Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 177

Transkript

1 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige , 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006

2 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som berör uppvärmningsfrågor i Värnamo kommun. Policyn är utformad med utgångspunkt från Värnamo kommuns miljöprogram och energistrategi. Där framgår att kommunen ska verka för minskad användning av fossila bränslen, ett utbyggt fjärr- och närvärmenät och en ökad biobränsleandel i fjärrvärmenätet. Undantag från policyn kan göras under särskilda omständigheter. INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOLVÄRME 3 Sida EL 3 Direktverkande el 3 Elpanna 3 Värmepump. 4 BIOBRÄNSLEN 5 Ved basuppvärmning. 6 Ved sekundär uppvärmning.. 7 Pellets basuppvärmning. 8 Pellets sekundär uppvärmning. 9 Stora biobränsleanläggningar.. 9 FOSSILA BRÄNSLEN 10 Olja/Gasol/Naturgas UPPVÄRMNING VID PLANLÄGGNING Bilaga 1 - Bilaga 2 - Kartor över skyddsområden för kommunala vattentäkter Kartor över områden klassificerade efter eldningsförutsättningar Bilaga 3 - Krav på anläggningar och rökgasutsläpp (30)

3 SOLVÄRME Solvärme är det minst miljöpåverkande uppvärmningssättet eftersom det i princip inte ger några utsläpp till luften. Solvärme räcker inte till för uppvärmning under hela året och måste därför kombineras med ett annat uppvärmningssystem. Solvärme kan antingen anslutas till en värmepannas ackumulatortankssystem eller till en varmvattenberedare. För solvärmepanel som fälls in i och har samma lutning som taket behövs inte bygglov. Om solvärmepanelen däremot ska monteras så att den är vinklad mot eller skjuter ut från befintligt tak behövs oftast bygglov. Miljö- och stadsbyggnadskontoret bör alltid kontaktas i god tid innan anläggningen installeras. EL Miljöpåverkan från el beror på hur elen produceras. I Sverige produceras huvuddelen av elen från kärnkraft och vattenkraft. En liten del kommer från fossila och förnybara bränslen. När efterfrågan på el överstiger vad som produceras i Sverige, framförallt under den kalla årstiden men också när nivåerna i vattenmagasinen är låga, importeras el. Denna el kommer till största delen från kolkondenskraftverk i norra Europa. All ökad elanvändning i Sverige innebär i princip också ökad import av el som producerats med fossila bränslen. En värmepump som ersätter direktverkande el eller elpanna ger en positiv miljöeffekt eftersom den minskar elbehovet. En värmepump som ersätter en oljepanna kan innebära att det endast blir en lokal miljöförbättring om pumpen drivs av el som producerats genom kolkraft i exempelvis Danmark eller Finland. DIREKTVERKANDE EL Miljö- och stadsbyggnadsnämnden avråder från utbyte till eller nyinstallation av direktverkande el. ELPANNA Installation av elpanna bör alltid kombineras med annat uppvärmningssystem med förnybart bränsle, t.ex. solvärme eller pelletskamin. 3 (30)

4 VÄRMEPUMPAR Värmepumpen utnyttjar lagrad värme från mark, ytvatten, grundvatten eller luften. Omkring två tredjedelar av den tillförda energin till värmepumpen kommer från mark/vatten/luft och ungefär en tredjedel kommer från el. Installation av värmepump för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten kräver anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. Inom fjärrvärmeområden förordas anslutning till fjärrvärme framför ytjord- eller bergvärme eftersom fjärrvärmen till största delen baseras på förnyelsebar energi (biobränsle) och är ett uppvärmningssystem som kan försörja många fastigheter. För verksamheter, t.ex. industrier, flerbostadshus m.fl., anser miljö- och stadsbyggnadsnämnden att större krav kan ställas än för enskilda. För verksamheter belägna inom fjärrvärmeområden och som vill installera värmepumpar görs därför en bedömning i varje särskilt fall om installationen uppfyller miljöbalkens krav på försiktighet och val av bästa möjliga teknik, jämfört med att i stället ansluta verksamheten till fjärrvärme. Skyddsområden för vattentäkter Inre skyddsområde Bergvärme Grundvattenvärme Ytjordvärme Ytvattenvärme Yttre skyddsområde Bergvärme Grundvattenvärme Ytjordvärme Ytvattenvärme Övriga områden Bergvärme Grundvattenvärme Ytjordvärme Ytvattenvärme Avslås Avslås Avslås Avslås Avslås Avslås Tillstyrks efter särskild prövning Tillstyrks efter särskild prövning Tillstyrks Avstyrks Tillstyrks Tillstyrks Bilaga 1 Kartor över skyddsområden för kommunala vattentäkter 4 (30)

5 BIOBRÄNSLEN Ved och pellets är förnybara bränslen som vid bra förbränning inte orsakar ökad växthuseffekt. Beroende på eldningsanläggningens standard varierar utsläppen av miljöskadliga ämnen när man eldar ved och pellets. Vedeldning i en gammal panna utan ackumulatortank ger t.ex. mycket höga utsläpp av partiklar och kolväten. Eldning med pellets ger i allmänhet lägre utsläpp än eldning med ved beroende på tekniken och bränslet. För uppvärmningsändamål förordas därför eldning med pellets i pelletsbrännare, pelletspanna eller pelletskamin hellre än ved. Bygganmälan krävs i de flesta fall för ved- och pelletseldning. Stora anläggningar kräver dessutom anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. Miljö- och stadsbyggnadskontoret och skorstensfejarmästaren ska alltid kontaktas i god tid innan anläggningen installeras. Inom fjärrvärmeområden förordas anslutning till fjärrvärme framför enskilda vedeller pelletsanläggningar. Fjärrvärmen baseras huvudsakligen på bioenergi och produktionen sker med hög verkningsgrad och effektiv rening av rökgaserna vilket ger lägre utsläpp av flertalet miljöpåverkande ämnen än motsvarande värmeproduktion i många små anläggningar. För verksamheter, t.ex. industrier, flerbostadshus m.fl. anser miljö- och stadsbyggnadsnämnden att större krav kan ställas än för enskilda. För verksamheter som är belägna inom fjärrvärmeområden och som vill installera ved- eller pelletsanläggning görs därför en bedömning i varje särskilt fall om installationen uppfyller miljöbalkens krav på försiktighet och bästa möjliga teknik, jämfört med att i stället ansluta verksamheten till fjärrvärme. Inom tätorter och planlagda områden har vissa områden bedömts ha bättre respektive sämre förutsättningar ur eldningssynpunkt. Indelningen har gjorts med avseende på framför allt topografi och vindförhållanden. I områden som bedömts ha dåliga förutsättningar för eldning ställs högre krav på eldningsanläggningar och rökgasutsläpp. Om olägenheter för närboende uppkommer på grund av eldning kan miljö- och stadsbyggnadsnämnden kräva åtgärder av den som eldar för att avhjälpa olägenheterna. Mätningar av rökgasutsläppen, förbättringar av eldningsanläggningen och/eller begränsningar av eldningen är exempel på krav som kan ställas. Bilaga 2 Kartor över områden klassificerade efter eldningsförutsättningar Bilaga 3 Krav på anläggningar och rökgasutsläpp 5 (30)

6 VED - BASUPPVÄRMNING MAX 50 KW vedpannor och ackumulatortankar Utbyte av befintlig vedpanna/vedeldad kombipanna till ny vedpanna Tillstyrks under följande förutsättningar: miljögodkänd panna med tillräckligt stor ackumulatortank anläggningen ska under drift klara Boverkets utsläppskrav för fastbränsleanläggningar Befintlig panna som kompletteras med ackumulatortank Tillstyrks under förutsättning att pannan under drift klarar Boverkets utsläppskrav för fastbränsleanläggningar Även om pannan kompletteras med ackumulatortank är det inte säkert att anläggningen blir miljömässigt godtagbar. Pannor med liten effekt och eldstadsvolym samt låg verkningsgrad kan endast eldas mot en liten ackumulatortank eftersom panna och rökkanal annars riskerar att överhettas. Rökgasutsläppen från en sådan anläggning blir därför ofta stora även med ackumulatortank inkopplad. Skorstensfejarmästaren ska alltid rådfrågas angående dimensionering av ackumulatortanken. Nyinstallation av vedpanna Tätorter och planlagda områden Avstyrks Kan tillstyrkas i områden med gles bebyggelse, där risken för störningar bedöms vara liten, under följande förutsättningar: miljögodkänd panna med tillräckligt stor ackumulatortank anläggningen ska under drift klara Boverkets utsläppskrav för fastbränsleanläggningar Övriga områden Tillstyrks under följande förutsättningar: miljögodkänd panna med tillräckligt stor ackumulatortank anläggningen ska under drift klara Boverkets utsläppskrav för fastbränsleanläggningar 6 (30)

7 VED - SEKUNDÄR UPPVÄRMNING MAX 50 KW vedeldade lokaleldstäder t.ex. kaminer och spisinsatser Tätorter och planlagda områden med goda eller normala förutsättningar för eldning Tillstyrks under följande förutsättningar: miljögodkänd anläggning anläggningen ska under drift klara Boverkets utsläppskrav för kaminer anläggningen bör bara användas för trivseleldning Tätorter och planlagda områden med dåliga förutsättningar för eldning Tillstyrks under följande förutsättningar: miljögodkänd anläggning anläggningen ska under drift klara Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts utsläppskrav för P-märkning av vedeldade lokaleldstäder anläggningen bör bara användas för trivseleldning Förtätad bebyggelse (mindre än 9 m mellan bostadshus) a) Ingen mekanisk tilluftsventilation Angränsande grannar ska få yttra sig. Tillstyrks under följande förutsättningar: miljögodkänd anläggning anläggningen ska under drift klara Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts utsläppskrav för P-märkning av vedeldade lokaleldstäder anläggningen bör bara användas för trivseleldning b) Mekanisk tilluftsventilation Avstyrks Övriga områden Tillstyrks 7 (30)

8 PELLETS - BASUPPVÄRMNING MAX 50 KW pelletsbrännare, pelletspannor Utbyte och nyinstallation av pelletsbrännare/pelletspanna Tätorter och planlagda områden med normala eller goda förutsättningar för eldning Tillstyrks under följande förutsättningar: miljögodkänd pelletsbrännare/pelletspanna anläggningen ska under drift klara Boverkets utsläppskrav för fastbränsleanläggningar Tätorter eller planlagda områden med dåliga förutsättningar för eldning Tillstyrks under följande förutsättningar: miljögodkänd pelletsbrännare/pelletspanna anläggningen ska under drift klara Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts utsläppskrav för P-märkning av pelletsbrännare och pelletspannor Förtätad bebyggelse (mindre än 9 m mellan bostadshus) Tillstyrks under följande förutsättningar: miljögodkänd pelletsbrännare/pelletspanna anläggningen ska under drift klara Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts utsläppskrav för P-märkning av pelletsbrännare och pelletspannor Övriga områden Tillstyrks under följande förutsättningar: miljögodkänd pelletsbrännare/pelletspanna anläggningen ska under drift klara Boverkets utsläppskrav för fastbränsleanläggningar 8 (30)

9 PELLETS - SEKUNDÄR UPPVÄRMNING MAX 50 KW pelletskaminer Tätorter och planlagda områden med goda eller normala förutsättningar för eldning Tillstyrks under följande förutsättningar: miljögodkänd pelletskamin anläggningen ska under drift klara Boverkets utsläppskrav för kaminer Tätorter och planlagda områden med dåliga förutsättningar för eldning Tillstyrks under följande förutsättningar: miljögodkänd pelletskamin anläggningen ska under drift klara Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts utsläppskrav för P-märkning av pelletskaminer Förtätad bebyggelse (mindre än 9 m mellan bostadshus) Tillstyrks under följande förutsättningar: miljögodkänd pelletskamin anläggningen ska under drift klara Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts utsläppskrav för P-märkning av pelletskaminer Övriga områden Tillstyrks under följande förutsättningar: miljögodkänd pelletskamin anläggningen ska under drift klara Boverkets utsläppskrav för kaminer STORA BIOBRÄNSLEANLÄGGNINGAR För fastbränsleanläggningar över 50 kw upp till och med 300 kw gäller Boverkets utsläppskrav. För fastbränsleanläggningar över 500 kw krävs anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. >500 kw 10 MW Anmälan >10 MW Tillstånd Med stöd av miljöbalken kan särskilda krav ställas på alla fastbränsleanläggningar. 9 (30)

10 FOSSILA BRÄNSLEN Olja, gasol och naturgas är fossila bränslen som inte är förnybara och som orsakar ökad växthuseffekt. Vid nyinstallation av anläggning för förbränning av olja, gasol eller naturgas krävs bygganmälan. Om olja, gasol eller naturgas ersätter annat bränsleslag behövs bygganmälan om bytet medför större ingrepp i anläggningen. För anläggningar upp till 400 kw för eldning med olja eller gas gäller Boverkets utsläppskrav. I bilaga 3 finns en specifikation av kraven. För anläggningar för förgasning eller förbränning av olja, gasol eller naturgas med en total installerad effekt över 200 MW krävs tillstånd enligt miljöbalken. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden avråder från nyinstallation av fossila bränslen. UPPVÄRMNING VID PLANLÄGGNING Vid detaljplaneläggning ska förutsättningarna att ansluta området till fjärrvärme eller närvärme alltid utredas. 10 (30)

11 11 (30) Bilaga 1

12 12 (30) Bilaga 1

13 13 (30) Bilaga 1

14 14 (30) Bilaga 1

15 15 (30) Bilaga 1

16 16 (30) Bilaga 1

17 17 (30) Bilaga 1

18 18 (30) Bilaga 1

19 19 (30) Bilaga 1

20 20 (30) Bilaga 1

21 21 (30) Bilaga 1

22 22 (30) Bilaga 1

23 23 (30) Bilaga 1

24 24 (30) Bilaga 2

25 25 (30) Bilaga 2

26 26 (30) Bilaga 2

27 27 (30) Bilaga 2

28 28 (30) Bilaga 2

29 Bilaga 3 Krav på anläggningar och rökgasutsläpp Förklaring av begrepp OGC = organiskt bundet kol THC = totalkolväte O 2 = syrgas NO x = kväveoxider CO = kolmonoxid CO 2 = koldioxid Miljögodkänd anläggning Med miljögodkänd anläggning menas en anläggning som är provad av Statens Provningsanstalt och som uppfyller Boverkets utsläppskrav. Ackumulatortank Faktorer som påverkar hur stor ackumulatortank som behövs är bland annat pannans effekt och verkningsgrad samt eldstadens volym. En ackumulatortank ska alltid ha minst så stor volym att den klarar att ta emot värmen från ett fullt vedinlägg i pannan. För en traditionell panna med % verkningsgrad och omkring 100 l eldstadsvolym krävs i normalfallet en ackumulatortank på minst 1500 l. En för stor ackumulatortank till en gammal panna kan medföra brandrisk. Skorstensfejarmästaren ska alltid rådfrågas angående dimensionering av ackumulatortank. Boverkets utsläppskrav Avser de utsläppskrav som finns i Boverkets byggregler (BFS 2006:12) Fastbränsleanläggningar Pannor med manuell bränsletillförsel (t.ex. ved) effekt max 50 kw - OGC högst 150 mg/m 3 n torr gas vid 10 % O 2 effekt över 50kW - max 300 kw - OGC högst 100 mg/m 3 n torr gas vid 10 % O 2 Pannor med automatisk bränsletillförsel (t.ex. pellets) effekt max 50 kw - OGC högst 100 g/m 3 n torr gas vid 10 % O 2 effekt över 50 kw max 300 kw - OGC högst 80 g/m 3 n torr gas vid 10 % O 2 29 (30)

30 Kaminer för ved CO högst 0,3 volymprocent vid 13 % O 2 verkningsgraden bör vara minst 60 % Insatser för ved CO högst 0,3 volymprocent vid 13 % O 2 verkningsgraden bör vara minst 50 % Pelletskaminer CO högst 0,04 volymprocent vid 13 % O 2 verkningsgraden bör vara minst 70 % Oljeeldade anläggningar Anläggningar med effekt max 400 kw THC 10 ppm CO 110 mg/kwh N0 x 250 mg/kwh Sottal 1 Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts utsläppskrav för P- märkning Avser de utsläppskrav som finns i Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts certifieringsregler för P-märkning av pelletsbrännare, pelletspannor, pelletskaminer och vedeldade lokaleldstäder: Pelletsbrännare och pelletspannor OGC högst 75 mg/m 3 n torr gas vid 10 % 0 2 som medelvärde CO högst 2000 mg/m 3 n torr gas vid 10 % O 2 som medelvärde Pelletskaminer OGC högst 75 mg/m 3 n torr gas vid 10 % O 2 som medelvärde CO högst 2000 mg/m 3 n torr gas vid 10 % O 2 som medelvärde Stoft högst 100 mg/m 3 n vid 10 % O 2 Vedeldade lokaleldstäder OGC högst 200 mg/m 3 n torr gas vid 13 % O 2 CO högst 0,3 % torr gas vid 13 % O 2 Verkningsgrad minst 70 % 30 (30)