Jämtlands läns Energikontor 10 år

Transkript

1 Jämtlands läns Energikontor 10 år Östersund Energieffektivisering - viktigt för resurshushållning och miljö Tomas Bruce Särskild utredare av energieffektivisering (f d)

2 BAKGRUND Svensk klimat- och energipolitik är en del av EU:s Ett stort antal direktiv styr insatserna på energiområdet Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster EU:s mål om 20 % energieffektivisering av primärenergianvändningen (jämfört med beräkningarna) till år 2020 Svenska ambitioner och tidigare riksdagsbeslut spelar självfallet också stor roll

3 BAKGRUND, forts. Energieffektiviseringsutredningen tillsattes för att föreslå hur energitjänstedirektivet ska kunna implementeras i Sverige Delbetänkandet Ett energieffektivare Sverige, SOU 2008:25 ( ) Slutbetänkandet Vägen till ett Energieffektivare Sverige, SOU 2008:110 ( ) Remissbehandling (avslutad ) Regeringens proposition 2008/09:163 ( ) Riksdagsbehandling före sommaren

4 EG-direktivet om effektivare energianvändning 2006/32/EG Effektivisera minst 9 procent till 2016 med skäliga, genomförbara och kostnadseffektiva åtgärder Säkerställa fungerande marknader för energieffektiviserande produkter och tjänster Offentlig sektor ska vara föregångare Informationen om energieffektivisering ska förstärkas

5 Huvudpunkter: 1 (8) Direktivet mäter på slutanvändarnivå Resursförbrukning och utsläpp till omgivningen avgörs på primärenerginivå Omräkning ska/kan ske med viktningsfaktorer Utredningens analys utgår från naturlagarna inte från dagens olika styrmedel Styrmedlen bör anpassas till de fysikaliska realiteterna Användaråtgärder i Sverige påverkar ofta användningen av primärenergi i andra länder

6 Systemperspektivet Primärenergianvändning Slutlig energianvändning Nettoenergi, nettovärme Gratisenergi Utvinning Förädling Transport Kraftproduktion Kraftvärme Värmeverk Hushållsel, driftel, fastighetsel Varmvatten Radiatorsystem (motsv)

7 Viktningsfaktorer för olika energislag - omräkning från slutlig energi till primär energi Energiform Elektricitet (~100% i användarledet) Fjärrvärme (~100% i användarledet) Fjärrkyla (~100% i användarledet) Eldningsolja (resp. efter förbränning) Biobränslen (resp. efter förbränning) Viktningsfaktor medel 1,5 0,9 (i sjunkande) 0,4 1,2 (1,5) 1,2 (1,5) Viktningsfaktor marginal 2,5 1,0 (i sjunkande) 0,4 1,2 (1,5) 1,2 (1,5)

8 Primärenergifaktorer vid fjärrvärme - utredningens värden för olika insatsvaror Olja, kol 1,2 Biobränslen 1,2 Avfallsvärme 0,5 Högeffektiv KVV-värme 0 (oberoende av bränsle!) Äkta spillvärme 0 Sol, vind 0 (knappast för fjärrvärme) Ofta krävs komplettering för att få prima fjärrvärme El för pumpning av fjärrvärmevattnet (2,5) tillkommer Detta ger sammantaget fjärrvärmens viktningsfaktor

9 Den svenska energianvändningen enligt direktivets omfattning, basåren (exklusive fossila bränslen inom utsläppshandelssystemet) Sektor Bebyggelsen Slutlig energianvändning 151 TWh Primär energianvändning 190 TWh Transporter Industri Totalt 87 TWh 120 TWh 359 TWh 105 TWh 161 TWh 456 TWh

10 Stor lönsam potential (exklusive rena tillförselåtgärder) Tidiga åtgärder och lönsam potential till år 2016 Sektoruppdelad Bostäder och service Industri Transporter Totalt Primär energi [TWh/år] Slutlig energi [TWh/år]

11 Stor lönsam potential (exklusive rena tillförselåtgärder) Tidiga åtgärder och lönsam potential till år 2016 Hur mycket blir genomfört? Total potential Utan ytterligare styrmedel nås - varav tidiga åtgärder (91/95-05) - varav befintliga styrmedel (05-16) Primär energi [TWh/år] Slutlig energi [TWh/år] Energieffektiviseringsgap 56 36

12 Huvudpunkter, forts: 2 (8) Total, lönsam potential blir då alltså - 18 % på slutanvändarnivå (- 22 % på primärenerginivå) Men utan ytterligare styrmedel når vi 2016 bara - 8 % på slutanvändarnivå (- 10 % på primärenerginivå) Utredningen föreslog som mål för % på slutanvändarnivå (- 18 % på primärenerginivå) Regeringen föreslår (prop. 2008/09:163) för minst 9 % på slutanvändarnivå (6,5 % för 2010), d v s tidigare fattat riksdagsbeslut ska ligga fast EUs europeiska mål för 2020 är - 20 % på primärenerginivå (relativt beräknat behov) Regeringen föreslår (prop 2008/09:163) för % energiintensitet (energi per BNP-enhet i fasta priser) på primärenerginivå att uppnås under perioden

13 Energieffektivisering till år 2016 och 2020 TWh/ år % effektivisering i primär energi Skillnad mellan målen för åren 2020 och % effektivisering i primär energi Skillnad mellan målen för åren 2020 och % effektivare primär energi År Med utredningens viktningsfaktorer

14 Huvudpunkter, forts: 3 (8) En stor del privat- och samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder genomförs inte Energieffektiviseringsgapet bedöms kunna stängas till cirka 65 % under perioden med hjälp av: - regleringar - information (mobilisering erfordras!) - ekonomiska styrmedel (avdrag och/eller bidrag) Regeringen föreslår att: 300 miljoner kronor årligen satsas utöver dagens politik, dvs totalt cirka 550 miljoner kronor per år. Preciseras senare Regeringen föreslog därtill i december 2008 att: ett utvidgat ROT-avdrag, som även kan omfatta energieffektivisering, införs

15 Regeringen (utredningen) föreslår Bebyggelsen Informations- och rådgivningsportal för energideklarationer Krav på effektivare energianvändning vid ombyggnad och underhåll avvakta dock revideringen av direktivet om byggnaders energiprestanda innan normer införs Strategi för främjande av lågenergibyggnader Krav på individuell mätning och debitering av varmvatten vid uppförande och ändring av bostadsbyggnader (om ej oskäligt) Krav på individuell mätning och debitering av el vid uppförande och ändring av bostadsbyggnader (om ej oskäligt) Fjärrvärme och kraftvärme ger möjlighet att tillvarata energi som annars går förlorad och natt utnyttja samhällets energiresurser så effektivt som möjligt

16 Regeringen (utredningen) föreslår Näringslivet Fortsatt program för energieffektivisering i energiintensiva företag (PFE) Energikartläggningscheck och utökad rådgivning till små och medelstora företag Energieffektivisering inom de areella näringarna Utökat stöd för teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiva produkter och tjänster Det saknas underlag som tyder på att tariffkonstruktionerna som används av el- och fjärrvärmeföretag skulle motverka motiverad energieffektivisering

17 Regeringen (utredningen) föreslår Transporterna Energieffektivisering med el i transportsektorn Sparsam körning inom alla trafikslag och för arbetsmaskiner Förbättrad samhällsplanering för resurssnåla transporter Fordonsskattens koldioxidkomponent förstärks (effektivare fordonsdrift ger mindre utsläpp av koldioxid) sänker kostnaden för dieselbilar Dieselskatten höjs i två steg (diesel är idag lägre beskattad än bensin) höjer kostnaden för dieselbilar Höjd koldioxidskatt utanför EUs handelssystem

18 Huvudpunkter, forts: 4 (8) Medlemsstaterna ska enligt EG-direktivet välja ett eller flera av följande krav som måste uppfyllas av energiföretagen: tillhandahålla konkurrenskraftigt prissatta energitjänster tillhandahålla konkurrenskraftigt prissatta energibesiktningar bidra till fonder eller finansieringsmekanismer och/eller med frivilliga avtal åstadkomma ovanstående

19 Huvudpunkter, forts: 5 (8) Regeringen/utredningen föreslår för energiföretagen inga särkrav på energitjänster - Sverige har en fungerande marknad inga särkrav på energibesiktningar - Sverige har en fungerande marknad därmed behövs heller ingen lagstiftning eller frivilliga avtal utredningen föreslår att delfinansiering sker via ökad skatt på vatten- och kärnkraft - regeringen skriver att programmet (300 milj kr per år) finansieras inom ramen för energibeskattningen och återkommer om detta i budgetpropositionen

20 Huvudpunkter, forts: 6 (8) EG-direktivet kräver att den offentliga sektorn ska föregå med gott omdöme Regeringen föreslår (i stort enligt utredningen) program för statliga myndigheter frivilliga avtal mellan staten (energimyndigheten) och enskilda eller grupper av kommuner och landsting med inbyggda, individuellt anpassade målsättningar för Uthållig kommun och Klimatkommun behövs inget frivilligt avtal om åtagandena är jämställda

21 Huvudpunkter, forts: 7 (8) Några viktiga punkter ytterligare: Samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder blir inte olönsamma för att de får stöd men det innebär en förmögenhetsöverföring till enskilda individer eller företag Det råder brist på utbildad arbetskraft för energieffektivisering från högskolorna till fältet och bristen kommer att öka El för fordonsdrift innebär en stor effektivisering även sett ur ett primärenergiperspektiv Ett Energieffektiviseringsråd knutet till energimyndigheten föreslås utvärdera och följa upp arbetet under direktivets livslängd t.o.m. 2016

22 Huvudpunkter, forts: 8 (8) Effektivisering ökar ofta andelen förnybart utan att ny tillförsel behöver tas fram och kan vanligen ske till lägre kostnad Effektivisering av primärenergi minskar alltid uttaget av naturresurser Effektivisering av primärenergi minskar oftast CO 2 -utsläppen Effektivisering av slutanvänd energi kan öka behovet av primärenergi Effektivisering ökar försörjningstryggheten

23 Användarperspektivet vs Primärenergiperspektivet Kunden har naturligen ett användarperspektiv - det är vad som står på mätaren / fakturan - det böra styra kundens energibeslut Samhället bör ha ett primärenergiperspektiv - resursförbrukning och miljöpåverkan uppstår här - styrmedlen bör utformas ur detta perspektiv Energileverantörerna borde kunna se helheten De två perspektiven går utmärkt att förena! Regeringen delar utredningens uppfattning!

24 SLUT!