Potential för solenergi i Blekinges bebyggelse

Transkript

1 Potential för solenergi i Blekinges bebyggelse - David Lingfors - Joakim Widén Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet, Box 534, Uppsala. David.lingfors@angstrom.uu.se Joakim.widen@angstrom.uu.se xedos4 / FreeDigitalPhotos.net

2 Agenda Bakgrund Uppdraget Metod Antaganden Fastighetskartan Resultat LiDAR-data Arbetstimmar Sammanfattning

3 Built Environment Energy Systems Group (BEESG) Integrering av solenergi Fjärrvärme Smarta fönster Låg energianvändning i byggnader

4 Världen Solenergi på frammarsch Ca 100 MW installerad effekt i början av 90-talet 134 GW installerad effekt i slutet av Sjunkande priser på solcellssystem Generösa subventioneringssystem Sverige Snabb utveckling senaste 5 åren

5 Bakgrund Solcellsmarknaden växer snabbt i Sverige J. Lindahl, National Survey Report of PV Power 5 Applications in Sweden 2012, IEA-PVPS, May 2013.

6 Utbyggnaden i Blekinge län kw (ackumulerad) År

7 Uppdraget från länsstyrelsen Tidigare potentialstudie för Dalarnas län. Hur stor är den realiserbara potentialen för solenergi på byggnadstak i Blekinge län? Uppdelat i byggnadskategori? Uppdelat i två framtidsscenarier? Både vad gäller solel och solvärme. Hur många arbetstimmar genereras för de två scenarierna?

8 Metod Fastighetskartan Energi- och bebyggelsestatistik från Energimyndigheten respektive SCB. Jämförelse med en alternativ metod där så kallad LiDAR-data används i kombination med fastighetskartan

9 Antaganden - scenario A Scenario A (snar framtid ~ ) Lönsamt att producera energi från solen för eget bruk. Energiförbrukningen i byggnaderna blir begränsande. Endast de bästa takorienteringarna är relevanta (A). Norr F F E E Väster 90 D C D C -90 Öster 60 B A A B Söder SV

10 Antaganden - scenario A Byggnadstyp Takkategorier Begränsning Solvärme Småhus A Egenkonsumtion Ja, för ej anslutna till fjärrvärmenätet (86 %). Uppvärmning och varmvatten Flerbostadshus A Egenkonsumtion Nej Lokaler A Takyta Nej Industrier Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Lantbruk A Takyta Nej Övriga byggnader A Takyta Nej

11 Antaganden - scenario B Scenario B (längre fram i tiden ~2050) Lönsamt att sälja överproduktion Takytorna blir begränsande. Takkategorierna A-C används. Norr F F E E Väster 90 D C D C -90 Öster 60 B A A B Söder SV

12 Antaganden - scenario B Byggnadstyp Takkategorier Begränsning Solvärme Småhus A-C Takyta Ja, för ej anslutna till fjärrvärmenätet (86 %) Endast varmvatten. Flerbostadshus A-C Takyta Nej Lokaler A-C Takyta Nej Industrier Hela taket Takyta Nej Lantbruk A-C Takyta Nej Övriga byggnader A-C Takyta Nej

13 Produktion i takkategorierna Stor variation beroende på placering. Väster E D C Norr 180 F F -150 E D C Öster 25 lutning rakt söderut 40 lutning rakt söderut Horisontell yta F E D B A A B -60 C B 30 0 Söder -30 A kwh/m2/år

14 Fastighetskartan Alla fastigheter i Blekinge län Ändamålskodade Småhus, flerbostadshus, lokaler etc. Beräknade takorienteringar och areor

15 Takorientering Byggnaderna är framförallt orienterade i Nord/Sydlig eller Öst/Västlig riktning!

16 Fastighetskartan, Karlskrona Takorientering Byggnaderna är framförallt orienterade i Nord/Sydlig eller Öst/Västlig riktning! 16

17 Takarea AA tak ββ A tak = A cos β AA

18 Takreduktioner Byggnadstyp Reduktion pga skuggning (%) Reduktion pga hinder (%) Småhus Flerbostadshus Lokaler Industrier Lantbruk 10 5 Övriga byggnader Kjellsson, E. (1999), Potentialstudie för byggnadsintegrerade solceller i Sverige Rapport 1: Ytor på byggnader, Rapport TVBH-7210, Lunds tekniska högskola, Lund

19 Totala tillgängliga takytor Byggnadstyp Antal byggnader Total grundarea (km 2 ) Beräknad total takyta (km 2 ) Tillgänglig takyta efter reduktioner (km 2 ) Tillgänglig takyta per byggnad (m 2 ) Småhus Flerbostadshus Lokaler Industrier Lantbruk * Övriga byggnader * Totalt *Eftersom statistik saknas över antalet lantbruk inkluderas dessa i övriga byggnader

20 Fördelning av tillgängliga takytor Småhus Flerbostadshus Lokaler Industrier Lantbruk Övriga byggnader

21 Tillgänglig takyta, småhus Inkl. solvärme Exkl. solvärme Scenario A Takyta till solfångare Takyta till solceller Outnyttjad takyta Scenario B

22 Total elproduktion Scenario A Scenario B El 2011 GWh/år

23 Potential baserad på LiDAR-data För mer detaljerade potentialstudier kan LiDARdata användas. Upplösningen bestäms av; - Hastiget - Höjd

24 Potential baserad på LiDAR-data Beräknad solinstrålning på Fyrisskolans tak i Uppsala baserat på högupplöst (vänster) respektive lågupplöst (höger) LiDAR-data

25 Nya arbetstillfällen Arbetstimmar/kW Anläggningens storlek (kw)

26 Arbetstimmar scenario A tusentals arbetstimmar Installering Projektering Införsäljning 0 Totalt: 4.3 milj. timmar

27 Arbetstimmar scenario B tusentals arbetstimmar Installering Projektering Införsäljning 0 Totalt: 11 milj. timmar

28 Sammanfattning Totalt 17 km 2 tillgängliga takytor i Blekinge län 3 km 2 utnyttjas i scenario A 9 km 2 utnyttjas i scenario B Totala elproduktion blir; 0.45 TWh/år för scenario A 1.2 TWh/år för scenario B Elanvändningen i Blekinge var 1.6 TWh Solvärme förväntas ha en mindre betydelse i framtiden

29 Sammanfattning LiDAR-data kan användas för mer detaljerade potentialstudier, i synnerhet om högupplöst data finns tillgänglig. En omfattande utbyggnad av solenergi i Blekinges bebyggelse ger många nya arbetstillfällen motsvarande; 4.3 miljoner timmar i scenario A (2 400 helårstjänster) 11 miljoner timmar i scenario B (6 300 helårstjänster)

30 Tack!

31 Varför installeras det inte mer? Hinder Kunskap Specifika problem för fastigheten Uppsol goda exempel Följa processen från planering till färdig solcellsanläggning hos andra fastighetsägare