VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund

Transkript

1 VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund Sammanlagt har över 70 mdr SEK investerats i landbaserad vindkraft sedan 2008 och ytterligare minst lika mycket måste investeras för att nå det förnybarmål som Norge och Sverige satt upp till utgången av år En oerhörd investering som politikerna bär ansvar för. Både det som redan byggts och det som vi förväntas bidra med ytterligare. El- och certifikatintäkterna är i dagsläget på en för låg nivå för att attrahera investerare villiga att satsa de ytterligare 70 mdr SEK som kommer att behövas kommande femårsperiod. Att i detta känsliga läge genomföra en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft och samtidigt skjuta beslutet rörande en justering av nuvarande stödsystem för utbyggnad av förnybar kraft (certifikatsystemet) skapar stor politisk osäkerhet i investerarledet. Energimyndighetens rapport enkelt sammanfattad Energimyndighetens Rapport bygger på en politisk vilja kring fortsatt utfasning av icke förnybar kraft med mål att ställa om hela elsystemet till 100 % förnybart. Rapporten föreslår att detta delvis skall ske genom en satsning på ytterligare upp till 15 TWh havsbaserad vindkraft. Vidare konstaterar Rapporten att kostnaden för havsbaserad vindkraft i dagsläget är ca 140 öre/kwh vilket, med dagens elpriser, skulle kräva ett stöd om ca 110 öre/kwh för att kunna realiseras. Rapporten menar att kostnaden med tiden kommer att sjunka till 100 öre/kwh samtidigt som elpriset stiger vilket gör att behovet av stöd minskar. Energimyndigheten påpekar att det är deras egna kostnadsantaganden. De visar också på data från verkligt genomförda projekt där investeringskostnaden är högre, mellan 120 till öre/kwh. Se vidare graf nedan hämtad från Rapporten. I samma graf anges också kostnaden för landbaserad vindkraft som är avsevärt mycket lägre och överensstämmer med vår erfarenhet och uppfattning.

2 Rapporten talar om teknikutveckling i termerna att Östersjöområdet skulle vara särskilt gynnsamt för havsbaserad vindkraft och att nya billigare tekniska lösningar kan utvecklas genom en utbyggnad av vindkraft till havs i området. Rapporten nämner vidare att kostnaden för svenska elkonsumenter och/eller skattebetalare utvecklas enligt tabell nedan där det framgår att den totala stödkostnaden per TWh är ca 11 mdr vid en marginalkostnad om 101 öre/kwh och ett samtidigt elpris om 25 öre/kwh vilket ungefär motsvarar dagens elprisnivå. Skulle marginalkostnaden fortsatt vara 140 öre/kwh som anges i Bloombergs New Energy Finance graf ovan ökar kostnaden till 16,6 mdr per TWh. Ett utbyggnadsmål om 15 TWh havsbaserad kraft skulle m.a.o. kosta samhället mellan 165 till 265 mdr SEK vid ett elpris på 25 öre/kwh i snitt under utbyggnadsperioden. Det kan jämföras med statsbudgeten som år 2014 var 862,4 mdr SEK. Om staten skulle genomföra motsvarande satsning med den egna budgeten skulle statsskulden behöva ökas med ca 15 % från den nivå som gällde i maj Satsningen motsvarar exempelvis statens kostnad för utbildning under 3 till 4 år (ref. rikets budget 2015) eller budgeten för hälsa och omsorg under 3 till fyra år. Vill man istället satsa på säkerhet skulle försvarsbudgeten kunna öka med % under en 15-årsperiod.

3 Rättsväsendet kunde se fram emot en budgethöjning med hela % under en 15-årsperiod. En oerhörd satsning m.a.o. Tur då att staten inte behöver stå för notan utan att den istället landar hos den enskilde medborgaren. Endera som en extra rad på elnotan eller via skattsedeln. Skulle den hamna på elnotan så stiger kostnaden för medborgaren sannolikt med ytterligare 25 % då det är rimligt att anta att staten även tar ut mervärdesskatt. För den enskilde slutar därför inte notan på 165 till 265 mdr SEK utan blir snarare 206 till 331 mdr SEK. Staten kan å andra sidan se fram emot en mervärdesintäkt om 41 till 66 mdr SEK. Visserligen på bekostnad av att den enskilde medborgarens ekonomiska utrymme krymper betänkligt men genom en väldigt smidig och lätt administrerad fiskal åtgärd. Under kapitel 3.3 i Rapporten anges en lägre kostnad för föreslagen utbyggnad. Den bygger dock på Energimyndighetens egna uppfattningar om marknadsprisutvecklingen på el som i grundscenariot stiger från dagens ca 25 öre/kwh till 55 öre/kwh år 2025, vilket är det första hela driftåret för den första större vindkraftparken enligt rapporten. Se vidare Rapportens antaganden om elprisutvecklingen nedan. Energimyndighetens antagande avviker kraftigt från nu rådande marknadspris enligt Nasdaq OMX vilken är ca 25 öre/kwh och som sakta stiger till 33 öre/kwh år Skulle marknadspriser istället användas stiger kostnaden för ett stödsystem till havsbaserad vindkraft kraftigt jämfört med myndighetens prognos. Skulle man å andra sidan acceptera Rapportens elprisantaganden enligt ovan och istället uppför 15 TWh landbaserad vindkraft är stödbehovet ca 3 mdr att jämföras med 130 mdr vilket är stödbehovet för havsbaserad vindkraft för samma utbyggnadsvolym. Då har antagits att ingen teknikutveckling sker inom landbaserad vindkraft från dagens nivåer (ca 60 öre/kwh). Detta är inte ett realistiskt scenario. Marginalkostnaden för landbaserad vindkraft har sjunkit med ca 25 till 30 % de senaste 6-7 åren och det är rimligt att anta att en fortsatt teknikutveckling sänker kostnaden ytterligare. Antaget en blygsam teknikutveckling om endast 1 % per år skulle marginalkostnaden för den landbaserade vindkraften vara i paritet med elpriset enligt rapportens scenario år 2025, vilket innebär att något stöd överhuvudtaget inte behövs. Merkostnaden för havsbaserad vindkraft är m.a.o. minst 130 mdr högre än motsvarande utbyggnad på land. Rapporten nämner vidare att antalet fullasttimmar för de havsbaserade verken är antagna till timmar per år och att vart verk har en effekt på mellan 3,6 till 6,0 MW per styck. Om ett snitt av

4 dessa båda effekterna används (ca 5 MW) samt ovan nämnda fullasttid ges att endast ca 750 st. vindkraftverk måste installeras för att nå 15 TWh. Rapporten avslutas med ett resonemang kring hur stödformen skall utformas samt effekten på elpriset. Det konstateras bl.a. att havsbaserad vindkraft tillhör ännu ett av de dyraste kraftslagen och att det krävs omfattande insatser för att utveckla tekniken så att den blir konkurrenskraftig med annan produktion. Vidare konstateras att framtida elpriser påverkar stödbehovet. Ju högre elpris ju lägre behov av stöd och vice versa. När det gäller implementeringen av ett särskilt stöd för havsbaserad vindkraft konstaterar Rapporten följande: Vid utformningen av ett stödsystem måste hänsyn tas till EU:s statsstödsregler. De stödsystem som analyseras i denna rapport är alla att betrakta som statliga stöd enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget. Kortfattat uttryckt innebär det att de utgör ett användande av statliga medel som gynnar ett enskilt företag eller en grupp av företag, på ett sätt som hotar att snedvrida konkurrensen och den gränsöverskridande handeln i unionen. Artikel 107 i EUF-fördraget innehåller ett generellt förbud mot statligt stöd till företag. Samma artikel innehåller också undantag från det generella förbudet. Dessa undantag har utvecklats och förtydligats bl.a. genom förordningar och riktlinjer. Stöd som är förenliga med den s.k. allmänna gruppundantagsförordningen (gruppundantagsförordningen) behöver inte prövas särskilt av kommissionen utan det behöver endast lämnas information om att stödet kommer införas. Därmed är det den enklaste formen av stöd att införa. Gruppundantagsförordningen innehåller emellertid detaljerade krav på utformningen av stöd och gäller bara stöd upp till ett visst tröskelvärde. Kommissionens riktlinjer för statligt stöd inom särskilda områden ger en mera generell vägledning för hur stöd ska utformas för att vara tillåtna. Stödordningar och individuella stöd måste notifieras till kommissionen och godkännas. Aktuella riktlinjer för stöd till havsbaserad vindkraft är i första hand kommissionens Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för (Kommissionens riktlinjer), men även Rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation 14 (FoI-rambestämmelserna) kan bli aktuella. Statsstödsreglerna sätter begränsningar för vilka typer av stöd som kan komma ifråga för den havsbaserade vindkraften. Kommissionen har genom riktlinjerna givit vägledning för hur statsstödsreglerna ska tolkas. Det finns en möjlighet att notifiera stöd utan att ta närmare hänsyn till dessa riktlinjer, men det krävs då starka skäl och innebär sannolikt en långdragen process. Investeringsstöd enligt artikel 41 i gruppundantagsförordningen får ges till merkostnaden för en investering i förnybar el. I detta fall, då ingen alternativinvestering är aktuell, kan eventuellt hela kostnaden anses stödberättigad. Med ett anbudsförfarande kan 100 procent av kostnaden stödjas. Syftet med stödet ska emellertid vara uppnåendet av en högre miljöskyddsnivå och bara kostnader som bidrar till detta är stödberättigande. Den jämförelseinvestering som används för investeringsstöd är typiskt sett en investering i icke-förnybar energiproduktion av samma omfattning. Vilken sådan jämförelseinvestering som skulle anses rimlig i svenska förhållanden är emellertid svårt att bedöma eftersom några storskaliga investeringar i icke-förnybar energi inte görs. De större investeringar i elproduktion som faktiskt genomförs är snarast landbaserad vindkraft eller biokraft. En sådan jämförelseinvestering ger emellertid inte en påtagligt högre miljöskyddsnivå för havsbaserad vindkraft. Tröskelvärde för stöd enligt gruppundantagsförordningen är 15 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

5 Investeringsstöd kan också lämnas utanför gruppundantagsförordningen och bör då följa kommissionens riktlinjer. För investeringsstöd till förnybar energi finns ingen särskild reglering i riktlinjerna. Prövning ska istället ske enligt de allmänna bestämmelserna i riktlinjernas avsnitt 3.2. I nämnd prövning ingår sammanfattningsvis följande. Ange syftet med stödet, hur det fungerar och hur det bidrar till att uppnå unionens mål. Visa på ett marknadsmisslyckande i form av t.ex. negativa externa effekter, positiva externa effekter, asymmetrisk information eller bristande samordning, som inte kan hanteras av befintliga nationella eller europeiska styrmedel. Visa att stödet är ett effektivt sätt att åtgärda det identifierade marknadsmisslyckandet. Visa att stödet är proportionellt och att det således inte ges mera stöd än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet. En sådan prövning är i stor utsträckning beroende av hur mycket havsbaserad vindkraft som ska byggas och vilka mål som ska uppnås Slut citat. Vår syn på det förslag som läggs fram i Rapporten Vi är positiva till en ytterligare satsning på vindkraft utöver vad Sverige och Norge fastställt och som realiseras genom det gemensamma certifikatsystemet. Ytterligare 15 TWh kan vara en rimlig nivå och bör kunna realiseras under perioden 2021 t.o.m Vi är vidare positiva till politikens mål att ställa om energisystemet till 100 % förnybart. Vi är också försiktigt positiva till att en ytterligare utbyggnad stöds av ett auktionsförfarande snarare än ett förlängt nuvarande elcertifikatsystem. Huvudskälet till detta är den stabilisering av intäkterna ett auktionsförfarande ger upphov till. Skälet till att vi inte är odelat positiva är risken att ett anbudsförfarande gynnar större etablerade företag, vilket rapporten också pekar på, och innebär ett inträdeshinder för nya eller mindre aktörer inom vindkraftmarknaden. Vi anser dock att Energimyndighetens förslag till en storskalig satsning av havsbaserad vindkraft i Östersjön är felaktig. Skälen till detta är följande: En dylik satsning innebär att kostnaden för svenska elkonsumenter och/eller skattebetalare ökar kraftigt jämfört med att bygga samma produktionskapacitet på land; En utbyggnad av 15 TWh landbaserad vindkraft kan vara fullt genomförd vid den tidpunkt rapporten menar att utbyggnaden av havsbaserad vindkraft skall starta; En utbyggnad på land ger därmed en större miljönytta än motsvarande utbyggnad till havs då miljövärdet erhålls tidigare. Det finns m.a.o. vare sig ekonomiska eller miljömässiga motiv för föreslagen satsning. Energimyndighetens uppskattning av kostnaden för föreslagen satsning är också grovt underskattad och bygger på egna antaganden om elprisutvecklingen som avsevärt avviker från marknadens uppfattning. Detta då ett antagande om högre elpriser sänker stödkostnaden.

6 Vi anser vidare att förslagen satsning inte ger upphov till någon nämnvärd teknikutveckling. För att nå 15 TWh krävs, som tidigare nämnts, endast ca 750 st. medelstora vindkraftverk. Det är inte sannolikt att alla dessa levereras av en och samma leverantör utan snarare av två eller flera olika. Var sådan skulle m.a.o. behöva utveckla en speciell teknik lämpad för Östersjömiljö och sedan sälja endast ett fåtal hundra av dessa. Detta är inte realistiskt. Utveckling av en ny typ av vindkraftverk kräver en serie på tusentals maskiner för att vara lönsam. Snarare kommer standardverk att installeras, dock på en kortare tornhöjd vilket inte är någon ny teknik. Vi vill nog påstå att teknikutvecklingen är ringa om någon alls och inte motiverad givet den höga merkostnaden elkonsumenten drabbas av. Inte heller teknikutvecklingen är därför ett argument för föreslagen satsning. När det gäller möjligheten att implementera ett särskilt stöd till havsbaserad vindkraft kan konstateras att stödet sannolikt skall prövas av EU enligt de allmänna riktlinjerna i avsnitt 3.2. Här gäller att bevisa att fyra punkter uppfylls, vilka tidigare redovisats ovan. Vi kan här konstatera att endast en av dessa uppfylls då: Det inte går att peka på något misslyckande, snarare tvärtom. Elcertifikatsystemet har levererat som tänkt; Stödet är inte effektivt och behövs inte givet ovanstående samt; Stödet är högre än vad som är nödvändigt då samma nytta eller bättre kan åstadkommas med landbaserad vindkraft. Slutligen kan konstateras att ett särskilt stöd, okänsligt för svängningar och förändringar på elmarknaden, intervenerar i den marknadsbaserade prissättning vår avreglerade elmarknad vilar på. Den studie som redovisas i Rapporten vad gäller påverkan på elpriset som följd av nämnd satsning pekar på att elpriset kan sjunka med upp till 7 öre/kwh. Med tanke på att de samlade el- och certifikatintäkterna i dagsläget underskrider nödvändiga intäktsnivåer för att realisera de 26,4 TWh som satts som mål till utgången av 2020 (eller 28,4 TWh om den svenska ambitionen höjs) behöver intäkterna snarare höjas än sänkas. Risken är stor att följdeffekten av ett beslut om en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft sätter stopp för nuvarande utbyggnad av landbaserad vindkraft i Sverige. Rapporten säger också att den första storskaliga vindkraftparken skall vara i drift år 2024 vilket kan innebära att vi under kommande 8 till 9-årsperiod inte bygger någon ny vindkraft alls. Vi har svårt att se att någon politiker kan stödja ett system som innebär att kostnaden för medborgarna ökar kraftigt via en massiv förmögenhetsöverföring från den enskilde till företag och stat. Detta samtidigt som miljön påverkas negativt. Om vi förstått det hela rätt vill regeringen lägga fram rapportens förslag redan vid årets höstbudget. Varför denna brådska när det redan tillsats en Energikommission med uppdrag att se över hur vårt framtida energisystem skall utformas. Bättre vore att avvakta Energikommissionens slutsats och rekommendation. Halmstad den 28 augusti 2015 ARISE AB (publ)