Kent Nyström Lars Dahlgren

Transkript

1 Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet går direktivet ut på att medlemsländerna skall stimulera fram elproduktion från förnybara energikällor. Sveriges totala elproduktion 1997 var 145,1 TWh år varav förnybart 72 TWh (68,2+0,2+ 2,5 +1,1 TWh) motsvarande 49,6 % av elproduktion (Kommissionen anger 49,1%). Om storskalig vattenkraft exkluderas är siffran 7,3 TWh förnybar el Det indikativa målet är att elproduktionen från förnybara energikällor exklusive storskalig vattenkraft skall öka till 25,5 TWh år 2010 (=15,7% av elproduktionen 2010) dvs en ökning med 18,2 TWh. Om utvecklingen inte går i den riktning som (det ännu ej tagna) direktivet indikerar år 2005 är tanken att EUkommissionen skall medverka till införandet av en tvingande lagstiftning. Nivån på den föreslagna ökningen av el från förnybara energikällor måste betraktas som utomordentligt intressant. I denna PM diskuteras möjligheterna att nå denna produktionsnivå. Tidsaspekten måste också beaktas. Denna PM är skriven med utgångspunkt från att tio år står till förfogande. I verkligheten kan tiden bli

2 kortare på grund av att besluten om direktivet skjuts framåt i tiden utan att motsvarande justering av sluttidpunkten göres. Vindkraft För närvarande bidrar vindkraften med i storleksordningen 0,5 TWh. Om vi utgår från att vindkraften år 2010 skall svara för 5 TWh betyder det att anläggningar med en produktionskapacitet på 0,45 TWh skall byggas per år vilket motsvarar investeringsprogrammets mål på 0,5 TWh per år. 0,45 TWh motsvarar en installerad effekt på ca 300 MW eller 150 anläggningar à 2 MW (=Näsudden). Redan denna nivå kommer att kräva mycket stora ansträngningar. Avgörande för att ett sådant mål kan nås är om man kan få till stånd parker med havsbaserad vindkraft och vindkraft i fjällvärlden. I båda fallen kan längre utnyttjningstid än 1500 tim/år förväntas. Effektivitetsvinster i storskalig vattenkraft Nuvarande låga elpriser gör att modernisering i befintliga vattenkraftsverk inte sker i önskvärd utsträckning. Inom den närmaste tioårsperioden bedöms dock produktionen kunna öka med ca 1 TWh till följd av effektiviseringsåtgärder. Den ekonomiskt tillgängliga potentialen för utbyggnad av storskalig vattenkraft är ca 6 TWh när de av riksdagen skyddade älvsträckorna undantagits. Småskalig vattenkraft Stödet för småskalig vattenkraft syftar till att åstadkomma 0,25 TWh/år. Detta motsvarar ett tillskott på 2,5 TWh

3 över en tioårsperiod (vilket motsvarar den totala potentialen efter vissa ekonomiska och miljömässiga restriktioner). Biobränslebaserad elproduktion Om vi summerar vindkraft och småskalig vattenkraft enligt ovan erhålls en potential på ca 7 TWh. Eftersom vi knappast kan räkna med solbaserad elproduktion i någon omfattning under 10-årsperioden återstår biobränslebaserad el för att klara av målet om en ökning med 18,2 TWh. Den biobränslebaserade elproduktionen skulle alltså behöva öka med ca 11 TWh eller 1,1 TWh/år under tioårsperioden. Följande potentialsiffror (TWh el) för biobränslebaserad el har hämtats ur Svebios kampanj "Möt Bioenergin" (som vad beträffar kommunalt mottryck hämtat underlaget från Fjärrvärmeföreningens Prognos 95 ): Kommunalt mottryck Möjlig produktion idag 5 Tillskott med begränsade investeringar 2 Tillskott med större investeringar 2 Tillskott nya anläggningar på befintligt värmeunderlag 5 Summa 14 (23 TWh när biobränsleförgasningen nått genombrott) Industriellt mottryck Möjlig produktion idag 5 Tillskott i befintliga anläggningar 2 Summa 7 (11 TWh då svartlutsförgasningen nått sitt genombrott)

4 Av dagens potential på 10 TWh utnyttjas 3,6 TWh 1997 (2,5+1,1 TWh). Med full produktion skulle man alltså få ett tillskott på ungefär 6,5 TWh. Således återstår 5,5 TWh (11-6,5 TWh) som måste täckas genom nyinvestering. Detta skulle teoretiskt kunna ske i befintliga anläggningar enligt tabellen ovan. För närvarande byggs dessutom ett antal nya kraftvärmeanläggningar. Detta gör att man kan bedöma att det är möjligt för biobränslena att svara för ytterligare 11 TWh elproduktion inom en tioårsperiod. De potentiella tillgångarna på biobränsle kan inte heller bedömas utgöra någon begränsning. Slutkommentarer Målet om en ökning av elproduktionen med 18 TWh från förnybara energikällor kan anses möjlig att nå inom en tioårsperiod. Ett frågetecken i sammanhanget är dock om man verkligen kommer att ha tio år på sig om/när EU fattar beslut om ett direktiv. Ett annat frågetecken är om/när den svenska energipolitiken skapar styrmedel som stimulerar till exempel biobränsleproducerad el. 60% av den i direktivförslaget beräknade produktionsökningen av biobränsleel finns ju redan tillgänglig som potential. Ett allvarligt problem är den för närvarande starka kraftbalansen som gett så låga elpriser att det i kombination med avsaknaden av nämnda styrmedel inte ger incitament till nyinvesteringar i kraftproduktion. Avsaknaden av fulla styrmedel (skatter på fossila bränslen) inom elproduktionen, stimulerar naturligtvis inte till investering i elproduktion från förnybara energikällor. Å andra sidan har vindkraft, småskalig

5 vattenkraft och biobränslebaserad elproduktion varit och är föremål för olika former av stöd. Regeringen lägger i dagarna fram en proposition där dessa helt eller delvis kommer att ersättas av ett kvotsystem där ett kvantifierat mål för el från förnybar certifierad elproduktion ansätts. Kvoterna kan höjas år från år. Baserat på produktionen och kvoterna tilldelas producenterna certifikat som kan säljas på en öppen marknad. Det åligger sedan köparna av el (vanligen företrädda av elhandelsbolag) att visa att man innehar tillräckligt med certifikat för att uppfylla kvoten. Svebios preliminära bedömning är att det föreslagna kvotsystemet, helst integrerat med Svebios skattesystem, och konsekvent genomfört, kommer att vara ett starkt och effektivt styrmedel för att uppnå målen för el från förnybara energikällor. Det är också positivt att floran av olika stödformer ersätts av ett mer enhetligt system. Svenska Bioenergiföreningen SVEBIO Torsgatan 12, Telefon , fax: E-post:info@svebio.se Hemsida: