M2005/99/E. Remissvar: Energideklarering av byggnader - för en effektivare energianvändning (SOU 2004:109)

Transkript

1 Kjell Andersson M2005/99/E Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm Remissvar: Energideklarering av byggnader - för en effektivare energianvändning (SOU 2004:109) Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade ärende och vill därvid anföra följande: Utredningen om byggnaders energiprestanda har haft till uppgift att utforma en svensk implementering av EU:s direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda. Det ger i sig klara begränsningar av utredningens möjligheter att lägga förslag. Svebio har valt att koncentrera synpunkter och kritik dels till sådana delar av utredningens förslag som direkt berör Svebios verksamhetsområde, bioenergin, dels till synpunkter på hur utredningens förslag påverkar den svenska energipolitiken allmänt. Svebios synpunkter i sammanfattning. Tydliga och kontrollerbara krav bör ställas upp för effektivitet och energikällor i nya hus.. Detta tillfälle bör användas för att förbättra försörjningstryggheten för värme och varmvatten i samband med strömavbrott för både befintliga och nybyggda hus.. Den verkliga primärenergin bör redovisas med livscykelberäkningar och med utnyttjande av obligatorisk information enligt artikel 3 paragraf 6 i direktiv 2003/54/EC.. I Boverkets råd bör energibranschens representation spegla målen för Sveriges och EU:s energipolitik, inte de som idag dominerar energisystemet. Utgångspunkten - EU:s energipolitik Utredningen gör i kapitel 3 en förtjänstfull genomgång av vissa centrala aspekter av EU:s energipolitik. Av genomgången framgår att EU idag har ett mycket ambitiöst energipolitiskt program, som med en rad olika direktiv lägger fast målsättningar för EU:s energiproduktion och energianvändning. Bland annat ska andelen energi från förnybara energislag fördubblas mellan 1995 och 2010, produktionen av förnybar el öka till 22,1 procent år 2010, kraftvärme (samtidigt produktion av el och värme) ska gynnas, koldioxidutsläppen ska minskas, och så vidare. Man kan konstatera att EU idag är pådrivande när det gäller att ange tydliga mål, inte minst när det gäller övergången till förnybar energi.

2 Tyvärr är perspektivet ofta kortsiktigt. De flesta målformuleringar gäller 2010 eller möjligen ytterligare några år framöver. Det svenska nationella perspektivet är ibland längre vilket är viktigt inte minst inom byggnadssektorn, som kännetecknas av långsiktiga investeringar. Vi finner det anmärkningsvärt att utredaren i sin genomgång av energiforskningens organisation, inte har påpekat att anslagen till den svenska energiforskningen i den senaste statsbudgeten har halverats. EU har inte mandat att införa effektiva ekonomiska styrmedel. Ansvaret ligger där i huvudsak på medlemsländerna. Den samordning av energiskatter som hittills genomförts har gällt mycket blygsamma gemensamma lägsta energiskattenivåer. Utformningen av systemet för utsläppsrätter är sådant att stora delar av energiförbrukningen undantagits. De enskilda länderna har tillåtits dela ut så stora mängder utsläppsrätter utan kostnad så att styrverkan försvagas eller helt försvinner. Svebio har upprepade gånger påpekat att ett fungerande utsläppsbegränsande system måste bygga på benchmarking och/eller utauktionering av utsläppsrätterna, samt att utsläppsrätterna ska handlas uppströms för att få ett allomfattande och lätthanterligt system. Bägge dessa styrmedel, energiskatter och utsläppsrätter, är exempel på ekonomiska styrmedel. Det är Svebios uppfattning att sådana generella ekonomiska styrmedel är överlägsna när man vill åstadkomma en förändring inom ett marknadsekonomiskt system. Rätt utformade ekonomiska styrmedel innebär att man kan sätta ett riktigt pris på den negativa miljöeffekt som man vill minska. Den verksamhet som åstadkommer den negativa miljöbelastningen får betala det åsatta priset, och det blir lönsamt att minska den negativa miljöpåverkan. Den svenska koldioxidbeskattningen är ett bra exempel på ett fungerande ekonomiskt styrmedel. Direktivet om energideklarationer av byggnader är ett stödjande styrmedel, som kan förbättra beslutsunderlaget, men den styrande verkan är svag. Vi är inte övertygade om att systemet är kostnadseffektivt som helhet. Det är Svebios uppfattning att sådana procedur-inriktade styrmedel är överflödiga om de ekonomiska styrmedlen är väl utvecklade. Med rätt prissättning, inkluderande klimatpåverkan, miljöskador och risker, kommer det att bli lönsamt att effektivisera energianvändningen och konvertera till förnybar energi oberoende av vilka administrativa åtgärder som vidtas. Omvänt gäller att även de mest detaljerade administrativa åtgärder som vidtas aldrig kommer att påverka fastighetsägare och energiföretag om det inte samtidigt finns ekonomiska incitament för att vidta åtgärder. Det måste löna sig att effektivisera och konvertera. Svebios synpunkter på några av utredningens förslag Minimikrav på energianvändningen i byggande Utredaren konstaterar att dagens svenska energikrav i byggreglerna bara med stor tveksamhet uppfyller direktivets krav på att energiprestanda ska uttryckas i numeriska mått, dvs ska vara angivet på ett kvantitativt sätt. Utredaren föreslår att en minimistandard ska uttryckas i kwh/m2. Vi förutsätter att det är per år och tycker det är ett klokt förslag. Det är uppenbart att de svenska byggreglerna inte ställer kontrollerbara krav på energihushållning i nya hus. Det

3 bekräftas av de undersökningar som gjorts av Chalmers och som refereras på annan plats i betänkandet. Med hänsyn till EU:s och Sveriges energisituation och de gemensamma ambitionerna borde kraven också gälla vilka energiformer man använder. Det vore lämpligt att införa krav på uppvärmning med förnybar energi i nybyggnation. Antingen genom utrustning i det enskilda huset eller genom anslutning till fjärrvärme baserad på förnybar energi. Idag förses de flesta nya småhus enbart med eluppvärmning, oftast en värmepump. Det strider mot målsättningen som angivits för Boverkets revidering av byggreglerna (sid 85 i betänkandet), där det sägs att myndigheten ska verka för minskad användning av el för uppvärmning av bostäder. I samband med en översyn av byggreglerna för nybyggnation är det också nödvändigt att se över försörjningstryggheten för värme och varmvatten i nybyggda småhus. Den svåra stormen i Sydsverige har på ett påtagligt sätt visat hur stor sårbarheten är i hus som drabbas av långvarigt elavbrott. Det gäller främst hus med elberoende värmesystem. Vi anser att alla nybyggda hus, som inte avses anslutas till fjärrvärme, måste förses med en värmeanläggning som kan klara värme- och varmvattenförsörjning vid ett elavbrott. En modern pelletsanläggning (panna eller kamin) med batteribackup eller kombi- eller vedpanna med batteribackup är exempel på sådana system. Förbättrad försörjningstrygghet enligt ovan bör också kunna ordnas i befintliga hus. Det bör bli en naturlig del av den rådgivning som ges i samband med energideklarationen att ge råd om hur en förbättrad försörjningsberedskap kan ordnas. I Finland diskuteras sådana krav. Norra Finland drabbades för ett par år sedan av en svår storm, följd av mycket låga temperaturer. Tusentals hushåll drabbades av strömavbrott, och den svåra kylan förvärrade problemen. Något krav finns ännu inte på alternativ uppvärmningskälla i elvärmda hus, men andelen nybyggda småhus som förses med någon typ av kamin, braskamin, öppen spis eller vedspis har ökat. Lagens tillämpningsområde Vi håller i huvudsak med utredaren om vilka kategorier som ska omfattas av kravet på energideklaration. Med tanke på att det kan bli svårt att få fram kvalificerade experter kan man möjligen ifrågasätta att utredaren valt att inkludera även kategorier som inte självklart omfattas av direktivet, som bostadsrätter och arrenden. Det måste vara mest angeläget att få en god kvalitet på de deklarationer som genomförs framför att inkludera så många byggnader som möjligt. När det gäller kategorier som undantas är det olyckligt om fritidshus som används stor del av året inte omfattas av samma krav som permanenthus. Även om energianvändningen i fritidshus är liten har den dock fördubblats sedan 1976, och 70 procent av fritidshusen används vintertid. Vi tror mot den bakgrunden inte att fritidshusen har en mycket liten förbrukning av el för uppvärmning. Uppförande av byggnader Utredningen föreslår att för uppförande av byggnader med en area över 1000 kvadratmeter skall byggherren låta utreda och till byggnadsnämnden ge in en särskild redovisning av alternativa energiförsörjningssystem och möjligheterna att genomföra dessa system. Förslaget

4 grundas på EU-direktivets krav på att alternativa energisystem som baseras på förnybar energi, kombinerad värme- och elproduktion eller fjärr/närvärme ska prövas innan byggnaden uppförs. Även värmepump nämns under vissa förutsättningar. Vi stödjer förslaget och vi vill betona att huvudalternativet skall vara att visa om det är möjligt att ansluta till fjärr- eller närvärme eller förse byggnaden med egen förnybar energiförsörjning (bioenergi, solvärme etc), och att värmepump normalt inte ska vara ett alternativ. Så som de ekonomiska förutsättningarna ser ut i Sverige borde förnybar energi utan betydande kostnader kunna vara ett krav. Energideklarationens innehåll Vi noterar att ett uppdrag har getts till Energimyndigheten att ta fram en metod för att beräkna en byggnads primärenergianvändning. EU-direktivet ställer krav på att en sådan uppgift ska tas fram för varje byggnad, främst för att kunna bedöma koldioxidbelastningen. Med primärenergianvändning menas den totala energimängd som går åt från utvinning, via transport och omvandling fram till dess energin använts i byggnaden. Vi stödjer förslaget därför att det kommer att ställa krav på vår egen bransch att hålla uppe effektiviteten i försörjningskedjorna. Men analysen är särskilt viktig när det gäller elvärme (inklusive värmepumpar), eftersom primärenergiförbrukningen inte är uppenbar för konsumenten. En viktig faktor som utredningen inte ger tillräcklig uppmärksamhet är kopplingen till artikel 3 paragraf 6 i direktiv 2003/54/EC om specifikation av elleveransernas primärenergi. Att inte utnyttja denna obligatoriska information vore dumt. Det är viktigt att primärenergin redovisas på ett relevant sätt. Solenergin som träffar en solfångare och kol som bryts i en kolgruva är inte samma sak. Oberoende experter kompetenskarv och utbildning För att få bra energideklarationer är det viktigt att de personer som medverkar vid upprättandet av deklarationerna har rätt kompetens. Utredningen föreslår att dessa experter ges en särskild utbildning på två veckor, vid sidan av självstudier. Vi ställer oss frågande till den korta utbildningstiden. Föreningen Sveriges Energirådgivare har lång erfarenhet av utbildning och verksamhet inom området och en medlemsgrupp som torde omfatta en stor del av dem som snabbt kan engageras i verksamheten. Rekryteringen av experter kan bli en besvärande flaskhals för verksamheten. Enligt utredningen kommer det att behövas upp till 700 sådana experter. Dåligt utbildade energiexperter med ytliga kunskaper kan orsaka mer skada än nytta för energihushållningen och ge systemet dåligt rykte. Kontroll av värmepannor Direktivet ger möjlighet att välja mellan endera obligatorisk kontroll av alla värmepannor och värmesystem över villastorlek (20 kw) eller ett system för återkommande rådgivning. Utredningen föreslår att Sverige väljer rådgivningsalternativet (alternativ b). Vi tycker att det är ett bra förslag. Utredningen har rätt i att man bara kan åstadkomma marginella förbättringar

5 genom pannkontroll och efterföljande effektivisering, medan rådgivning som syftar till konvertering kan ge mycket stora reduktioner av koldioxidutsläppen. Utredningen ger ett exempel med konvertering av oljepanna för flerfamiljshus till pelletspanna. Det finns ett stort antal sådana objekt, både flerfamiljshus, industrilokaler och offentliga lokaler. Vissa kan anslutas till fjärr- eller närvärme, andra kan konverteras till biobränsle. Boverkets råd Det är angeläget att sammansättningen av det råd som utredningen föreslår, kopplat till Boverket, får en sammansättning som avspeglar målen för det europeiska energisystemet. Verksamheten kan annars lätt blockeras av intressenter som vill hindra utvecklingen av effektiva system baserade på förnybar energi. En betydande del av konverteringen till förnybar energi sker idag till biobränslen. Det borde därför vara en självklarhet att bioenergibranschen blir representerad i Boverkets råd. Råd till småhusägare Den allra största delen av energideklarationerna kommer att gälla småhus energideklarationer för småhus ska göras varje år. För många av dessa hus ska det ges råd om konverteringsalternativ. Det är angeläget att dessa råd är i överensstämmelse med en nationell strategi som är i linje med klimatpolitiken och som dessutom stämmer överens med EU:s olika direktiv på energiområdet. Konvertering av oljeuppvärmning och eluppvärmning till fjärrvärme eller till biobränslebaserad uppvärmning är självklart positiv (för fjärrvärmen gäller att den inte får vara fossilbränslebaserad). Konvertering från konventionell elvärme till värmepump kan motiveras med den lägre elförbrukningen, men effektproblemet och koldioxidutsläppen på marginalen kvarstår. Husägaren leds nu ekonomiskt fel av att elen inte prissätts efter effektkostnaden vid kyla. Detta kan drabba kunderna när de väl gjort investeringen, när elleverantörerna i framtiden kommer att tvingas ta ut effektkostnaden. Dessutom innebär den omfattande installationen av värmepumpar att man blockerar för en rationell utbyggnad av fjärrvärme i villaområden. Vi anser att det är angeläget att de ansvariga myndigheterna, Boverket och Energimyndigheten, gör en samlad analys av den rådgivning som ska ges kring konvertering av värmesystem. En sådan analys måste grundas på livscykelanalyser som visar hur förbrukningen av primärenergi och totalutsläpp förändras. Utredningen har noterat denna brist på sidan 86 i betänkandet. Vi vill understryka att en sådan analys snabbt måste komma till stånd, innan stora delar av småhusbeståndet försetts med systemmässigt suboptimala uppvärmningslösningar. Genomförande Utredningens redovisning av förutsättningarna för genomförandet av förslaget visar att det är mycket som ska göras. Vi delar utredningens bedömning att genomförandet måste ske stegvis och att Sverige bör utnyttja den tid som står till förfogande fram till 2009 för att fullt ut implementera direktivet.

6 Individuell mätning Vi vill till slut återkomma till frågan om samordning mellan ekonomiska och administrativa styrmedel. Sverige har valt att införa energi- och koldioxidskatter för att minska användningen av icke-förnybar energi. Men många hushåll saknar motiv för effektiviseringsåtgärder, därför att man tillämpar kollektiv mätning av värme och varmvatten. Utredningen nämner i ett par sammanhang EU-direktiv som ställer krav på att medlemsländerna ska verka för individuell mätning (SAVE-direktivet, energitjänstdirektivet). Vi menar att även dessa EU-beslut nu bör respekteras. Svenska Bioenergiföreningen Kent Nyström Verkställande ledamot Tomas Kåberger Ordförande