Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande"

Maja Johansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E Stockholm, Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Svenskt Näringsliv har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade förslag. Remissvaret har utarbetats i samarbete med branschförbunden inom Svenskt Näringsliv. För mer detaljerade kommentarer hänvisas till svar från Skogsindustrierna, Teknikföretagen, Transportgruppen, Plast- och Kemiföretagen samt BilSweden. Vi vill framföra följande synpunkter. Positivt med bra underlag Svenskt Näringsliv tycker det har varit bra att utredningen gjort ett ordentligt försök att få fram hur stora möjligheter är att effektivisera i det svenska samhället. Något som vi från näringslivet självklart tycker är bra och viktigt. Vi måste i en hårdnande konkurrens vara effektiva, spara på resurser, men det måste vara ekonomiskt lönsamt att genomföra dessa. Vi vill också poängtera att vi talar om effektivisering och inte ren besparing. Vi inom industrin vill kunna tillverka saker och göra det mer och mer effektivt. Genom att ta marknadsandelar på en världsmarknad kan vi också göra miljönytta. Avvägningar har gjorts mellan vad som är tekniskt möjligt och samhällsvetenskapligt lönsamt. Effektiviseringsgap har identifierats och kvantifierats. Förslag på olika styrmedel har presenterats. Men någon ordentlig konsekvensanalys av dessa styrmedel har inte gjorts av utredningen. Konsekvensanalysen sträcker sig till att utredaren bedömer att förslagen och finansieringen är positiv. Svenskt Näringsliv avstyrker förslagen om finansieringen och främst förslaget om ökad produktionsskatt på vatten- och kärnkraft. Produktionsskatter leder till minskat intresse för

2 2 investeringar och dessa skatter har inget med effektivisering att göra. Ur utredningens material går det ej heller att utläsa vad olika åtgärder kommer att kosta, vilket gör att det är mycket svårt att avgöra kostnadseffektiviteten för olika förslag. Målet för utredningen Enligt direktivets artikel 4 ska medlemsstaterna anta vägledande, nationella energieffektiviseringsmål om minst 9 procent av den slutliga energianvändningen till år Utredningen har trots detta valt att arbeta med primärenergibegreppet och prioriterat sina åtgärdsförslag utifrån detta. Vi ifrågasätter detta starkt och anser att utredningen borde ha tagit in klimathänseende i sina prioriteringar. Utredningen har heller inte tagit hänsyn till EU:s handelssystem. Detta borde utredningen ha analyserat och bedömt vilken effekt det har på primärenergibegreppet. Tolkning av direktivet kan ifrågasättas Svenskt Näringsliv anser fortsatt att tillverkande företag som ingår i den handlande sektorn inte omfattas av direktivet. Vi hänvisar här till ett särskilt yttrande från Birgitta Resvik i delbetänkandet. Industrisektorn Utredningens slutsats är att industrin har förhållandevis stor effektiviseringspotential. Vi bedömer att det är relativt rimliga siffror utredningen kommit fram till, ca 10 procent för industrin till Det är positivt att utredningen identifierat restenergin inom industrin som en stor potential. Regelverket måste här ändras så vi kan ta till vara på den potentialen. Nedan följer kommentarer till utredningens förslag Positivt att förlängda och utökade program för energieffektivisering i industrin Svenskt Näringsliv anser att PFE-programmet är lyckat och att en andra femårsperiod för programmet för effektiv energianvändning i elintensiv industri (PFE) etableras. Att även icke energiintensiva företag ska kunna delta är bra och Energimyndigheten har en central och positiv roll i att öka kunskapsöverföringen om energieffektivisering till företag även utanför den grupp som kan delta i PFE. Det är av största vikt att det snarast klarläggs ur statstödsregler att detta program får fortsätta. Positivt att energirådgivning kan ges till små och medelstora företag Förstärk energirådgivningen till mindre och medelstora företag är ett bra steg at få ut bättre kunskaper. Vi anser att denna typ av rådgivning ska kunna ges av företag på den öppna marknaden. Förslaget är att gränsen för rådgivningen är för företag med en årlig slutlig energianvändning högre än 0,5 GWh. Om gränsen är rimlig är svårt att avgöra. Det är dock viktigt att även företag inom tjänstesektorn inkluderas och inte enbart tillverkningsindustrier.

3 3 Teknikupphandling i industrisektorn är ett sätt att sprida kunskap om nya produkter Generellt ser vi positivt på att utnyttja möjligheten till teknikupphandlingar för industrisektorn även genom att sprida kunskap om nya standarder och nyttja kunskapen och erfarenheterna i PFE-nätverket. Transportsektorn Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget på ökade skatter inom transportområdet. Detta får följder på kostnadsläget för tillverkningsindustrin som snedvrider konkurrensen. Effektivisering uppnås främst genom kombination av olika transportslag eller om regelverk för ökade volymer på både järnväg och väg kan införas. Det senare är ett förslag som inte utredningen tagit upp, vilket är märkligt. Vi ifrågasätter även starkt utredningens förslag att återigen utreda kilometerskatt på godstrafik. Detta har alldeles nyligen utretts och slutsatserna från den senaste utredningen borde ha tagits tillvara. Skrotningspremie kan vara ett tillfälligt förslag som även stimulerar efterfrågan Svenskt Näringsliv anser att utredningen även kunde ha föreslagit införande av en tillfällig skrotningspremie för bilar av 1988 års modell och äldre. Internationellt bindande utsläppskrav som harmoniseras i införande är bra Utredningen föreslår att Sverige verkar internationellt för att de kommande kraven inom EU på genomsnittligt utsläppskrav sätts på nivån 130 gram koldioxid per kilometer år 2012 och att de därefter successivt skärps ned till en nivå på 70 gram koldioxid per kilometer år Nivån kan självklart diskuteras men den måste vara harmoniserad på minst EU-nivå. Även utsläppskrav bör kunna införas för lätta och tunga lastbilar samt för bussar och arbetsmaskiner. Det pågår ett arbete kring detta men det är mer komplicerat för dessa fordon då det är beroende på utfört arbete. Kravet på nyttofordon måste formuleras så att det blir CO2 per utfört arbetet eller t ex personkilometer för en buss. Specifikationer på detta område måste tas fram i nära samarbete med branschen. Vidare är vår bestämda uppfattning att det måste bli internationells regler, minst på EU-nivå. Sparsam körning även för arbetsmaskiner Det är positivt att även de som brukar arbetsmaskiner ges utbildning i sparsam körning. Erfarenheterna har gett positiv effekt då lastbilschaufförer genomgått sådan utbildning.

4 4 Bostads- och servicesektorn Svenskt Näringsliv har valt att enbart kommentera de förslag som direkt och indirekt påverkar tillverkningsindustrin. Övriga förslag hänvisas till bygg- och fastighetssektorn. Positivt för industrin med teknikupphandling och snabbare marknadsintroduktion Teknikupphandling kan vara ett effektivt sätt att få ut kunskap och vägleda kunderna. Svenskt Näringsliv anser det är positivt att Energimyndigheten ges i uppdrag att utöka satsningen på teknikupphandling inom bostads- och servicesektorn samt i uppdrag att sprida information om dessa produkter. Effektivare fjärrvärme viktigt för ökad konkurrens Svenskt Näringsliv anser att tredjepartstillträde, TPE, är vägen framåt för fjärrvärmesektorn. En utredning om nyttiggörande av spillvärme bör i förekommande fall vara obligatorisk i den miljökonsekvensbeskrivning som måste upprättas inför uppförande av nya energiproduktionsanläggningar. Det är positivt att utredningen har identifierat restenergin som en stor potential att öka energieffektiviteten i samhället. Individuell energimätning i flerbostadshus kan ej vara kostnadseffektivt Svenskt Näringsliv vill bara uppmärksamma utredningens relativt små potentialer för individuell mätning av varmvatten och el inom bostadssektorn. Vår bedömning är att detta inte kan vara kostnadseffektivt. Strategisk plan och utveckling av energianvändningsstatistiken Vid utarbetningen av en strategisk plan för att säkra och höja kvaliteten på energianvändningsstatistiken, bör näringslivet vara involverad. Vi kan se att det finns en stor risk att insamling av mer detaljerad statistik kan bli betungande för näringslivet. Utbildning för ett energieffektivare Sverige Positivt att utredningen har uppmärksammat vikten av energitekniska yrken. Vi ser det väsentligt att branschorganisationer och andra arbetsmarknadsorganisationer bjuds in mer aktivt när energirelaterade utbildningar utformas och då kompetenskrav formuleras. Avstyrker förslaget om en ny statlig organisation för ett energieffektivare Sverige Svenskt Näringsliv anser att Energimyndigheten ska ha ansvaret för energieffektivisering. Arbetet ska genomföras i samråd med övriga myndigheter

5 5 Avstyrker finansiering av förslagen Svenskt Näringsliv avstyrker förslagen om finansieringen och främst förslaget om ökad produktionsskatt på vatten- och kärnkraft. Produktionsskatter leder till minskat intresse för investeringar och dessa skatter har inget med energieffektivisering att göra. Ur utredningens material är det svårt att utläsa vad olika åtgärder kommer att kosta, vilket gör att det är mycket svårt att avgöra kostnadseffektiviteten för olika förslag. Stora summor är tänkt att läggas som investeringsbidrag på fastighetssektorn för att göra en effektivisering på ca 2 TWh, kostnadseffektiviteten för detta förslag måste ifrågasättas. Svenskt Näringsliv anser att utredningen inte fullföljt sitt arbete med en ordentlig konsekvensanalys och ifrågasätter stark t ex hur beräkningen att slutanvändarnas energikostnad kan minskas med 280 miljoner kronor. Utredningen nämner även helt kort att signifikanta effekter kan också antas uppnås med de förslag vars effekter utredningen inte haft möjlighet att kvantifiera. Vi ifrågasätter denna typ av skrivningar. Svenskt Näringsliv Birgitta Resvik

Relevanta dokument

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria