Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet
|
|
|
- Eva Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet - Hur skapar vi ett robust och leveranssäkert elsystem till år 2050? Bo Rydén, Profu 7 december 2015 Energikommissionens fördjupningsseminarium II
2 Baskravet: Ett robust och leveranssäkert elsystem Balans: Vi måste ha en rimlig balans i kraven på elsystemet. Det skall i första hand vara robust och leveranssäkert. Sedan kan vi prata priser, förnybart, klimatneutralitet etc. Ansvaret för dimensionering och drift av elsystemet måste vara tydligt, ansvars-fördelningen måste vara klarlagd och alla aktörer måste ta sitt ansvar. Säker leverans. Alla använder el, alla gillar el och alla vill ha el varje sekund året runt! Ingen enda svensk vill ha fler elavbrott. Det är därför centralt att produkten el ges möjligheten att fortsätta vara lika leveranssäker även i framtiden.
3 Vind- och solkraft har egenskaper som skapar dessa utmaningar De har begränsad styrbarhet. Påverkar både kortsiktigt och årstidsmässigt. Vindprognoser är osäkra. Hög noggrannhet först några timmar i förväg. Solen mer förutsägbar, men molntäckets tjocklek är svårt att prognostisera. Vind- och solkraft använder inte synkronmaskiner. Bidrar därför inte utan speciella lösningar med mekanisk svängmassa och spänningsreglering. Vi ser utmaningar vid främst två driftsituationer: Mycket variabel produktion och liten konsumtion. Lite variabel produktion och stor konsumtion Stor andel variabel produktion leder också till generella utmaningar i alla driftsituationer att upprätthålla balansen och driftsäkerheten i systemet..
4 NEPP: Kraftsystemets reglerförmåga - utmaningar för elsystem med stor andel variabel produktion Generella utmaningar Svårare att prognostisera balansförutsättningarna (produktionen) Tidvis snabba övergångar mellan brist- och överskottssituationer Större behov av flexibilitet i styrbar produktion och förbrukning Ökat behov av att jämna ut variationer över året Oklar ansvarsfördelning för att långsiktigt upprätthålla nödvändig kapacitet Utmaningar vid mycket vind och liten konsumtion Balansreglering Överföringsförmåga (spänningshållning samt kortslutningseffekt) Mekanisk svängmassa Överskottssituationer Utmaningar vid lite vind och stor konsumtion Risk för periodvisa bristsituationer - tillgång till topplastkapacitet
5 NEPP: Kraftsystemets reglerförmåga - utmaningar för elsystem med stor andel variabel produktion Generella utmaningar Svårare att prognostisera balansförutsättningarna (produktionen) Tidvis snabba övergångar mellan brist- och överskottssituationer Större behov av flexibilitet i styrbar produktion och förbrukning Ökat behov av att jämna ut variationer över året Oklar ansvarsfördelning för att långsiktigt upprätthålla nödvändig kapacitet Utmaningar vid mycket vind och liten konsumtion Balansreglering Överföringsförmåga (spänningshållning samt kortslutningseffekt) Mekanisk svängmassa Överskottssituationer Utmaningar vid lite vind och stor konsumtion Risk för periodvisa bristsituationer - tillgång till topplastkapacitet
6 Ett antal (politiska) vägval för ett robust elsystem Värna Baskravet Välj i första hand ett robust och leveranssäkert elsystem Ägna ambitionen och takten i omställningen en tanke Ge incitament till vindkraft med mer svängmassa Välj väg för vattenkraften Än viktigare i det framtida elsystemet Avgör vems ansvaret det är att ny effekt kommer på plats Långsiktig eleffektplan skapa en helhetsbild Elenergi och nya styrmedel: Efter elcertifikatsystemet? Nya regelverk på elmarknaden? Vänta med dessa båda vägval tills vi vet mer
7 Effektbehovet i det svenska elsystemet idag Elanvändning: 130 TWh (exkl. distr.-förluster) GW Effekttopp GW (exkl. distr.-förluster) Effekttopp GW (inkl. distr.-förluster) Allt övrigt Elfordon Uppvärmning Industriprocesser Uppvärmning All övrig elanvändning Semesterperiod ej inlagd ännu 0 Industriprocesser Timmar under ett år
8 Effektbehovet i det svenska elsystemet 2040/50 Elanvändning i förnybarscenario: 150 TWh (exkl. distr.-förluster) GW 90 Effekttopp GW (exkl. distr.-förluster) Effekttopp GW (inkl. distr.-förluster) All övrig elanvändning Elfordon 10 0 Uppvärmning Industriprocesser Timmar under ett år
9 Befolkningsutvecklingen Källa: SCB, TWh el Preliminär värden i den blå rutan 9
10 Effektbehovet i det svenska elsystemet idag Elanvändning: 130 TWh (exkl. distr.-förluster) GW 90 Februariperiod Effekttopp GW (exkl. distr.-förluster) All övrig elanvändning Uppvärmning 10 Industriprocesser Timmar under två veckor i februari - (timme nr räknat från nyåret)
11 Effektbehovet i det svenska elsystemet 2040/50 Elanvändning i förnybarscenario: 150 TWh (exkl. distr.-förluster) GW Februariperiod Effekttopp GW (exkl. distr.-förluster) All övrig elanvändning 30 Elfordon 20 Uppvärmning 10 Industriprocesser Timmar under två veckor i februari - (timme nr räknat från nyåret)
12 Effektbehovet i det svenska elsystemet idag Elanvändning: 130 TWh (exkl. distr.-förluster) Februariperiod GW Effekttopp GW (exkl. distr.-förluster) Netto-effekttopp GW (exkl. distr.-förluster) Resterande effektbehov, som inte vind-/solkraft täcker Vind-/solkraftproduktion Timmar under två veckor i februari - (timme nr räknat från nyåret)
13 Effektbehovet i det svenska elsystemet 2040/50 Elanvändning i förnybarscenario: 150 TWh (exkl. distr.-förluster) Februariperiod GW Effekttopp GW (exkl. distr.-förluster) 70 Netto-effekttopp GW (exkl. distr.-förluster) Resterande effektbehov, som inte vind-/solkraft täcker Vind-/solkraftproduktion Timmar under två veckor i februari - (timme nr räknat från nyåret)
14 Effektbehovet i det svenska elsystemet 2040/50 Elanvändning i förnybarscenario: 150 TWh (exkl. distr.-förluster) Februariperiod GW Effekttopp GW (exkl. distr.-förluster) 70Netto-effekttopp (exkl. distr.-förluster) Vattenkraft (mkt prel.) Vind-/solkraftproduktion Timmar under två veckor i februari - (timme nr räknat från nyåret)
15 Ett antal (politiska) vägval för ett robust elsystem Välj väg för vattenkraften Än viktigare i det framtida elsystemet Tydliggör ansvaret för att investeringar i effekt kommer till stånd i elsystemet Idag är det otydligt vem som har det Överväg behovet av en långsiktig eleffektplan Som hanterar produktion, nät och efterfrågan
16 Det finns ett formellt tomrum i ansvaret på lång sikt Sekunder Timmar Dygn Månader År Tydligt formellt ansvar Svenska Kraftnät Balansansvariga Otydligt formellt ansvar Behöver vi en Effektmyndighet? Regering och myndigheter (?) Det finns inte något lagreglerat ansvar för enskilda aktörer eller myndigheter för att upprätthålla tillräcklig kapacitet, för att klara de samlade behoven av elleveranser.
17 Ett antal (politiska) vägval för ett robust elsystem Behovet av ny eleffekt på lång sikt Hur stor leveranssäkerhet skall vi ha? Produktion (investeringar och tillgänglighet), och elmarknad Effektreserv, kapacitetsmekanismer, upphandlingar, etc. Nät både transmission och distribution Svenska Kraftnäts och eldistributörernas ansvar Efterfrågeflexibilitet och lager nya funktioner viktiga Behov av skatte- och styrmedelsförändringar, avtal/teknik, etc.? Överväg behovet av en långsiktig eleffektplan!
18 100,00 % leveranssäkerhet kan inte garanteras 100,00 % leveranssäkerhet skulle vara allt för kostsamt I Norden finns inga uttalade krav på leveranssäkerhet Att upprätthålla balansen kan betyda att tillfälligt koppla bort kunder Regeringen har gett Svenska Kraftnät i uppgift att minska risken för störningar Effektreserven är en del i detta. Vill vi införa en kapacitetsmarknad bör/måste en önskad leveranssäkerhet anges Explicit måste beslutsfattarna ange vilken leveranssäkerhet som eftersträvas I UK har man t.ex. angett acceptable loss of load expectation (LOLE) till 3 timmar per år (dvs. 99,97%).
19 Kapacitetsmekanismer - kan användas för att minska risken för bristsituationer Val av kapacitets-mekanism beror på hur ofta den ska användas Om de används sällan: Strategisk reserv som riktar sig till ett fåtal Deltar inte i den ordinarie marknaden Om den används ofta: - Kapacitetsmarknader som riktar sig till all (styrbar) kapacitet - Kapaciteten deltar i den ordinarie marknaden
20 Ett antal (politiska) vägval för ett robust elsystem Behovet av ny eleffekt på lång sikt Hur stor leveranssäkerhet skall vi ha? Produktion (investeringar och tillgänglighet), och elmarknad Effektreserv, kapacitetsmekanismer, upphandlingar, etc. Nät både transmission och distribution Svenska Kraftnäts och eldistributörernas ansvar Efterfrågeflexibilitet och lager nya funktioner viktiga Behov av skatte- och styrmedelsförändringar, avtal/teknik, etc.? Överväg behovet av en långsiktig eleffektplan!
21 NEPP: Kraftsystemets reglerförmåga - utmaningar för elsystem med stor andel variabel produktion Generella utmaningar Svårare att prognostisera balansförutsättningarna (produktionen) Tidvis snabba övergångar mellan brist- och överskottssituationer Större behov av flexibilitet i styrbar produktion och förbrukning Ökat behov av att jämna ut variationer över året Oklar ansvarsfördelning för att långsiktigt upprätthålla nödvändig kapacitet Utmaningar vid mycket vind och liten konsumtion Balansreglering Överföringsförmåga (spänningshållning samt kortslutningseffekt) Mekanisk svängmassa Överskottssituationer Utmaningar vid lite vind och stor konsumtion Periodvisa bristsituationer - tillgång till topplastkapacitet
22 Ett antal (politiska) vägval för ett robust elsystem Behovet av ny elenergi på lång sikt Produktion: kärnkraft, biobränslekraft, vindkraft, solkraft men även export och import Vad ersätter elcertifikatsystemet efter år 2020? Måste ny (förnybar) kraft alltid ges stöd? Finns övre gränser? Kärnkraftens roll Jämför också stödet till kärnkraft i U.K. Kommer marknaden investera i elenergi på egen hand? Kraftvärme, kondenskraft Självförsörjning av elenergi är det viktigt? Kan vi långsiktigt bli en nettoimportör?
23 Austria Belgium Bulgaria Czech Rep Denmark Estonia Finland France Germany Greece Hungary Ireland Italy Latvia Lithuania Luxembourg Malta Netherlands Norway Poland Portugal Romania Slovakia Slovenia Spain Sweden UK Procent(enheter) utöver 2005 års nivå Förnybart som återstår till målet 2020 i EU 28 Sverige och ytterligare två länder hade nått 2020-målet redan 2012, och ytterligare ett land
24 Austria Belgium Bulgaria Czech Rep Denmark Estonia Finland France Germany Greece Hungary Ireland Italy Latvia Lithuania Luxembourg Malta Netherlands Norway Poland Portugal Romania Slovakia Slovenia Spain Sweden United Kingdom Procent(enheter) utöver 2005 års nivå Förnybart som återstår till målet 2030 i EU 28 Med fortsatt samma bördefördelning till
25 Procentuella årliga förändringar men vi behöver mer elenergi på längre sikt, och vi kan inte energispara oss ur problematiken! Effektivisering och BNP jämförelse för hushållselen 5% 4% 3% "Effektivisering" BNP 2% 1% 0% -1% % Jämförelsen mellan effektiviseringen och hushållens utgifter ger snarlik 25 bild
26 Sammanfattning: Vägvalen Värna Baskravet Välj i första hand ett robust och leveranssäkert elsystem Ägna ambitionen och takten i omställningen en tanke Ge incitament till vindkraft med mer svängmassa Välj väg för vattenkraften Än viktigare i det framtida elsystemet Avgör vems ansvaret det är att ny effekt kommer på plats Långsiktig eleffektplan skapa en helhetsbild Elenergi och nya styrmedel: Efter elcertifikatsystemet? Nya regelverk på elmarknaden? Vänta med dessa båda vägval tills vi vet mer
27 Tack!
Den svenska värmemarknaden
Den svenska värmemarknaden 16-5-24 Lite fakta om värmemarknaden Värmemarknaden 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2, miljoner småhus Lokaler 23 Industri, konv uppvärmda 7 Småhus 37 Tillkommer
Konsumentprisets fördelning
1% Konsumentprisets fördelning 2 kwh/år, avtal om rörligt pris, löpande priser (april) 8% 6% 4% 2% % Skatt, moms och elcertifikat Nätav gift Elenergipris 197 1977 1984 1991 1998 25 öre/kwh 12 Elpriset
Guldkorn och nya insikter om Elanvändningen i Sverige 2030 och 2050
north european power perspectives Guldkorn och nya insikter om Elanvändningen i Sverige 23 och 25 Bo Rydén, Profu NEPP-konferens 5 februari, 216 Elanvändning i Sverige 197 213 (exkl. distr. förluster)
NEPP - North European Energy Perspectives Project
NEPP - North European Energy Perspectives Project Nordeuropeiska energiperspektiv EL F J Ä R R V Ä R M E I N D U S T R I Hela effektutmaningen www.nepp.se 2 Effektutmaningen En helhetsbild Hårda (tekniska)
NEPP North European Energy Perspectives Project
NEPP North European Energy Perspectives Project Nordeuropeiska energiperspektiv EL FJÄRRVÄRME INDUSTRI Effektbehovet i det svenska elsystemet idag Elanvändning: 13 TWh (exkl. distr. förluster) GW 9 8 Effekttopp
Föreningen Vattens Hydrologisektion
Föreningen Vattens Hydrologisektion 5 november 2008 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi gun.ahrling-rundstrom@svenskenergi.se 1 Kort om Svensk Energi 171 medlemskoncerner (totalt 354 företag) - 119 elhandelsföretag
Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,
Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv Sweco för Villaägarna, 2019-02-20 Metod Data från Eurostat Data inrapporterat från Energimyndigheten och SCB Nätkostnad: Medel från inrapportering från Ei
Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100%
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Elkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Elkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Elkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Elkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Elkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Effektutmaningen En helhetsbild
Effektutmaningen En helhetsbild Och kanske ett underlag för en Roadmap om hur vi effekt-säkrar våra energisystem NEPP-seminarium 23 maj 2017 Håkan Sköldberg, Bo Rydén, Profu Tidigare har vi haft fokus
Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?
Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,
Hela effektutmaningen
Hela effektutmaningen en första skiss till roadmap för de kommande 30 åren NEPP:s vinterkonferens feb. 2018 Peter Blomqvist, Håkan Sköldberg & Thomas Unger, Profu Eleffektfrågans många dimensioner NEPP:s
Elkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung
Kraftvärmens roll i framtidens energisystem Per Ljung ELSYSTEMET KAN HANTERA STOR EFTERFRÅGAN PÅ VINTERN OCH STORA VATTENFLÖDEN PÅ SOMMAREN 25 20 Inflöde vatten Vattenkraft GWh/h 15 Vattenmagasin / lager
Energi- och klimatpolitiken i EU
Insikter om Energi- och klimatpolitiken i EU Bo Rydén, Profu 13 oktober 2016 Värmemarknad Sverige Austria Belgium Bulgaria Czech Rep Denmark Estonia Finland France Germany Greece Hungary Ireland Italy
Elsystemet en utblick
Elsystemet en utblick Thomas Unger Profu Profu Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu är ett oberoende konsultföretag verksamt inom områdena energi, miljö och avfall. Företaget etablerades
Elanvändningen i Sverige
north european power perspectives Tjugo slutsatser och nya insikter om Elanvändningen i Sverige Profu Sweco Energiforsk Lunchpresentation på IVA 15 december, 215 Bo Rydén, Profu Viktiga slutsatser och
SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln
SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor
Regeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME
100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME FRANK KRÖNERT 1 Utmaningar med 100% förnybart? Vilka utmaningar? Utmaningar i framtida kraftsystemet med en stor andel förnybart Tröghet Frekvensstabilitet
NEPP - North European Energy Perspectives Project
NEPP - North European Energy Perspectives Project Nordeuropeiska energiperspektiv EL F J Ä R R V Ä R M E I N D U S T R I Timförbrukning för hushållsel i en villa kw (kwh/h) Maxtimme, 16 jan 4 kwh/år Timförbrukning
Finansiella risker på dagens elmarknad
Finansiella risker på dagens elmarknad Lars Bergman Handelshögskolan i Stockholm Anförande vid Riskkollegiet den 18 mars 2016 Något om kraftsystemet Kraftsystemet har en vertikal struktur med fyra delsektorer:
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd
Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:
Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet Finns dokumenterat i bland annat: Fjärrvärmens bidrag till variationshantering på elmarknaden Fjärrvärmen kan i olika hög grad underlätta för ett
FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL
FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL Skatter Hur ser regelverket ut? Definitioner av energiprodukter Regler för punktskatter (Energiskatt, Koldioxidskatt) Minimiskattenivåer Skattenedsättningar Basen
Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län
Vuxen- vaccinations- program Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län Barnvaccinationsprogrammet: Noggrann kontroll och uppföljning. 97-98 % täckning Efter 18 årsdagen: Lycka till! (Hoppas
Ett lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn. Energikommissionen
Ett lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn Energikommissionen 2015-12-07 2 Elsystemets utveckling > Elsystemet är inne i en mycket stor omställningsprocess > Planerbar produktion ersätts
Kjell Jansson VD, Svensk Energi
Vindkraft Energiekonomiska Kjell Jansson VD, Svensk Energi 2009-12-03 CO 2 utsläpp från elproduktion Data gäller för år 2007 Källa: SCB, Nordel och Svensk Energi Sverige Elproduktion TWh milj ton CO 2
Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet
Aktuellt från SUHF 2017-04-24 Karin Röding Statssekreterare Disposition Högskolans utveckling Sveriges position i världen avseende forskning och utbildning Hela livet hela landet hela världen Nya mål för
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken
Svenska kraftnäts utmaningar - Ett lika leveranssäkert elsystem i framtiden? Chalmers
Svenska kraftnäts utmaningar - Ett lika leveranssäkert elsystem i framtiden? Chalmers 2017-05-17 2 Elsystemets utveckling > Elsystemet är inne i en mycket stor omställningsprocess > Planerbar produktion
NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH
NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter
Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH
Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt
Åsa Löfström docent em.
Åsa Löfström docent em. Nationalekonomi Umeå Universitet Seminarium Sveriges A-kassor Stockholm 23 maj 2018 Hur påverkas en ekonomi av jämställdhet mellan kvinnor och män? Hur påverkar ekonomin jämställdheten
Inledningstal... 2 Sammanfattning... 2 Strategier för att anpassa ett system i förändring Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet...
2016-08-26 Energikommissionen M 2015:01 Kansliet Referat av Energikommissionens Fördjupningsseminarium 2 - Hur skapar vi ett robust och leveranssäkert elsystem till år 2050? Seminariet ägde rum den 7 december
Biobränslenas roll i Sverige och Europa
Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010 Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES Källa: World Energy Outlook IEA Regional energianvändning
Förändrade roller på elmarknaden
1 Förändrade roller på elmarknaden Traditionellt: Produktionen i hög grad styrbar Förbrukningen styr produktionen Efterfrågeflexibilitet finns, men spelar en relativt t sett liten roll Tidsdifferentierade
Vad handlar eurokrisen om?
Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och
Flexibilitet i en ny tid
Maj 2018 Flexibilitet i en ny tid Hur mycket ny flexibilitet behövs i det svenska elsystemet i framtiden? SAMMANFATTNING Johan Bruce, Rachel Walsh och Tatiana Iuvchyk, Sweco. Bo Rydén, Håkan Sköldberg
Bioenergiklustret i Västnyland
Bioenergiklustret i Västnyland En viktig plattform för information och skolning Rainer Backman överlärare, bioenergi och energiteknik Yrkeshögskolan Sydväst Bioenergiklustret i Västnyland En viktig plattform
Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter
Hur säkerställer vi väl fungerande energimarknader? Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter Energikommissionen - Tekniska museet 27 oktober 2015 Lennart
Dags för en ny elmarknadsreform?
Dags för en ny elmarknadsreform? Lars Bergman Handelshögskolan i Stockholm Energiforsk/EFORIS 14 juni 2017 Panelprojektet Syftet med Panelprojektet är att analysera och dra slutsatser om huruvida en framtida
Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson
Erfarenheter och effekter av venture capital Anders Isaksson PhD, Universitetslektor anders.isaksson@chalmers.se Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation CHALMERS 1 The good 2 And the bad!
ENERGY 2050. Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.
ENERGY 2050 Professor Elisabeth Rachlew Member of the Royal Swedish Academy of Sciences (Physics) and Chair of the Energy Commi=ee Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use Energirike Haugesund,
Regeringens insatser för vindkraft
November 2008 Regeringens insatser för vindkraft Lars Andersson Energienheten Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik.
Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR
4.3.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 195/2008 av
Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost
Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost 2016 11 10 Vad är IVA? En akademi som samlar kunskap och erfarenhet En gränsöverskridande mötesplats för beslutsfattare
Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015
Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom
100% Förnybart - vad innebär det för elsystemet? Helena Nielsen, Strategy & Market Intelligence
100% Förnybart - vad innebär det för elsystemet? Helena Nielsen, Strategy & Market Intelligence Agenda 1 Metod och antaganden 2 Kontext 3 Utmaningar i ett 100% förnybart elsystem 4 Lösningar 5 Slutsatser
Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell
Gröna korridorer IVA 15 november 2010 Björn Widell 1 Kan man köra mer gummihjul på järnhjul? Självklart! 2 om man är långsiktig om man är långsiktig om man kan planera 3 om man är långsiktig om man kan
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Erik Axelsson 217-3-8 Nyligen avslutat projekt på Profu Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar
Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012
PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012
Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040
Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040 Martin Johansson Power West 19 januari 2018 Hur når vi ett hållbart energisystem? Hur kan vi på bästa sätt nå ett 100 procent förnybart elsystem? Frågor
FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014
FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland John Hassler februari 2014 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot;
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning
FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015
FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot; Litet underskott i de offentliga
Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter
Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Peter Blomqvist 217-5-1 Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar för och systemeffekter
Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv
Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt
SVCA:s årsrapport 2013
SVCA:s årsrapport 213 Exempel på en Private Equity-fondstruktur Kapital Kapital Investerare Avkastning till investerarna Private Equity-fond Avkastning Portföljbolag Avkastning & ersättning Kapital & förvaltning
Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands
IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag
Efterfrågeflexibilitet. En outnyttjad resurs i kraftsystemet
Efterfrågeflexibilitet En outnyttjad resurs i kraftsystemet Energimarknadsinspektionen, Ei, har på uppdrag av regeringen tagit fram åtgärder som ska möjliggöra efterfrågeflexibilitet i Sverige. Vi har
Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte
Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte 2014-03-06 Jari Rusanen Nya kontrakt och det nya fördelningssystemet De slutliga reglerna ska vara klara i april 2014 Kontraktsperiod Nytt kontrakt varje år
Reglering av kraftsystemet. med ett stort inslag av variabel produktion NEPP. north european power perspectives
Reglering av kraftsystemet med ett stort inslag av variabel produktion NEPP north european power perspectives NEPP north european power perspectives NEPP är ett sammanhållet multidisciplinärt forskningsprojekt
Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad
Nyhet! Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad Rent, säkert och effektivt Avgaser, slipdamm, oljespill, löst liggande kablar och slangar är bara några av alla säkerhetsrisker som
Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016
Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv
FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman
FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs
100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar
100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges
Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl
Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl 2017-11- 07 Inledning Forskningsvärlden förändras mycket snabbt Internationella forskningssamarbeten är avgörande för svensk
Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning
Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg
KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF
KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.
Seminarium om elsystemet
2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska
Flexibilitet i en ny tid
Flexibilitet i en ny tid Sammanfattning Utdrag ur preliminär slutrapport. Version för hearing 12 april, 2018 Hur mycket (ny) flexibilitet behövs i det svenska elsystemet i framtiden? Flexibilitet, och
Reglering av ett framtida kraftsystem
Reglering av ett framtida kraftsystem ett seminarium om utmaningarna med en ökad andel vind- och solkraft och hur de kan hanteras 17 mars 2016, Norra Latin, Stockholm Professor Lennart Söder Effektfrågan
Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015
Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015 About Health Consumer Powerhouse Comparing healthcare systems
Värme som en del i framtidens energisystem
Värme som en del i framtidens energisystem Cecilia Hellner biträdande kanslichef, Dagens Industri Värmedagen Stockholm, 1 juni 2016 En ny världskarta Skifferrevolutionen EU:s 2030-mål Ökande energibehov
Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030
Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030 Version 17 mars 2017 Bo Rydén, Håkan Sköldberg Intensitetsmålet Överenskommelse
Elforsk seminarium Ersätta och bygga nya reaktorer
Elforsk seminarium 2010-01-21 Ersätta och bygga nya reaktorer Begränsningar och behov från ett elnätsperspektiv Sture Larsson Teknisk direktör, stf generaldirektör Svenska Kraftnät 2 Svenska Kraftnäts
Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe
Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe THE STATE OF FIBRE FTTH/B Market Panorama FTTH Global Panorama Sep 2017 Number of FTTH subscribers worldwide 29,5 M 21,8 M 19,9 M 346,8 M 5,4 M 5,8 M Source:
Arbetsmarknadsläget 2018
Christian Lövgren 2019-05-01 Arbetsmarknadsläget 2018 Inledning Rubriken på fjolårets Arbetsmarknadsläget var En tudelad arbetsmarknad. Det är en rubrik som i viss mån står sig fortfarande, men med tillägget
Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans
Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans Värmeforsks och SLF:s åkergrödeprogram 06-09 Omvärld / förnybara bränslen Programmet -- varför? -- förväntningar! 1 Världens primära energiresursanvändning
SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 1043-4/A1:2016 Fastställd/Approved: 2016-05-02 Publicerad/Published: 2016-05-09 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 83.040.30; 83.080.01; 83.080.20 Plast Symboler
Utmaningar och en internationell utveckling
Utmaningar och en internationell utveckling Professor Peter Lund Tekniska Högskolan peter.lund@tkk.fi STV Energikonferens Vilja, vision och verklighet 15 oktober 2009, Hanaholmen Innehållet Energi- och
Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden
Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni 2016 - konsekvenser för värmemarknaden 2016-10-13 Ramöverenskommelsen från energikommissionen, juni 2016 Fem riksdagspartier står bakom: Socialdemokraterna
Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?
Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.
El från förnybara källor. Den nya torktumlaren
El från förnybara källor Den nya torktumlaren Många stora förändringar Ved (förnybart) Kol och olja Kol och olja Kol, olja och vattenkraft (förnybart) Kol, olja och vattenkraft Vattenkraft och kärnkraft
Korttidsplanering av. mängder vindkraft
HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget
Svenska kraftnät reserverar sig dock emot ett antal av Energikommissionens förslag och anser att dessa bör ses över.
SVENSKA KRAFTNÄT Generaldirektören Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se 2017-04-12 2017/99 REMISSVAR Energikommissionens betänkande M20i7/ooo26/Ee
Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:
Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?: Hur gör vi för att säkerställa en fungerande framtida elmarknad med stor andel variabel elproduktion? Norra Latin Stockholm 7 april 2016 Lennart
Svenska kraftnäts syn på utmaningar i framtidens elnät
Svenska kraftnäts syn på utmaningar i framtidens elnät Värme- och Kraftkonferensen 7 november 217 Hilda Dahlsten 2 Innehåll > Från nätutveckling till systemutveckling > Kraftsystemet från idag till 24
Europas påverkan på Sveriges elnät
Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor
Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF
Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Hur ser det ut idag? Vågar jag bli gammal? Samverkan eller stuprör?
Viktoriadagen maj 2011. Strama Uppsala län
Viktoriadagen maj 2011 Strama Uppsala län Bakterierna 3 miljarder år gamla 1918 Spanska sjukan på Västmanlands Regemente. Foto: Ernst Blom It is not difficult to make microbes resistant to penicillin.
Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030
Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar
Termoventiler 4H_SE.indd 88000001 150320 4H-SERIEN
Termoventiler 4H_SE.indd 88000001 150320 4H-SERIEN 4H-SERIEN LADDOMATIC 125 (alternativ) Sida 6-7 LADDOMAT 11-30 125 Sida 4-5 2 THERMOMATIC 125 Sida 8-9 LADDOMAT Pumpenhet 125 Sida 10-11 Fördelningsbalk
INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014
INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014 VALLÖFTEN FÖR ATT HÖJA LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET 3,5 miljarder i investeringar i läraryrkets