Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson N2007/386/E
|
|
- Ola Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen har beretts tillfälle att yttra sig över Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd och vill anföra följande: Sammanfattning av Svebios synpunkter: - Det nationella målet för utbyggd solvärme är för lågt satt. Målet bör ligga på nivån 1-2 TWh istället för föreslagna 0,4 TWh. Ett slutligt nationellt mål för 2020 bör fastställas i samband med att Sverige formulerar den nationella handlingsplan för förnybar energi som kommer att krävas inom ramen för EU:s nya gemensamma energipolitik. - Svebio biträder förslaget att samordna stödet till solvärme i ett samlat enkelt stöd. Men stödet måste vara högre än det stöd som ges idag för att stimulera en snabbare utbyggnad. Stödet bör fördubblas till 5 kr per producerad kwh/år, istället för den föreslagna nivån på 2,50 kr. - Kombinerade system pellets-sol gör det möjligt att klara både värme- och varmvattenförsörjning på ett effektivt sätt med uteslutande förnybara energikällor. Sådana helhetslösningar bör prioriteras i det fortsatta utvecklingsarbetet. - Det befintliga stödet för konvertering från elvärme bör kompletteras så att stöd också ges till lösningar med pelletskamin. - Nya småhus som byggs utanför områden där fjärrvärmeförsörjning är möjlig bör byggas så att de helt klarar sin värme- och varmvattenförsörjning med förnybar energi, och med sådan teknik att de klarar även längre strömavbrott. Angeläget med fortsatt solvärmestöd Energi- och klimatpolitiken ställer stora krav på en snabb energiomställning med minskad användning av fossila och icke-förnybara energikällor och ökad användning av förnybar energi. Sverige har förutsättningar att klara huvuddelen av energiförsörjningen med förnybar energi, där bioenergi och vattenkraft utgör basen, kompletterat med vindkraft, vågkraft och solenergi. Jämfört med bioenergin är solenergin än så länge en liten energikälla, men solenergin har uppenbara fördelar, som även påpekas i Boverkets rapport och i underlaget från K-Konsult.
2 Som en del av den gemensamma europeiska energipolitiken formulerar EU en målsättning att öka andelen förnybar energi i unionen till 20 procent För att nå det gemensamma målet måste alla medlemsländer kraftigt öka tillförseln av förnybar energi, och dessa ambitioner ska fastställas i nationella handlingsplaner för förnybar energi. För Sveriges del kommer sannolikt huvuddelen av den ökade tillförseln av förnybar energi att ske i form av bioenergi. Men även de övriga förnybara energislagen måste lämna betydande bidrag. Solvärmen intar här en särställning. Den kan likställas med energieffektivisering genom att den minskar behovet av att tillföra extern energi till huset. Svebios grundläggande inställning när det gäller ekonomiska styrmedel i energipolitiken är att dessa ska vara generella och långsiktiga, och att de främst ska prissätta de miljö-, hälso- och säkerhetskostnader som följer med vissa energislag. Det främsta styrmedlet i värmesektorn är koldioxidskatten. Speciella riktade stöd bör generellt undvikas. När det gäller solvärme finns dock särskilda skäl att ge ett kompletterande investeringsstöd. Orsaken är att kostnaden för solvärme helt och hållet är en kapitalkostnad. Den privatekonomiska lönsamheten är låg, även vid en relativt hög beskattning av villaolja och elvärme. Den samhällsekonomiska vinsten och de miljöpolitiska fördelarna av utbyggd solvärme är däremot betydande. Viktigt undvika stop-and-go-politik Den hittillsvarande stödpolitiken på solvärmeområdet är en bra illustration till hur stop-andgo-politik ställer till stora problem för aktörerna på marknaden. Som framgår av K-Konsults rapport på sidan 11 har installationerna av solfångare varierat mycket kraftigt mellan åren, till stor del beroende på att stödsystemen gång på gång ändrats, genom att stöd införts under begränsade tidsperioder för att därefter tas bort, eller genom att villkoren förändrats. Under senare år har solvärmen, som framgår av rapporten, fått stöd genom ett lapptäcke av olika stöd. Det är nu mycket angeläget att utforma ett solvärmestöd som är långsiktigt, stabilt och enkelt. Dessutom bör stödet ligga på en sådan nivå att det ger god privatekonomisk lönsamhet för investeringarna. Det nationella målet för solvärme Svenska solenergiföreningen, SEAS, har beräknat en potential på drygt 2 TWh för solvärme till K-Konsult reducerar efter sin egen analys den siffran till 1 TWh. Boverket har därefter ytterligare reducerat ambitionen till 0,4 TWh. Denna nivå har Boverket kommit fram till genom att förutsätta att 1 miljon kvadratmeter solfångare installeras fram till Det ges inget annat underlag för denna målsättning än att Boverket anser det vara en rimlig nivå. 0,4 TWh motsvarar en promille av Sveriges energitillförsel! En installation av kvadratmeter solfångare per år under de kommande fem åren ( ) innebär visserligen en fördubbling av dagens nivå, men det är en fördubbling från en mycket låg nivå. För att skapa underlag för en utvecklingskraftig solenergibransch behövs en mycket högre nivå vilket också framgår av K-Konsults rapport. Varje företag måste kunna producera åtminstone kvadratmeter per år, och det finns ett tiotal företag verksamma i branschen. Om man förutsätter en genomsnittlig solfångaryta på 10 kvadratmeter per hus ger en installation av 1 miljon kvadratmeter solvärme för småhus. Det innebär att bara 6 procent av småhusen 2020 har solvärme.
3 Man kan jämföra det svenska målet med den utveckling som skett i Österrike, där man redan idag har omkring två miljoner kvadratmeter solfångare på en befolkning som är något mindre än den svenska. Solvärme kontra biobränsle och fjärrvärme Svebio ser biobränsle och solvärme som kompletterande och samverkande energiformer, inte som konkurrenter. Som framgår av rapporterna kommer solvärme i första hand att ersätta el och olja för varmvatten- och värmeproduktion. Det är gentemot dessa energislag solvärmen kan vara konkurrenskraftig med ett riktigt stöd. Biobränslen (pellets, ved, flis) har en lägre kostnadsnivå. Detsamma gäller fjärrvärme, som ju idag till större delen baseras på biobränslen. Det framgår av K-Konsults rapport att solvärmen har svårigheter att etablera sig i större fjärrvärmesystem med kraftvärmeproduktion, avfallsförbränning eller spillvärme. Utbyggnaden av solvärme sker mest optimalt utanför sådana fjärrvärmeområden. Med en riktig taxesättning från fjärrvärmeföretagen blir det inte intressant för småhusägarna att installera solvärme i dessa områden. Kombinationssystem sol biobränsle Möjligheterna att kombinera solvärme och biobränsleuppvärmning erbjuder stora fördelar. Detta har inte tillräckligt lyfts fram i rapporterna. I nyligen publicerad forskning från Högskolan i Dalarna (Centrum för solenergiforskning) visas att man kan minska tillförseln av el för värme och varmvatten med upp till 78 procent i ett hus med direktverkande elvärme, genom att installera pelletskamin kombinerat med solfångare för varmvatten. En totalkonvertering med vattenmantlad pelletskamin, solfångare, ackumulatortank och vattenradiatorer ger en minskad elförbrukning på upp till 89 procent (exklusive hushållsel). Men här blir förstås kostnaden mycket högre. I system där pelletspanna kombineras med solfångare kan pelletsförbrukningen reduceras med en tredjedel. Solfångaren klarar försörjningen med varmvatten under huvuddelen av sommarhalvåret. Pelletspannan kan stängas av under den tid då pelletseldningen sker med låg last och därmed låg verkningsgrad. Årsverkningsgraden för pelletspannan kan därmed höjas väsentligt. Det kombinerade systemet klarar hela värme- och varmvattenbehovet under året. När solfångaren enbart installeras för att ersätta varmvattenberedning med el innebär det att skillnaden i effektuttag i elsystemet ökar mellan sommar och vinter. Med ett kombinationssystem pellets-sol undviks detta. Man kan också säga att solfångaren ger direkt solenergi när denna finns tillgänglig, medan pelletspannan/pelletskaminen kompletterar husets energiförsörjning med lagrad solenergi under resten av året. I det fortsatta utvecklingsarbetet kring solenergi bör kombinationslösningar sol-biobränsle vara ett prioriterat område. System bör tas fram både för konvertering av hus med direktverkande el och för nybyggda småhus. Värmepumpsstöd bara i kombination med solvärme Möjligheten att generellt få stöd för installation av värmepump vid konvertering bör avskaffas. Skälet är att värmepumpens elförbrukning är marginalel, som på den nordiska elmarknaden i stort sett alltid är kolkondens.
4 Stöd skulle dock kunna utgå för den typ av bergvärmepump som kombineras med solfångare, och som innebär att man under sommarhalvåret laddar ner värme från solfångaren i berget. Om man kan visa att värmefaktorn stiger kraftigt, t ex från 3 till 7, borde det kunna utgå ett stöd eftersom man då klart minskar CO2-utsläppet i systemet. Solvärme i alla nya hus utanför fjärrvärme Det är ologiskt att ge omfattande statligt stöd till installation av solfångare på äldre hus och samtidigt bygga nya hus utan krav på solfångare. Kostnaden för att installera solvärme i nya hus är mycket lägre än vid konvertering, eftersom solfångarna kan integreras i husets konstruktion, och upphandlingen av komponenter i större serier kan pressa kostnaderna. Regeln måste vara att man ska bygga rätt från början. Nybyggnadsreglerna bör ändras så att nya hus som byggs utanför fjärrvärmenät förses med förnybar värmeförsörjning, där solvärme är en viktig komponent. För småhus som byggs utanför tätort är det naturligt att dessa förses med biobränsle/sol-system som är så utformade att de klarar längre strömavbrott med batteristöd. Kommentarer till rapportens konkreta förslag: Samordnat stöd Det är bra att alla solvärmestöd samordnas och utgår till alla som installerar solvärme med samma villkor: småhusägare, andra fastighetsägare, fjärrvärmeföretag, industrier, offentliga lokaler, konvertering, nybyggnation osv. Mottagare av stödet Svebio stödjer förslaget att vidga kretsen av mottagare av stödet och ta bort regeln om att energiproduktionen ska vara för eget värmebehov. Vi delar uppfattningen att detta öppnar för närvärmecentraler och system där man kan placera solfångare utspritt kopplade till ett fjärrvärmenät. Stödnivån Stödnivån 2,50 kr per kilowattimme (årligt värmeutbyte) är uppenbarligen för lågt. Denna stödnivå gäller redan idag och har inte medfört tillräckligt stora investeringar i solvärme. Boverket ger inget skäl till varför intresset plötsligt skulle öka vid en oförändrad stödnivå. Den statistik som redovisas visar dessutom redan nu en sjunkande tendens för ansökningar under senare år trots höga el- och oljepriser. När det gäller ansökningar till offentliga lokaler och flerbostadshus verkar dessa vara ytterst få. Med det nuvarande stödet får man enligt rapporten i genomsnitt omkring kr av en totalkostnad omkring kr för ett kombisystem och knappt kr av en totalkostnad på knappt kr för ett varmvattensystem. Boverket förslår nu att det förra stödet förblir detsamma som idag och att stödet för enbart varmvattenberedning (vid direktverkande el) höjs till ett schablonstöd på kr. Svebios förslag är att det generella stödet höjs till 5 kr per kwh värmeutbyte, och att schablonstödet till enbart varmvattenberedning inte genomförs. Vi anser att man bör undvika att ge olika stöd till olika lösningar, utan istället premiera produktionsförmågan generellt med samma belopp. Det bör vara upp till fastighetsägarna att bedöma om man vill installera enbart
5 solfångare för varmvatten eller solfångare som del i ett kombinerat system, t ex i kombination med pelletsvärme eller en värmepump. Om man av statsfinansiella skäl önskar begränsa stödet är det mest naturliga att inte ge stöd i områden som kan försörjas med fjärrvärme med kraftvärme. Varaktighet Boverket säger ingenting om varaktigheten i stödet. Vi anser att det är angeläget att statsmakterna ger en garanti för att solvärmestödet är långsiktigt, t ex att det är oförändrat under tio år. Detta för att undvika stop-and-go-effekter för branschen. Svenska Bioenergiföreningen Kent Nyström verkställande ledamot
Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17
Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSVAR 2005-08-17 M2005/4020/E Till Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på promemoria om Investeringsstöd för konvertering
Läs merRemissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.
Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av
Läs merM2005/99/E. Remissvar: Energideklarering av byggnader - för en effektivare energianvändning (SOU 2004:109)
Kjell Andersson 2005-02-04 M2005/99/E Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Energideklarering av byggnader - för en effektivare energianvändning (SOU 2004:109) Svenska Bioenergiföreningen
Läs merAriterm Solsystem. Sänk uppvärmningskostnaden. Ariterm integrerade pellets/solsystem 75%
Sänk uppvärmningskostnaden upp till 75% Ariterm integrerade pellets/solsystem Ariterm Solsystem Ariterm Solsystem Förnyelsebar energi från samma källa David Wiman är produktansvarig för Ariterms satsning
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merKent Nyström Lars Dahlgren
Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merBiokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Läs merInformation om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus
Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus, ett flerbostadshus eller en bostadsanknuten lokal med direktverkande elvärme och genomför
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2005:1255) om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus; SFS 2006:125 Utkom från trycket den 7 mars 2006 Omtryck utfärdad
Läs merRemissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)
Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merHur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI
Läs merOptimering av el- och uppvärmningssystem i en villa
UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merBoverket. Ett fortsatt solvärmestöd
Boverket Ett fortsatt solvärmestöd Ett fortsatt solvärmestöd Boverket december 2006 Titel: Ett fortsatt solvärmestöd Utgivare: Boverket december 2006 Upplaga: 1 Antal ex: 30 Tryck: Boverket internt Diarienummer:
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merEgenproducerad energi - så funkar det
Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk
Läs merSol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik
Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten
Läs merVälja nytt värmesystem Det är inte enkelt att välja nytt värmesystem. Det finns många alternativ att välja på och det är osäkert hur höga de framtida
Välja nytt värmesystem Det är inte enkelt att välja nytt värmesystem. Det finns många alternativ att välja på och det är osäkert hur höga de framtida energipriserna kommer att bli. Om du har en panna som
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merSOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS
SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS Innehåller information om olika systempaket som nyttjar solenergi! NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER MED SOLVÄRME! SOLVÄRMESYSTEM Här följer grundläggande beskrivningar av de vanligaste systemen
Läs merKlarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)
Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och
Läs merFinsk energipolitik efter 2020
Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation
Läs merEnergieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009
Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen
Läs merSolenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag
Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering
Läs merSå vill regeringen utveckla solenergin. Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet
Så vill regeringen utveckla solenergin Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet Stor global potential Den globala potentialen för solel är mycket stor, långt mycket större än världens totala
Läs merFörslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb
Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet
Läs merRamöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden
Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni 2016 - konsekvenser för värmemarknaden 2016-10-13 Ramöverenskommelsen från energikommissionen, juni 2016 Fem riksdagspartier står bakom: Socialdemokraterna
Läs merRemissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)
2008-06-12 Miljödepartementet Dnr: 103 03 Stockholm M2008/1040/Mk Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-02- 03 REMISSYTTRANDE Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Svebios synpunkter på förslaget till statsstödsregler Svebio har tagit del av förslaget
Läs merEnergieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting
Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merUppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177
Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som
Läs merVälkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö
Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer
Läs merJordbrukaren - framtidens oljeshejk!
Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt
Läs merInnehåll. Solstrålning i Europa. Att tänka på.. Varför solvärme i Sverige? Stor andel av energianvändning till värme
Innehåll Solvärme En mogen teknik med potential för nya marknader Dr Chris Bales Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna Styrelsemedlem svenska solenergiföreningen Bakgrund Marknadsläget
Läs merInformation om stöd för konvertering. elvärme i småhus
Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i småhus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus med direktverkande elvärme och genomför någon av nedan uppräknade åtgärder kan du få stöd.
Läs merHANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER
HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Läs mer11 Fjärrvärme och fjärrkyla
11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen
Läs merRemissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader
2015-08- 31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser- energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader
Läs merLATHUND olika begrepp som förekommer i branschen
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda
Läs merHur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming
Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merNytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen
Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och Erik Thornström 1 Innehåll Genomförandet av EU:s energieffektiviseringsdirektiv Översyn av Boverkets byggregler Budgetpropositionen
Läs mer2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se
Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria
Läs merYttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till
Läs merFjärrvärme, styrmedel och elmarknaden
November 2015 Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden Erik Dotzauer Effekt på elmarknaden Fjärrvärmen har en roll att spela Effekt 27 GW Minska effekten (fjärrvärme istället för elbaserad uppvärmning) Import
Läs merFram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.
De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merSolenergi som framtiden älskar.
Solenergi som framtiden älskar. Grundat 1997 Djurmo mellan Borlänge och Leksand, Dalarna Leverantör av flexibla värmesystem med solvärme. Leverantör och installatör av solcellsanläggningar för elproduktion
Läs merSolenergi Hållbart & gratis!
Solenergi Hållbart & gratis! Redaktion Projektledning: Energikontoret Skåne Författare: Lena Gunnarsson, Johan Nyqvist, Thomas Lundberg (LIA-student) och Caroline Wendel, Energikontoret Skåne Referensgrupp:
Läs merPellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se
Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket
Läs mer2005-07-04 M2005/4020/E
Promemoria 2005-07-04 M2005/4020/E Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för energifrågor Investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus 1 Inledning och bakgrund
Läs merKlimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB
Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik
Läs merFÖRNYBART TILL 100% HELT KLART MÖJLIGT
Sveriges framtida energiförsörjning FÖRNYBART TILL 100% HELT KLART MÖJLIGT Bengt Göran Dalman Målbilden är att Sverige på sikt skall ha en energiförsörjning inom alla sektorer Som inte påverkar klimatet
Läs merFastighetsvärme. med pellets som energikälla
Fastighetsvärme med pellets som energikälla Fullutrustad värmemodul 00 kw med 40 m pelletssilo Fullutrustad Modulvärme från Baxi Modulvärme kan via den inbyggda värmeväxlaren enkelt kopplas mot befintligt
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merSolenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen
Solenergi en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen En timmes solinstrålning mot jordytan motsvarar den energi mänskligheten förbrukar på ett helt år! Ett vanligt villatak tar emot
Läs mer8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014
8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs merVår främsta energikälla.
Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger
Läs merErik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27
Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande
Läs merGrøn varme hvad er det egentlig i 2030?
Grøn varme hvad er det egentlig i 2030? Fjärrvärmens utmaningar i en ny energivärld Mats Didriksson, Affärsområdeschef Energi 2017-08-31 Agenda Kraftringen ett företag i förändring i en förändrad energivärld
Läs mer40 %av jordens energianvändning
40 %av jordens energianvändning går inte till att försörja den växande befolkningen. Den går till att värma och kyla fastigheter. Du läste rätt. Jordens befolkning ökar i en allt snabbare takt, medan vi
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merFjärrvärme i Renovering
Fjärrvärme i Renovering Exempel och möjligheter Magnus Stjerndahl, tekn lic Sammanfattning Värme- och elproduktion med låg miljöpåverkan Borås Energi med värme- och elproduktion baserad på biobränsle-
Läs merJohn Johnsson. Profu är e) oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter. Etablerades 1987 och är idag 20 personer
John Johnsson Profu är e) oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter profu Etablerades 1987 och är idag 20 personer Värmemarknadens omsä-ning - 2012, kundperspek7v
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merEnergiframtiden med nollvision för klimatet!
Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt
Läs merTariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB
Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson
Läs merTanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy
Läs merFöretagspresentation
Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa
Läs merEnergiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?
Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att
Läs mer2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864
Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se
Läs merRemissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi
REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen
Läs mermyter om energi och flyttbara lokaler
5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med
Läs merFjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige
Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.
Läs merHur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Energi- och Klimatprogram för Örebro län
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2017-04- 10 REMISSYTTRANDE Till Länsstyrelsen i Örebro län Åsa Ödman Remissyttrande över Energi- och Klimatprogram för Örebro län 2017-2020 Vi tackar
Läs merSystem 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x
System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla
Läs merKlimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104
Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merSolenergi i byggnader. 10 okt 2017
Solenergi i byggnader 10 okt 2017 Program 09.30 Inledning 09.45 Vad påverkar potentialen för solenergi på byggnader? 11.00 Bensträckare 12.30 Lunch 13.30 Ekonomiska förutsättningar, varför ska du satsa
Läs merRemissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9
Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning
Läs merVälkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025.
Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva
Läs merSvar på motion om att verka för att gynna solen som energikälla till kommunens bostads- och fastighetsbestånd
1(5) Micael Holm tel. 040-626 8412 Micael.holm@svedala.se Tjänsteskrivelse 2017-09-29 Dnr: 2016-000113 Svar på motion om att verka för att gynna solen som energikälla till kommunens bostads- och fastighetsbestånd
Läs merFörnybar energi och Boverkets byggregler
2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande
Läs mer