Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Transkript

1 Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Peter Blomqvist

2 Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar för och systemeffekter av kraftig expansion av solel i Sverige. Via Energiforsk, SolELprogrammet. Med Chalmers. Mer om projektet finns att läsa på Energiforsks hemsida: energiforsk.se/program/solel/projekt/utbyggnad av solel Resultatblad finns även på vår hemsida: profu.se/solel.htm Rapporten finns tillgänglig på Energimyndighetens hemsida: Sök tex på eller systemeffekter

3 Resultatblad och agenda 1. Tillgänglig yta för solel är mycket stor Vad begränsar? 2. Stort intresse för solel hos allmänheten 3. Stödsystem och regelverk för solceller 4. Är det lönsamt att investera i solceller? 5. Elnätsägarna ser få hinder för kraftig solelsexpansion 6. Investerarnas perspektiv på solceller? 7. Solel ur ett systemperspektiv 8. Möjligheter och hinder för solel i Sverige En syntes

4 Intresse hos allmänheten och organisationer Allmänhet Många 59% skulle vilja producera egen el, främst genom solel Främsta drivkrafter är miljö, oberoende och ekonomi men få köper grön el idag Organisationer Främsta drivkrafter är miljö och marknadsföring Mål är vanligen att vara klimatneutral, solel är en del för att kunna nå hela vägen Lönsamheten är tveksam Stor skillnad i kalkylränta, från 3 % upp till 11 % Erfarenheter av genomförda investeringar i solel är generellt sett goda Hindren är främst administration och lönsamhet Styrmedel och stöd är en viktig del 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Solel Vindkraft Övrigt Vet ej Uppläsning av alt Spontana svar

5 Skillnader i ekonomiska förutsättningar Återbetalningstid (år) Småhus Flerbostadshus Litet företag Elproducent Rak återbetalningstid Räntepåverkad återbetalningstid

6 Elnätsägarna attityd till solel Generellt är man positiv till solceller Hittills endast små problem, elnätet tål en markant ökning av solel Osäker på var gränsen för åtgärder går och vad kostnaderna kan bli Det finns en flertal åtgärder för de problem som kan tänkas uppstå Incitament för att investera i smarta elnät är svagt Översikt över potentiella problem och möjliga åtgärder

7 Utfall beror på tillgången till (övrig) variabel elproduktion och styrbar kapacitet 1 9 EUR/MWh Utfasning av styrbar kapacitet ökar antalet högpristimmar Mer vindkraft ökar antalet lågpristimmar (35à6 TWh) 1 15 TWh 15 TWh utan KK 6 TWh vind

8 eller på hur omvärlden gör EUR/MWh Kraftig ökning av antalet lågelpristimmar 1 2 TWh 2 TWh +15% i omvärlden Ökad efterfrågeflexibilitet kan också dämpa variabiliteten på elmarknaden! (ingår inte i modellanalysen)

9 Intjäningsförmågan för olika kraftslag påverkas KK+Vind (35 TWh)+Sol (15 TWh) Mycket vind (6 TWh)+Sol (15 TWh) EUR/MWh % i omvärlden EUR/MWh TWh 1 TWh 15 TWh 2 TWh 5 TWh 1 TWh 15 TWh Average Wind Solar CHP Average Wind Solar CHP

10 Vilken mängd solceller ser modellen som lönsam? Elproduktion i Sverige (referensfall) Solelproduktion (ref+känslighetsanalys) TWh Vattenkraft Kol Gas Vind Bruttoelanvändning Kärnkraft Olja Biobränsle, torv, avfall Sol+övr förnybart TWh Myndighetens förslag på strategi: 7-14 TWh Referens Snabbare tekn kostnadsreduktion utveckl Tidigare utfasning av stödsystem Kostnadseffektivt med 3-8 TWh solel i Sverige på mellanlång sikt (ca 235) Vid högre nivåer än så tilltar problematik t.ex. i form av kannibalism samt kostnader i elnätet. Kostnadseffektiv mängd beror på hur väl man kan integrera, med t.ex. efterfrågsanåtgärder och batterier.

11 Förändring av kraftproduktion Sverige 14 Förändring i kraftproduktion, Sverige I Sverige ersätts vind och lite biokraft Netto ökar dock produktion, dvs ökad export / minskad import TWh/år Solkraft sv Fossilt Kärnkraft Förnybart Nordeuropa I Nordeuropa ersätts till stor del fossilt i början av modellperioden I slutet även vind (samt lite sol och biokraft) Koldioxidnytta minskar med utveckling av omvärldens energisystem TWh/år Förändring i kraftproduktion, Nordeuropa Solkraft sv Fossilt Kärnkraft Förnybart

12 Koldioxidnytta med solceller Koldioxidkonsekvens Stor nytta den första tiden, ca 4 kg/mwh till 245. Koldioxidnytta minskar med utveckling i omvärlden. Koldioxidminsknng (kg/mwh)

13 Syntesbild från projektet Möjligheter Yta (tak, fasad och fristående) Intresse Ekonomi Stöd Befintligt Regler och styrmedel avgör Ekonomi och elnät avgör Utveckling i teknik och omvärld avgör,1, GW Regelverk och stödets utformning Systemaspekter Elnät Hinder

14