energieffektivisering. Industrins intresse för fjärrvärme kan komma att öka i takt med att skattelättnaderna från koldioxidskatten minskar. År 211 höjs den skattenivå industrin betalar från 21 till 3 procent och år 215 höjs den till 6 procent. Förändringen påverkar inte industriföretag som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Svensk Fjärrvärme har länge kritiserat skattelättnaderna från koldioxidskatten: Många medlemsföretag konstaterar att industrikunderna tjänar på att använda olja för uppvärmning på grund av skattelättnaderna. Det är inte bara fel ur miljösynpunkt, det är inte heller konkurrensneutralt. Fjärrvärmen har inte möjligheter att konkurrera under dessa förutsättningar. Vi anser att förändringarna av skattesatserna går för långsamt, men riktningen är tydlig och vi ser möjligheterna, säger Lena Sommestad. Industrin är på många sätt en viktig samarbetspartner, anser hon: Vi kan vinna marknad genom att även leverera fjärrvärme för industriprocesser, och på vissa håll kan vi både leverera till industrin och ta emot dess spillvärme. Fjärrvärmeföretagen bedömer att hälften av deras försäljning går till flerbostadshus år 215, medan nästan en fjärdedel av leveranserna går till lokaler. Den totala fördelningen framgår av ovanstående figur. 8 fler kunder inom industrin

9 Ökade marknadsandelar Fjärrvärmeföretagens marknadsandelar varierar kraftigt mellan kommunerna. De företag som gör de lägsta uppskattningarna tror att 2 procent av kunderna är anslutna till deras huvudnät år 215. Redan idag finns det företag vars huvudnät i stort sett tillgodoser hela tätortens uppvärmning och många fler räknar med att vara fullt utbyggda 215. Nära 7 procent av företagen tror att de kommer att ha en marknadsandel på över 6 procent av ortens uppvärmning år 215. Den genomsnittliga marknadsandelen blir då 5 procent. 3 Andel företag (%) Marknadsandel (%) Figur 5. Fjärrvärmeföretagens marknadsandel (gäller huvudnäten, som omfattar ca 95 procent av de totala energileveranserna). ökade marknadsandelar 9

10 % Förädlade träbränslen Oförädlade träbränslen RT-flis Industriell spillvärme Värmepump El till elpannor Avfall Torv Naturgas Olja Kol Övrigt fossilt bränsle Köpt hetvatten Hjälpel Figur 6. Tillförd energi till fjärrvärmeproduktion 27 och prognos för 215. Fossila bränslen är på väg ut Prognosen visar att fjärrvärmeföretagen fortsätter sin väg mot fossilfri uppvärmning. År 215 kommer de fossila bränslena i stort sett att vara borta ur fjärrvärmeföretagens bränslemix. Sammanlagt väntas den totala mängden fossila bränslen stå för 8 procent av värmeproduktionen år 215, en kraftig minskning från 18 procent för år 27. Svensk Fjärrvärmes vd Lena Sommestad understryker att intresset är stort hos medlemsföretagen för att gå över till värmeproduktion helt utan fossila bränslen. De flesta fjärrvärmeföretag har kvar lite olja, för att kunna klara toppar särskilt kalla dagar och som reserv vid service och reparationer, men arbetar nu för att ersätta den med biooljor och träpulver. Våra medlemsföretag lägger ner ett stort arbete på omställningen, och prognosen visar att det ger god utdelning de kommande åren, säger hon. Framtidens fjärrvärme kommer framförallt från oförädlat trädbränsle och avfall. Trädbränslets andel ökar från 22 till 4 procent mellan år 27 och 215, medan avfallets andel beräknas öka från 14 till 23 procent. Även industriell spillvärme väntas öka, från dagens 8, till 1 procent. Forskningsstudien Spillvärme från industrier och lokaler 2 inom forskningsprogrammet Fjärrsyn har visat 2 Spillvärme från industrier och lokaler, Lars-Åke Cronholm, Stefan Grönkvist och Maria Saxe. Rapport 29:12, Svensk Fjärrvärme, fossila bränslen på väg ut

11 att det finns en potential att fördubbla användningen av industriell överskottsvärme, men fjärrvärmeföretagen gör en försiktigare bedömning. En viktig förutsättning för att prognosen ska bli verklighet är att det finns god tillgång till bränslen de kommande åren. Detta påverkas i sin tur av andra faktorer, exempelvis hur EU ser på hållbarhetskriterierna för biobränsle. Potentialen för oförädlade trädbränslen är stor, menar Kjell Andersson på Svebio. Det går att utnyttja toppar, grenar, stubbar samt rester från röjning och gallring i betydligt större utsträckning än i dag. I dag börjar vi få mer långväga leveranser med låga transportkostnader. Det byggs upp flera terminaler till vilka trädbränsle levereras med tåg och båt. Trädbränslet levereras från överskottsområden, som övre Norrland och sydsvenska höglandet, till underskottsområden som Mälardalen och storstäderna. Detta innebär att vi i dag har helt andra möjligheter att mobilisera avverkningsrester, förklarar han. Det är framförallt i skogen som tillkommande biobränsle kan hämtas under de närmaste 5 1 åren, tror Kjell Andersson. Halm och andra rester från jordbruket kan dock vara konkurrenskraftiga i områden där det finns stora överskott och det samtidigt är långt till skogen. Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist tror däremot inte att prognosens bild av en kraftigt ökad energiutvinning genom förbränning av avfall är realistisk: Jag tror inte att avfallsmängden kommer att öka så mycket på kort tid. Det är en stor överskattning i prognosen. Inte ens i dag finns det tillräckligt mycket avfall att uppbringa i Sverige Värmepump 6% Avfall 22% (%) Industriell spillvärme 1% 22 Torv 3% Naturgas 3% Olja 1% Kol 1% Hjälpel 1% Biobränsle 53% Figur 7. Tillförd energi till fjärrvärmeproduktion, prognos för 215. fossila bränslen på väg ut 11

12 utan vi tvingas importera, och det känns svårt att motivera en så stor ökning av avfallsförbränningen som nästan helt bygger på nettoimport. Det är inte ens säkert att det kommer att finnas något att importera, många intressenter intecknar avfallet på flera håll, säger Weine Wiqvist. Under många år ökade avfallsmängderna med 2 3 procent per år, men lågkonjunkturen har inneburit ett tydligt trendbrott. Avfallsmängderna från industrin har sedan konjunktursvackans början minskat med 15 procent, medan utvecklingen för hushållsavfallet är mer stabil. Weine Wiqvist tror att det kan ta två eller tre år innan avfallsmängderna åter når upp till 28 års nivåer. Även om så sker, så är det inte självklart att mer avfall kommer att vara tillgängligt för energiåtervinning eftersom politiska mål om materialåtervinning och biogas snarare innebär en högst begränsad ökning av avfallsmängden till förbränning. Det gäller trots att förbränningsskatten tas bort. Det skulle möjligen kunna uppfattas som en styrsignal om ökad förbränning men så är det inte, tillägger han, Lena Sommestad betonar att fjärrvärmen står för en av flera pusselbitar i avfallsanvändningen: Först och främst ska avfallet återanvändas, därefter återvinnas. Delar av avfallet kanske fungerar bättre för biogasproduktion, men för det som inte kan GWh Biobränslen Industriell spillvärme Avfall Värme från värmepumpar Hjälpel Köpt hetvatten El till elpannor Torv o Torvbriketter Övrigt fossilt bränsle Naturgas Olja Stenkol Figur 8. Tillförd energi till fjärrvärmeproduktion samt prognos för , GWh. 12 fossila bränslen på väg ut

13 GWh g/kwh Leverenser (GWh) CO2 utsläpp (g/kwh) Figur 9. Genomsnittligt koldioxidutsläpp per levererad g/kwh för hela Fjärrvärmebranschen , prognos till 215 samt fjärrvärmeleveranser och prognos 215. användas till annat kommer fjärrvärmen även fortsatt att vara en viktig pusselbit för att energiutvinna avfallet. Svensk Fjärrvärmes prognos har stämts av mot projekterad och planerad avfallsförbränning hos medlemsföretagen och verkar stämma väl överens med dessa uppgifter. Om planerna sedan blir verklighet beror på en rad yttre omständigheter, exempelvis tillgången till avfall, men också den samhällsekonomiska utvecklingen och tillgång till andra bränslen. Svebios Kjell Andersson tror att skogens potential kan uppväga en eventuell avfallsminskning. Ett ökat uttag av stubbar skulle kunna ersätta hela den beräknade ökningen av avfall. Vi kanske inte klarar ökningen med enbart stubbar redan till år 215, men resten kan täckas av ett ökat uttag av grenar och toppar samt trädbränsle från röjning och gallring, säger han. Som en följd av fjärrvärmeföretagens omställning från fossila till förnybara bränslen minskar också branschens koldioxidutsläpp kraftigt, trots att mer värme levereras. År 27 var koldioxidutsläppen från fjärrvärmeproduktionen 86 gram per levererad kwh. År 215 beräknas utsläppsnivåerna ha minskat till 46 gram per kwh. fossila bränslen på väg ut 13

14 Kraftvärme ökar kraftigt Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag tror att allt mer kraftvärme (samtidig produktion av el och värme) kommer att produceras i framtiden. Enligt prognosen blir det nästan en fördubbling av elproduktionen, till nära 13 TWh år 215. Det är något lägre än tidigare prognoser. Många företag planerar nya kraftvärmeanläggningar. Under perioden beräknas omkring 35 nya anläggningar tas i drift. De två stora bränslena till kraftvärme blir trädbränsle och avfall. Betydligt fler fjärrvärmeföretag kommer att producera kraftvärme år 215 jämfört med i dag. År 27 hade 35 procent av företagen kraftvärme och år 215 beräknas andelen ha ökat till 5 procent. Företagen uppger bland annat att elpriser, bränslepriser och elcertifikat är faktorer som påverkar planerna för utbyggnad GWh Figur 1. Producerad el i kraftvärmeverk vid kombinerad drift i kraftvärmeverk samt prognos för 215, GWh. 14 kraftvärme ökar kraftigt

15 Antal företag Leverenser GWh Figur 11. Levererad fjärrkyla och antal företag som levererar fjärrkyla, samt prognos för , GWh. Fler och större leveranser av fjärrkyla Fjärrkyla bygger i grunden på samma distributionsteknik som fjärrvärme. Kyla kan produceras med hjälp av flera olika tekniker. Värmeenergin i fjärrvärmen kan till exempel användas i absorptionskylmaskiner och som sorptiv kyla, dvs luftburen kyla. Även så kallad frikyla kan användas. Då används vatten från exempelvis sjöar i separata system för kallvatten. För fjärrvärmeföretagen ger fjärrkylan möjligheter till ökad försäljning under de delar av året då de traditionella värmeleveranserna är små. Prognosen visar att Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag räknar med kraftigt ökade leveranser av fjärrkyla till år 215, från dagens nivå på nära,8 TWh till drygt 1,3 TWh år 215. Ökningen beror både på att fler företag räknar med att leverera fjärrkyla, 28 procent av företagen tror att de säljer fjärrkyla år 215 mot 22 procent år 27, och på att vissa företag bygger ut sina nät för dessa leveranser. Lena Sommestad framhåller att synen på fjärrkyla förändrats de senaste åren: För några år sedan ansågs fjärrkyla vara överflödigt, en komfort vi kanske inte skulle kosta på oss. Men fjärrkyla är ingen lyx, särskilt inte för sjukhus och äldreboenden och mot bakgrund av de värmeböljor vi ser till följd av klimatförändringarna. Det är oerhört viktigt att fjärrvärmeföretagen kan erbjuda fjärrkyla som ett alternativ till elproducerad kyla. Det handlar även här om att använda energiresurserna mer effektivt. Dessutom ger fjärrkylan företagen möjlighet att jämna ut försäljningen över året, och det finns även en god potential för export av teknik och kunnande, säger Lena Sommestad. Prognosen visar att fjärrvärmeföretagen räknar med att så kallad frikyla (till exempel kallt sjövatten) och absorptionskylmaskin är de två vanligaste produktionssätten för fjärrkyla år 215. fler och större leveranser av fjärrkyla 15

16 Omslagsbild: Mikael Dubois Text och form: Press Art AB Tryckeri: Wikströms tryckeri, Uppsala 29 Svensk Fjärrvärme Stockholm Telefon Fax Besöksadress: Olof Palmes gata 31, 6 tr. E-post kontakt@fjarrvarme.org