Boverket. Ett fortsatt solvärmestöd

Transkript

1 Boverket Ett fortsatt solvärmestöd

2

3 Ett fortsatt solvärmestöd Boverket december 2006

4 Titel: Ett fortsatt solvärmestöd Utgivare: Boverket december 2006 Upplaga: 1 Antal ex: 30 Tryck: Boverket internt Diarienummer: /2006 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2006

5 3 Förord Idag administrerar Boverket flera skilda stöd till solvärme. Det finns stöd till bostäder och bostadsanknutna lokaler, till kommersiella lokaler och till offentliga lokaler. Man kan även få stöd till solvärme när man konverterar från olja eller el. Även om stöden finns i skilda regelverk är stödets storlek i princip detsamma och beräknas efter solfångarens årliga värmeutbyte. I föreliggande rapport följer Boverket upp och utvärderar dessa stöd för installation av solvärme. Vidare lämnas förslag till en samlad utformning och inriktning av ett fortsatt solvärmestöd för såväl små som storskaliga tillämpningar från Boverket föreslår också en långsiktig strategi för marknadsintroduktion av solvärme. Karlskrona december 2006 Ines Uusmann generaldirektör

6 4 Ett fortsatt solvärmestöd

7 5 Innehåll Innehåll...5 Uppdraget...7 Sammanfattning...9 Utvärdering och uppföljning...11 Utvärdering av investeringsbidraget till solvärme...11 Uppföljning av stöden...21 Överväganden och förslag...25 Varför har inte målen för solvärmebidraget uppnåtts?...25 Vilka är skälen för att lämna ett fortsatt stöd till solvärme?...26 Vilken utformning bör ett fortsatt stöd ha för att få effekt?...27 Stödets omfattning och inriktning...29 Samordning med befintliga stödformer...31 Långsiktig strategi för marknadsintroduktion...36 Referenser...41 Konsekvensanalys...43

8 6 Ett fortsatt solvärmestöd

9 7 Uppdraget Boverket har fått i uppdrag att efter samråd med Statens energimyndighet och den analysgrupp som bildats tillsammans med branschen följa upp och utvärdera stöden för installation av solvärme. Boverket ska efter samråd med Statens energimyndighet vidare lämna förslag till en samlad utformning och inriktning av ett fortsatt solvärmestöd för såväl små som storskaliga tillämpningar från Boverket ska också föreslå en långsiktig strategi för marknadsintroduktion av solvärme. Förslag till hur befintliga stödformer för installation av solvärme bör samordnas skall även lämnas. Vid utförandet av uppdraget har följande personer deltagit från Boverket: juristerna Yvonne Borgecrona och Christina Nordenbladh, bidragsenheten, civilingenjören Peter Johansson och teknologie doktorn Mari-Louise Persson, bygg- och förvaltningsenheten och nationalekonomen Paula Hallonsten och filosofie licentiaten Ulla-Christel Götherström, analysenheten. Statens energimyndighet har efter samråd med Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet inom ramen för uppdraget tagit som sin uppgift att belysa följande områden: Marknadsutvecklingen för solvärme inom fjärrvärmen. Hur stimuleras en ökad aktivitet? Svensk marknadsbild (alla storleksklasser), analys över möjlig ökning av marknadsvolym och utblickar mot företagsutveckling och sysselsättning. En utblick mot läget i Europa. Svensk solvärmeteknik kontra import av utrustning. Vad bör ett stöd främja? En belysning av miljöfördelarna med solvärme specifikt andra energislag/bränslen. En belysning av Energitjänstedirektivets påverkan. Betalningsviljan hos olika aktörer vid valet mellan investering i lokal förnybar energi (solvärme) eller minskad andel köpt energi (effektivisering). Statens energimyndighet har anlitat K-Konsult Energi i Stockholm AB för att ta fram ett underlag utifrån ovan redovisade frågeställningar. K- Konsults rapport Underlag inför en samlad utformning och inriktning av ett fortsatt solvärmestöd bilägges i sin helhet denna redovisning av regeringsuppdraget. Professor Jan-Olof Dalenbäck, Chalmers har i sin egenskap av företrädare för Svenska solenergiföreningen, SEAS, författat avsnittet om Forskning och Utveckling och även i övrigt tagit fram material och bistått med sina kunskaper vid utförandet av detta uppdrag. Även Lars Andrén, ordförande i SEAS, har lämnat uppgifter till denna rapport samt kommit med synpunkter på förslagets utformning.

10 8 Ett fortsatt solvärmestöd

11 9 Sammanfattning Det finns m 2 glasade solfångare i Sverige, varav cirka m² har installerats år Installationerna ersätter GWh/år. Miljönyttan finns framförallt där olja och el ersätts. I dag finns flera olika stöd till solvärmeinstallationer. Dessa riktar sig till både bostäder och lokaler. Inom ramen för uppdraget har utvärdering endast skett av det solvärmebidrag till bostäder och bostadsanknutna lokaler som funnits sedan år Solvärmebidraget är det enda av de olika stöden som har lämnats i tillräcklig omfattning för att ge ett underlag som har kunnat utvärderas. Utvärderingen av solvärmebidraget har bland annat visat att solvärmens lönsamhet är beroende av investeringskostnad samt priser på övriga energislag och att ett bidrag hjälper till på marginalen. Tillspetsat skulle man kunna säga att solvärmen är lönsam om övrig energi är dyr eller om solvärmeinstallationen är billig. Utgångspunkten har varit att det redan i regeringens uppdrag till Boverket finns ett politiskt ställningstagande för ett fortsatt stöd. Boverket stödjer ett sådant ställningstagande av bland annat följande skäl: Oljeanvändningen skall fasas ut och elanvändningen skall minska. Biobränsle är det främsta alternativet till dessa energikällor och Sverige har god tillgång till biobränsle. Redan idag finns dock en konkurrens om användningen. Solvärme kan i detta sammanhang bli ett viktigt alternativ. Solvärme är en förnybar energikälla och ett bra miljöval. Solvärmen utvecklas positivt i flera europeiska länder, Sverige bör fortsätta att vara en del av denna utveckling. Det bör finnas en fortsatt satsning och en legitimitet för en teknik som i framtiden kan bli mer betydelsefull än idag, t.ex. vid stigande priser på övriga energikällor. I rapporten föreslås att ett nationellt mål för solvärmen fastställs. Enligt Boverkets uppfattning är ett rimligt mål att en miljon solfångare, motsvarande 0,4 TWh, skall installeras till år För att detta mål skall uppnås föreslår Boverket dels ett schablonstöd till småhus med direktverkande elvärme i vilka en elvärmd varmvattenberedare byts ut mot en varmvattenberedare med solfångare, dels ett generellt stöd oavsett tillämpning. De bidrag och stöd som finns idag bör upphöra samtidigt som ett fortsatt stöd införs. Kostnaden för stödet skall sättas i relation till miljövinsten. Av den konsekvensanalys som tagits fram utifrån stödförslaget framgår att miljövinsten överstiger kostnaden. En långsiktig strategi för marknadsintroduktion av solvärme bör förutom ett nationellt mål och fortsatt stöd omfatta marknadsförings- och informationsinsatser. Boverket har vid utarbetandet av denna rapport baserat flera ställningstaganden på uppgifter som framkommit i K-Konsults

12 10 Ett fortsatt solvärmestöd underlagsrapport. Det har saknats skäl att upprepa innehållet i rapporten och Boverket vill därför påpeka att det kan öka förståelsen för vissa av verkets resonemang och vara av värde för läsaren att ta del av den angivna konsultrapporten som bilägges.

13 11 Utvärdering och uppföljning Utvärdering av investeringsbidraget till solvärme Sammanfattande inledning Investeringsbidraget till solvärme är det enda av de olika stöden som har lämnats i tillräcklig omfattning för att ge ett underlag som har kunnat utvärderas. Följande utvärdering av investeringsbidraget till solvärme inriktas på bidragets måluppfyllelse. Bidragets syfte och mål härleds ur budgetpropositionen för år 2000, genom vilken solvärmebidraget föreslogs införas och de följande propositioner som innehåller förslag om förlängning. De syften och mål som förekommer i propositionstexterna sammanfattas i följande tre punkter: Användningen av solvärme för uppvärmning ska öka Kostnaden för solvärme ska minska Solvärmens lönsamhet ska öka Därefter undersöks om dessa mål har uppnåtts. Undersökningen baseras på Boverkets bidragsstatistik och beräkningar samt försäljningsstatistik från Svenska solvärmeföreningen. Utvärderingen visar att försäljningen och därmed användningen har ökat men att det är fråga om låga nivåer. Kostnaderna för solvärmeinvesteringar har enligt Boverkets bidragsstatisk inte minskat utan snarare ökat något. Solvärmens lönsamhet har förbättrats. Inte till följd av minskade kostnader utan främst till följd av stigande priser på el och olja. Bakgrund Den 4 februari 1997 träffades en energipolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Överenskommelsen resulterade i propositionen En uthållig energiförsörjning (prop.1996/97:84). I propositionen formuleras ett långsiktigt energipolitiskt mål. Målet kan sammanfattas: Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. I den energipolitiska överenskommelsen slogs fast att de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck skulle ställas av. Bortfallet av el skulle kompenseras genom effektivare energianvändning, tillförsel av el från

14 12 Ett fortsatt solvärmestöd andra energikällor samt konvertering till andra energikällor för uppvärmning. För att uppnå det energipolitiska målet lanserades ett program i två delar, ett på lång och ett på kort sikt. Det långsiktiga programmet innebar satsningar på energiforskning och teknikutveckling, bland annat inom bränslecellsteknik, batteriteknik, solceller och solvärme. Det kortsiktiga programmet bestod av åtgärder som på kort sikt skulle bidra till att ersätta bortfallet av el från Barsebäcks andra reaktor. Åtgärderna syftade främst till effektivare energianvändning, minskning av användningen el för uppvärmning i bostäder och lokaler samt ökning av tillförseln av el och värme från förnybara energikällor. Solvärmebidragets syfte och mål I budgetpropositionen för år 2000, halvvägs genom det kortsiktiga energipolitiska programmet, infördes ett nytt investeringsstöd för solvärme. Under anslag B1 Bidrag för att minska elanvändning, presenteras det nya stödet: Enligt den ekonomiska vårpropositionen (prop.1998/99:100) skall regeringen inför budgetpropositionen för 2000 analysera formerna för ett investeringsstöd till solvärme. En utgångspunkt är att ett tidsbegränsat stöd skall kunna införas om det bedöms ändamålsenligt med hänsyn till de energipolitiska målen. Ett långsiktigt mål med det energipolitiska programmet är att sänka kostnaden för ny energiteknik bl.a. för utnyttjande av förnybara energikällor. Inom ramen för de långsiktiga åtgärderna i 1997 års energipolitiska program finns möjligheter att främja utveckling av solenergiteknik. Det är emellertid angeläget att komplettera dessa med ytterligare åtgärder för att sänka kostnaderna även för marknadsnära teknik. Principerna för sådana åtgärder bör utformas inom ramen för ett avtal mellan den berörda branschen och staten. Regeringen föreslår att ett tidsbegränsat investeringsstöd till termisk solvärme införs under förutsättning att ett sådant avtal kan åstadkommas. Ett viktigt krav är att stödet utformas så att kostnaden på sikt sänks. Genom avtalet skapas incitament för en långsiktig, ekonomiskt hållbar utveckling av branschen. Stödet skall konstrueras inom ramen för anslaget B1. Stödet bör omfatta samma tidsperiod som de övriga åtgärderna under anslaget d.v.s. fram till och med år Mot bakgrund av de tidigare erfarenheterna av stöd till solvärme är det av särskild vikt att vid utformningen av stödet skapa förutsättningar för uppföljning och utvärdering. Införandet av stödet inom ramen för detta anslag innebär att något mindre resurser kommer att kunna användas för övriga kvarvarande åtgärder. Genom Energipropositionen 2002 (prop. 2001/2002:143) Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning, förlängdes stödet från och

15 Uppföljning och utvärdering 13 med 1 januari 2003 till och med utgången av I denna proposition står bland annat: Stödet syftar dels till att främja användningen av solvärmeteknik för uppvärmning av bostäder, dels till att främja utvecklingen av mera kostnadseffektiv solvärmeteknik. Regeringen bedömer att ett fortsatt investeringsstöd kan bidra till ett fortsatt intresse och en gynnsam prisutveckling genom en ökande efterfrågan I budgetpropositionen för 2005 förlängdes stödet ytterligare tre år, från och med 1 januari 2005 till och med 31 december Solvärmebidraget ingår nu i anslaget 35:3 för Teknikupphandling och marknadsintroduktion. I avsnitt 8.6 skriver man: Solvärmebidraget är till skillnad från de andra åtgärderna för att minska elanvändningen prestandarelaterat och proportionellt mot den beräknade årliga värmetillförseln. Syftet med det prestandarelaterade bidraget är att det ska främja utvecklingen och ge prissänkande effekter. Med propositionstexterna som grund har stödets mål tolkats som följande punkter: 1) Användningen av solvärme för uppvärmning ska öka 2) Kostnaden för solvärme ska minska 3) Solvärmens lönsamhet ska öka I det som följer undersöks, steg för steg, om dessa mål har nåtts. Har användningen ökat? Analysgruppen som bildades vid bidragets införande år 2000 samlar tillsammans med Sveriges provnings- och forskningsinstitut, SP, in uppgifter om försäljning av solfångare. 20 företag rapporterar månadsvis in sin försäljning. Figur 1 visar försäljningen av glasade solfångare mellan 1998 och Figuren visar också hur den sålda solfångaren fördelar sig på system av olika storlek.

16 14 Ett fortsatt solvärmestöd Figur 1 Försäljning av glasade solfångare (m 2 ) m >100 m² m² <15 m² Källa: SEAS Solfångare med en area mindre än 15 m 2 används oftast till småhus och den allra största delen av bidragen, 98 %, har beviljats för sådana system. Försäljningen, och därmed användningen, av system för småhus har ökat mest, från drygt m 2 år 2000 till drygt m 2 år Försäljningen av medelstora solfångare, de mellan 15 och 100 m 2, ligger kvar på ungefär samma nivå, medan försäljningen av de allra största näst intill upphört. Alla storlekar sammantagna har försäljningen av glasade solfångare mer än fördubblats under perioden 2000 till Nivåerna är emellertid fortfarande låga. De m 2 solfångare i mindre system som sålts under 2005 motsvarar ungefär solfångarsystem. För att få en uppfattning om storleksordningen på denna försäljning kan man jämföra med försäljningen av värmepumpar, som uppskattats till mellan och om året, under åren 2003 till (Energimyndigheten 2006) Har solvärmens kostnader minskat? Solvärme har två huvudsakliga användningsområden. Solvärmesystem för enbart värmning av tappvarmvatten och system för både värmning av tappvarmvatten och rumsuppvärmning, så kallade kombisystem. Boverkets bidragsstatistik har använts för att undersöka hur kostnaderna för solvärmesystem har utvecklats. Då 98 % av beviljade bidrag gäller småhus har undersökningen begränsats till denna kategori. Tabell 1-4 visar genomsnittet av de inköpspriser som rapporterats i samband med ansökan om solvärmebidrag för småhus. Samtliga priser redovisas i 2000 års prisnivå, dvs. hänsyn har tagits till den allmänna prisutvecklingen. Inom parentes anges hur många observationer genomsnittet är beräknat på. 1 1 Vid ansökan om solvärmebidrag ska den sökande uppge sina kostnader (inköpspriserna) för solfångare, ackumulatortank, övrigt material samt arbetskostnader. I många

17 Uppföljning och utvärdering 15 Tabell 1 visar årliga genomsnitt av rapporterade inköpspriser för tappvarmvattensystem med plana fabriksmonterade solfångare. De ansökningar som gäller tappvarmvattensystem med vakuumrörsolfångare eller plana självbyggda solfångare är för få för att kunna ligga till grund för några slutsatser. Tabell 1: Genomsnittliga investeringskostnader för tappvarmvattensystem med plana fabriksmonterade solfångare, småhus, 2000 års prisnivå Kostnad för solfångare, kr (23) (148) (146) (171) (102) (68) (36) Genomsnittlig storlek, m 2 7,1 8,6 8,4 8,7 6,8 6,6 6,7 (30) (176) (171) (185) (111) (69) (56) Kostnad för ackumulatortank, kr (10) (56) (71) (102) (53) (33) (23) Kostnad för övrigt material, kr (18) (124) (123) (160) (79) (58) (33) Arbetskostnad, kr (11) (86) (89) (107) (63) (47) (27) Summa investeringskostnad (utan bidrag) Beviljat bidragsbelopp, kr (30) (176) (171) (185) (111) (69) (56) Källa: Boverkets bidragsstatistik De värden som redovisas i tabellerna kan inte tolkas som ett exakt genomsnitt av faktiska priser. Sammantaget visar de emellertid en utveckling som tyder på ökade kostnader under bidragsperioden. Tabell 2 till 4 visar årliga genomsnitt av rapporterade inköpspriser för kombisystem. Tabell 2 gäller kombisystem med plana fabriksmonterade solfångare, tabell 3 självbyggda solfångare och tabell 4 gäller kombisystem med vakuumrörsolfångare. Tabell 2: Genomsnittliga investeringskostnader för kombisystem med plana fabriksmonterade solfångare, småhus, 2000 års prisnivå Plana fabriksmonterade Kostnad för solfångare, kr (251) (387) (420) (748) (937) (759) (479) Genomsnittlig storlek (m2) (310) (482) (504) (794) (984) (797) (673) Kostnad för ackumulatortank, kr (151) (240) (257) (491) (577) (453) (281) Kostnad för övrigt material, kr (232) (357) (380) (687) (827) (659) (398) Arbetskostnad, kr (161) (258) (276) (453) (550) (469) (309) Summa investeringskostnad (utan bidrag) Beviljat bidragsbelopp, kr (310) (482) (504) (794) (984) (797) (673) ansökningar saknas någon av dessa uppgifter, varför antalet observationer för olika värden skiljer sig åt.

18 16 Ett fortsatt solvärmestöd Tabell 3: Genomsnittliga investeringskostnader för kombisystem med plana självbyggda solfångare, småhus, 2000 års prisnivå Plana självbyggda Kostnad för solfångare, kr (160) (203) (144) (182) (182) (125) (40) Genomsnittlig storlek (m2) (191) (236) (168) (203) (189) (131) (68) Kostnad för ackumulatortank, kr (101) (121) (75) (120) (105) (76) (26) Kostnad för övrigt material, kr (153) (190) (131) (168) (159) (116) (35) Arbetskostnad, kr (69) (93) (63) (90) (72) (60) (15) Summa investeringskostnad (utan bidrag) Beviljat bidragsbelopp, kr (191) (236) (168) (203) (189) (131) (68) Tabell 4: Genomsnittliga investeringskostnader för kombisystem med vakuumrörsolfångare, småhus, 2000 års prisnivå Vakuumrör Kostnad för solfångare, kr (38) (27) (27) (35) (98) (119) (184) Genomsnittlig storlek (m2) (42) (33) (37) (39) (106) (126) (266) Kostnad för ackumulatortank, kr (26) (17) (15) (28) (70) (91) (119) Kostnad för övrigt material, kr (36) (24) (25) (32) (87) (106) (163) Arbetskostnad, kr (23) (20) (14) (24) (74) (86) (132) Summa investeringskostnad (utan bidrag) Beviljat bidragsbelopp, kr (42) (33) (37) (39) (106) (126) (266) Kostnadsutvecklingen för kombisystem har i stort sett varit densamma som för tappvarmvattensystem, när det gäller system med plana solfångare. De totala kostnaderna har ökat under bidragsperioden, och det är främst själva solfångarna som står för ökningen. Undantaget är vakuumrörsolfångare, där inköpspriserna i stort sett legat kvar kring samma nivå. Sammantaget visar genomgången av bidragsstatistiken att kostnaderna för en investering i solvärme inte har minskat, utan snarare ökat något. Kostnadsutvecklingen i absoluta tal kan ställas mot utvecklingen av solfångarens effektivitet. Det som i slutändan är av störst intresse är inte solfångarens pris i sig, utan priset i relation till den mängd energi solfångaren ger. Årsutbytet är ett mått på solfångarens effektivitet. Det visar den mängd energi som en solfångare beräknas ge per kvadratmeter och år. En solfångares årsutbyte fastställs vid provning enligt europeiska standarder. Tabell 5 visar rapporterat årsutbyte i de ansökningar som beviljats bidrag för solvärme i småhus

19 Uppföljning och utvärdering 17 Tabell 5: Genomsnittligt årsutbyte för solfångare som beviljats bidrag (kombisystem, småhus) Plana fabriksmonterade antal Vakuum antal Självbyggda antal Källa: Boverkets bidragsstatistik Årsutbytena för samtliga solfångartyper har stigit under perioden, vilket betyder att solfångarna ger mer energi per kvadratmeter idag än de gjorde i början av 2000-talet. Detta indikerar att det skett en utveckling av tekniken. Solfångarna har blivit något effektivare. Solfångarnas ökade effektivitet kan förklara en del av prisökningarna för plana solfångare, men inte allt. Tabell 6 visar genomsnittliga investeringskostnader per kwh årsutbyte. Att denna kvot ökar tyder på att kostnaderna för en investering i solvärme ökat snabbare än solfångarnas effektivitet, när det gäller plana solfångare. Tabell 6: Investeringskostnad / kwh årsutbyte för plana solfångare, 2000 års prisnivå , , , , , ,41 Källa: Analysgruppen (2006) Har solvärmens lönsamhet ökat? För att få en bild av vilka parametrar som har betydelse för solvärmens privatekonomiska lönsamhet utgår vi från två stiliserade räkneexempel. Det första gäller installation av ett tappvarmvattensystem och det andra gäller installation av ett kombisystem. För exemplet som gäller tappvarmvattensystem gäller följande: Solfångaren ger kwh/år Solfångarens livslängd: 20 år Kalkylränta: 5 % Uppgifterna som rapporterats in till bidragsstatistiken visar att investeringskostnaderna för en investering i solvärme kan variera stort. I

20 18 Ett fortsatt solvärmestöd detta exempel räknar vi med tre investeringskostnader: , och kronor. Tabell 7 visar vad priset per kwh solenergi blir i dessa fall. Tabell 7: Pris per kwh solvärme i ett tappvarmvattensystem 2 Investeringskostnad Årlig "Solenergipris" Bidrag Investeringskostnad Årlig "Solenergipris" utan bidrag kostnad (2,50*2 250) med bidrag kostnad (kr) (kr) (kr/kwh) (kr) (kr) (kr) (kr/kwh) , , , , , ,40 Källa: Boverkets beräkningar Beroende på hur mycket man betalat för sin investering varierar priset mellan 69 öre och 1,40 kronor per kwh solenergi. Detta pris för solenergin ska ställas mot det befintliga uppvärmningssystemets rörliga kostnad. Utan solvärmeinvesteringen skulle energibehovet för varmvattenberedning täckas med det befintliga uppvärmningssystemet. För varje kwh solvärmesystemet tillför sparas så mycket man annars skulle betala, dvs. det ursprungliga systemets rörliga kostnad. Tabell 8 visar beräkningar av de vanligaste uppvärmningssystemens rörliga kostnader. Tabellen visar också hur de har förändrats mellan 2000 och 2006, i takt med stigande energipriser. Tabell 8: Rörliga uppvärmningskostnader 3 (kr/kwh) i löpande priser direktverkande el elpanna oljepanna pelletspanna fjärrvärme ,74 0,77 0,69 0,37 0, ,78 0,80 0,75 0,40 0, ,89 0,92 0,79 0,42 0, ,13 1,16 0,86 0,45 0, ,22 1,26 0,99 0,45 0, ,14 1,18 1,15 0,45 0, ,23 1,27 1,22 0,48 0,65 Källa: Energimyndigheten (2006) och Boverkets beräkningar I de fall priset per kwh solvärme är lägre än alternativet är det lönsamt att investera, i den meningen att besparingarna är större än kostnaderna för investeringen. Är priset för solvärme högre än alternativet gäller det omvända. Om kostnaden för investeringen stannar vid kronor blir priset per kwh solenergi 89 öre utan bidrag och 69 öre med bidrag. Kostnaden för investeringen kan hållas nere om investeringen görs vid rätt tillfälle, till exempel när man ändå ska byta uppvärmningssystem eller byta sin varmvattenberedare. En jämförelse med de rörliga energikostnaderna för olika uppvärmningssystem i tabell 8 visar att med dagens (2006) energipriser skulle investeringen vara lönsam om den ursprungliga energikällan är el eller olja. Har man däremot fjärrvärme eller pelletspanna är det svårt att få lönsamhet i investeringen, oavsett bidraget. 2 Årlig kostnad har beräknats som annuiteter av investeringskostnaden. Årlig kostnad genom kwh/år ger priset per kwh solenergi 3 Beräknade som energipris genom verkningsgrad

21 Uppföljning och utvärdering 19 Betalar man mer för sin solvärmeinvestering försämras lönsamheten. Vid en så hög investeringskostnad som kronor blir priset per kwh solvärme 1,60 kronor utan bidrag. Bidraget sänker priset till 1,40 kronor, men det räcker inte för att göra investeringen lönsam. För att ge en bild av vad lönsam och inte lönsam betyder i detta sammanhang visar tabell 9 vad kostnaden för solvärmen, besparingen av de rörliga kostnaderna och nettobesparingen blir på ett år. Beräkningarna i tabell 9 gäller mellanalternativet, där investeringskostnaden är kronor. Med el eller olja som ursprunglig energikälla skulle investeringen i stort sett gå på ett ut. Bidraget gör en skillnad på 450 kronor om året i ökad nettobesparing. För den som värmer sitt hus med fjärrvärme eller pellets skulle investeringen innebära en förlust på kronor respektive kronor om året. Även här gör bidraget en skillnad på 450 kronor om året i minskad förlust. Tabell 9: Besparing per år vid investeringskostnad kr och 2006 års energipriser Ursprungligt uppvärmningssystem Kostnad / år utan bidrag Kostnad / år med bidrag Minskade utgifter/år Nettobesparing utan bidrag Nettobesparing med bidrag Direktverkande el Elpanna Oljepanna Pelletspanna Fjärrvärme Källa: Boverkets beräkningar Sammantaget kan konstateras att om kostnaden för investeringen kan hållas nere och om det är något av de dyrare energislagen som byts ut kan en investering i solvärme för varmvattenberedning vara lönsamt även utan bidrag. I den mest gynnsamma situationen, med en investeringskostnad på kronor, skulle den årliga besparingen uppgå till 758 kronor per år, utan bidrag. Bidraget ökar besparingen till kronor om året. I övriga fall är besparingen lägre, eller negativ, dvs. investeringen innebär en förlust. Samma räkneoperation som ovan kan göras för en installation av ett kombisystem. I detta exempel gäller följande: Solfångaren ger kwh per år Solfångarens livslängd: 20 år Kalkylränta: 5% Installation av ett kombisystem är normalt en dyrare investering än en installation av ett tappvarmvattensystem, eftersom man behöver en större solfångare, ackumulatortank etc. Täckningsgraden, dvs. andelen av det totala värmebehovet som täcks av solfångaren, är lägre för ett kombisystem än för ett tappvarmvattensystem (där täckningsgraden är andelen av

22 20 Ett fortsatt solvärmestöd behovet för varmvattenberedning). 4 Därför blir priset per kwh solenergi högre för kombisystemet än för tappvarmvattensystemet. Priserna redovisas i tabell 10. Tabell 10: Pris per kwh solvärme i ett kombisystem Investeringskostnad Årlig "Solenergipris" Bidrag Investeringskostnad Årlig "Solenergipris" utan bidrag kostnad (2,50*3 000) med bidrag kostnad (kr) (kr) (kr/kwh) (kr) (kr) (kr) (kr/kwh) , , , , , ,67 Källa: Boverkets beräkningar Vid en investering om kronor blir priset per kwh solenergi 1,34 kronor utan bidrag och 1,14 kronor med bidrag. Jämförelse med de olika uppvärmningssystemens rörliga kostnader i tabell 8 visar att investeringen i princip skulle vara lönsam om byggnaden för övrigt värms med el eller olja. Vid en investeringskostnad om kronor blir lönsamheten sämre. Årlig kostnad för investeringen, minskade utgifter för den energi solvärmen ersätter, samt nettobesparingen per år visas i tabell 11. Investeringen blir i detta fall inte lönsam oavsett ursprungligt uppvärmningssystem. Tabell 11: Besparing per år vid investeringskostnad kr och 2006 års energipriser Ursprungligt uppvärmningssystem Kostnad / år utan bidrag Kostnad / år med bidrag Minskade utgifter/år Nettobesparing utan bidrag Nettobesparing med bidrag Direktverkande el Elpanna Oljepanna Pelletspanna Fjärrvärme Källa: Boverkets beräkningar Det bör påpekas att ovanstående beräkningar baseras på årsmedelvärden av uppvärmningsanordningarnas verkningsgrad. Pannor, framför allt oljepannor och pelletspannor, har en högre verkningsgrad på vintern då värmelasten är hög och en lägre verkningsgrad på sommaren då värmelasten är låg (då energibehovet i princip begränsas till värmning av tappvarmvatten). Eftersom solvärmen ersätter energi främst under sommarhalvåret kan detta påverka solvärmens lönsamhet positivt. En lägre verkningsgrad betyder att den rörliga kostnaden i tabell 8 blir högre, dvs. besparingen för varje kwh energi som solvärmen ersätter blir större än vad som framgår av beräkningarna. Sammanfattningsvis kan konstateras att solvärmens lönsamhet främst beror på hur stor investeringskostnaden är och på priserna för övriga energislag. 4 Enligt tester som gjorts av Sveriges provnings- och forskningsinstitut, SP, ligger täckningsgraden för ett kombisystem omkring 15%. (Kovács / Pettersson, 2002)