20 påståenden och slutsatser Version, november 2013
|
|
- Bo Månsson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NEPP, North European Power Perspectives 20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 slutsats 1 Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller mer planering? Elmarknaden kan utvecklas i olika riktningar (market design). Nationella kapacitetsmarknader och stödsystem till förnybart verkar för ökad planering och nationalisering av marknaden. Samtidigt verkar EU för en integrerad europeisk elmarknad med införandet av nätkoder (network codes) och en europeisk marknadsmodell (target model) som ska implementeras redan Reformeringen av elmarknaden syftar, både i EU och i Norden, främst till att säkra tillgången på elproduktion i framtiden. Den nordiska elmarknaden är primärt uppbyggd för att se till att existerande resurser används så effektivt som möjligt. Förmågan att ersätta stora delar av elsystemet till lägsta möjliga kostnad för elkonsumenterna var inte något uttryckt mål i marknadsuppbyggnaden. Införandet av subventioner till främst förnybara kraftslag, har tillfört ytterligare utmaningar för marknaden när det gäller konventionell produktion. Mycket talar för att en majoritet av de investeringar som kommer att ske framöver kommer att vara subventionerade på ett eller annat sätt. slutsats 2 Balansering av produktion och förbrukning blir en större utmaning i framtidens elsystem Vi måste ägna mer kraft åt eleffekten, för att säkra kapacitetstillgången i det nordiska och europeiska elsystemet. Förnybar kraft har lägre effektvärde och är komplexare att få på plats. Det är fortfarande osäkert hur en kraftig utbyggnad av vindkraft och solel påverkar reserv- och reglerkraftbehovet. Balansering av produktion och förbrukning blir en allt större utmaning i framtidens elsystem, och smarta-nät-teknologi är en del av lösningen. Sammanfattningsvis kan man tala om tre huvudsakliga utmaningar som marknaden och aktörerna kommer att ställas inför: Utmaning 1 - Hantering av den kontinuerliga balanshållningen. Utmaning 2 - Dimensionera systemet så att det är leveranssäkert även de timmar som vindkraft och solkraft ger ett litet tillskott men efterfrågan är hög. Utmaning 3 - Dimensionera systemet så att timmar med hög vind/solkraftproduktion och låg elförbrukning inte leder till instängd produktion och priskolapps. Utmaningarna ligger alltså både i att utnyttja befintliga resurser på ett optimalt sätt och att dimensionera systemet optimalt. 1
2 slutsats 3 Kapacitetsmarknader påverkar placering av ny produktion och behov av nya överföringar Om kapacitetsmarknader införs kommer de att påverka var investeringar i ny kapacitet hamnar och kommer troligtvis även på sikt att minska behovet av nya överföringar mellan länder. Tillgång till topplastkapacitet ersätter till viss del överföringskapacitet. Rätt utförda kan kapacitetsmarknader införas med en oförändrad kostnad för kunderna. Den ökade kostnaden för kapacitetsbetalningar kompenseras av sänkta elpriser i samma storleksordning. Bland producenter kan det dock ske en omfördelning av intäkter. slutsats 4 Omställningen av energisystemet i riktning mot klimatneutralitet höjer CO 2 - och elpriserna Stränga CO 2 -krav i riktning mot klimatneutralitet och med stor andel förnybart höjer CO 2 - och elpriserna. I de scenarier som inkluderar omfattande stödsystem för förnybar elproduktion (t.ex. elcertifikat), visar våra analyser på elpriser upp emot 800 kr/mwh år 2050, om alla konsumenter är certifikatpliktiga. Certifikatpriset utgör då drygt hälften av elpriset. Om det, som idag, bara är en andel av konsumenterna som omfattas, kan elpriset nå ända upp emot 1200 kr/mwh år 2050 i ett scenario med en mycket stor andel förnybar elproduktion. Övriga kunder, bl.a. energiintensiv industri, får då samtidigt förhållandevis låga elpriser (i nivå med dagens, eller t.o.m. lägre). I de scenarier som inte innehåller utökade stödsystem för förnybart, är det istället CO 2 -priset som är det huvudsakliga styrmedlet. I såväl våra analyser, som de EU gjort i sitt Roadmapsarbete, hamnar CO 2 -priset på upp emot Euro/ton i scenarierna med koldioxidreduktion ner mot 70-90% till år Trots dessa extremt höga CO 2 -priser så stannar elpriserna i dessa scenarier vid måttliga prisökningar, och når runt 700 kr/mwh år Ökande användning av elproduktion med låga CO 2 -utsläpp leder alltså till större frikoppling mellan elpris och CO 2 - pris. slutsats 5 Med större andel vind- och solkraft, kommer elpriserna att variera mer på sikt Med större andel variabel elproduktion, som vind- och solel, kommer elpriserna att variera mer på sikt. Det är den allmänna slutsatsen, från såväl NEPP som andra studier. Samtidigt finns undantag: Den kraftiga tyska solelsutbyggnaden har hittills medfört en utjämning av elpriset under dygnet, med minskande skillnad mellan höglasttid (dag) och låglasttid (natt). 2
3 slutsats 6 Fossila bränslen och kärnkraft dominerar europeisk elproduktion ytterligare år Existerande produktion och fossila bränslen dominerar europeisk elproduktion ytterligare år, även vid kraftig utbyggnad av förnybar el. Det existerande elproduktionssystemet utgör utgångspunkten för den framtida utvecklingen och präglar under långt tid systemets uppbyggnad. Även om den förnybara andelen ökar kraftigt i våra NEPP-scenarier, kommer fortfarande en stor andel att vara fossilbränslebaserad kraftproduktion i Europa år Förutsättningen för att samtidigt kunna nå låga CO 2 -utsläpp är att utbyggnaden av CCS blir kommersiell och att den når allmän acceptans. Idag är detta osäkert. slutsats 7 Utbyggnaden av transmissionsnätet i Europa är en kritisk faktor i omställningen Expansionen av förnybar kraft kräver en omfattande och snabb utbyggnad av transmissionsnätet i Europa, eftersom elnät redan är överbelastat. Liksom för CCS, är en kraftig expansion av elnätet behäftat med stora osäkerheter, och är därför också en kritisk faktor i omställningen. slutsats 8 Sverige kan bli en dominerande elexportör i Nordeuropa, med en export på TWh Sverige blir den dominerande elexportören i Nordeuropa i alla våra NEPP-scenarier, med en nettoexport på TWh år Med en fortsatt satsning på ny förnybar elproduktion i Sverige, samtidigt som vi har kvar kärnkraften, får vi snabbt ett överskott på el. Avvecklar vi däremot vår kärnkraft, får vi inte detta överskott. För Norden som helhet är bilden delvis en annan. Den nordiska nettoexporten av elenergi till Kontinenten ökar avsevärt mer i de scenarier som innefattar utökade stödsystem för förnybart, än i de övriga scenarierna. I scenarierna med förnybara stödsystem kan nettoexporten från Norden bli så stor som TWh år Denna exportvolym är dessutom oberoende av om vi behåller den svenska kärnkraften eller ej. Vid en kärnkraftavveckling driver kombinationen av de förnybara styrmedlen och det högre elpriset utan kärnkraft fram mycket ny elproduktion samtidigt som användningen dämpas. I scenarierna utan förstärkta förnybara styrmedel så stannar den nordiska elexporten långsiktigt på under 30 TWh. 3
4 Stora nordiska elexportvolymer förutsätter en kraftig utbyggnad av transmissionssystemet. Om endast dagens transmissionskapacitet bibehålls stannar nettoexporten vid runt 20 TWh. Fortsatta analyser inom projektet kommer även att studera hur den nordiska elexporten påverkas av möjliga elmarknadsreformer i och utanför Norden. slutsats 9 Den tyska kärnkraftavvecklingen leder på kort sikt endast till en måttlig elprisökning Den tyska kärnkraftavvecklingen leder på kort sikt till måttlig elprisökning, ca 5 EUR/MWh i Tyskland, ännu mindre i Norden, ca 3 EUR/MWh. På lång sikt blir prispåverkan i Tyskland ännu mindre, enligt modellberäkningarna ca 3 EUR/MWh. Skälet till den begränsade prisökningen är att i huvudsak samma elproduktion återfinns på marginalen. Andra analyser pekar på liknande eller högre prisökningar, 2 16 EUR/MWh. När all kärnkraft år 2022 fasats ut så ersätts den med en kombination av kol- och naturgasbaserad elproduktion i modellscenarierna. Om kolkraften utrustas med CCS eller inte avgörs av de framtida CO 2 - priserna. Under de kommande 15 åren blir Tyskland enligt beräkningarna nettoimportör av el till följd av kärnkraftavvecklingen. Med kärnkraften kvar hade landet istället varit en elexportör under hela den studerade perioden, fram till slutsats 10 Utmaningarna i omställningen till ett klimatneutralt energisystem är mycket stora Utmaningarna i omställningen till ett klimatneutralt energi-system i Sverige, Norden och EU är mycket stora, så stora att man kan argumentera för att möjligheten att man skall lyckas fullt ut i omställningen till 2050 är begränsad. Även en mer måttlig omställningstakt och omfattning innebär en stor utmaning. Utmaningarna är ungefär lika stora oavsett vilket väg (scenario) man väljer, och utmaningarna i Sverige och Norden är av samma storleksordning som i EU som helhet. Industri och transporter är de sektorer som förväntas ställas om mest i Sverige. Här är också utmaningarna som störst. slutsats 11 Klimatmålen i Norden och EU är mer långtgående än de som tillämpas av IEA i ETP 2012 Klimatmålen i Norden (och inom EU) är mer långtgående än de som tillämpas av IEA i ETP ETP 2012 visar att EU endast behöver minska koldioxidutsläppen med 60 % till år 2050 för att nå 2 gradersmålet. För Norden anges 70 %. I vårt samarbete med IEA inom 4
5 delprojektet Nordisk ETP, har vi ur ett IEA-perspektiv analyserat de nordiska ländernas mer långtgående mål mot klimatneutralitet år Analysen visar att, om Norden skall nå målen krävs det att vi går före och väljer en delvis egen väg med mer långtgående insatser. Dessa inkluderar bl.a. en mycket stor satsning på energieffektivisering, vindkraft i elsystemet, CCS i industrin och biodrivmedel i transportsektorn. Samtidigt innebär den stora infrastrukturutbyggnad som sker, även i IEA:s nordiska ETP-scenarier, att Norden också kan bli en stor nettoexportör av el till Kontinenten. slutsats 12 Tes: Växthusgaserna minskar i långsammare takt om omställningens alla utsläpp beaktas Minskningen av växthusgasutsläppen kan komma att gå långsammare än vad våra scenarier och roadmaps visar. All omställning av energisystemet kräver nämligen resurser och ger utsläpp. I en vidgad analys måste vi lägga till dessa utsläpp i våra omställningsscenarier. Våra mycket preliminära resultat för dessa vidgade analyser ger underlag för att ställa upp följande allmänna tes: Utsläppen av växthusgaser i de klimatneutrala scenarierna minskar i långsammare takt om alla utsläpp som är förknippade med omställningen beaktas. Det innebär också att den ackumulerade mängden växthusgaser i atmosfären blir högra och därmed även att tidpunkten för när klimatmålen kan komma att nås, förskjuts åtskilliga år framåt. slutsats 13 Vilar det en fossilbränsle-förbannelse över det globala klimatarbetet? Det finns mycket stora mängder fossila bränslen på vår jord. Skall vi hejda växthuseffekten måste vi avstå från att utnyttja en stor del av dessa (eller satsa stort på CCS). Dagens utveckling i de fossilbränslerika länderna tyder på motsatsen. Vi måste därför fråga oss om morgondagens utveckling kan bli en annan, eller om det vilar det en fossilbränsle-förbannelse över möjligheterna att lyckas i det globala klimatarbetet? Inom EU ser vi idag en positiv utveckling där användningen av fossila bränslen ersätts med förnybar energi. Vår analys visar dock att de fossilbränslerika länderna på jorden, såsom Kina, Ryssland och Indien, ökar fossilbränsleanvändningen i långt större utsträckning än ökningen av förnybar energi. 5
6 slutsats 14 Analys: Dagens styrmedel och styrmedelsnivåer räcker inte för att kunna ställa om till 2050 En av projektets uppgifter är att studera effekter av olika styrmedel och en deluppgift är att sia om vilka styrmedel de politiska målen kan resultera i efter 2020 och Vi konstaterar då att dagens styrmedel och styrmedelsnivåer inte räcker för att klara omställningen enligt t.ex. EU Roadmap eller våra svenska myndigheters analyser om en Färdplan Nya och mer kraftfulla styrmedel kommer att krävas för att nå de stora utsläppsminskningar som dessa roadmaps och scenarier beskriver. Skall omställningen genomföras fullt ut, kommer det därför att kräva en mycket kraftfull politisk styrning, vilket alltså innefattar mycket tuffare och kraftigare styrmedel än vi har idag. Om det inte finns politisk beredskap för en sådan politik, så kommer vi att behöva stanna vid måttligare klimatambitioner. slutsats 15 Utmaningarna i omställningen av industrin är mycket stora Utmaningarna i omställningen av industrin är mycket stora. En branschvis analys för svensk industri, visar att man - med konventionella åtgärder - endast kan minska dagens utsläpp med 5-10 procent i branscher som raffinaderi/kemi- och cementindustrin. Skall man komma längre krävs bl.a. CCS och även råvarubyten, vilket innebär en radikal strukturomläggning med mycket osäker lönsamhet som följd. Även inom järn- och stålindustrin och gruvindustrin är utmaningarna mycket stora, medan papper- och massaindustrins omställning innebär måttligare utmaningar. slutsats 16 Elfordon har en viktig roll att spela i framtiden, och ökningen av elbehovet blir begränsat Svenska analyser pekar på att det skulle vara möjligt att minska användningen av fossila drivmedel i transportsystemet med 80 % till år Detta förutsätter dock avsevärt mycket kraftfullare styrmedel än de nuvarande. Elfordon har en viktig roll att spela i en sådan omställning. Det är dock långt ifrån den enda åtgärd som behövs. EU tror dock på en avsevärt långsammare omställning av transportsystemet, med en mycket begränsad elektrifiering inom de närmaste 20 åren. Även vid en massiv elbilsintroduktion på lång sikt så ökar det nordiska och europeiska elproduktionsbehovet måttligt, < 10 %. Det är alltså inte utbudet av el som begränsar elektrifieringen, utan snarare fordonens egenskaper, ekonomin samt laddinfrastrukturen. 6
7 slutsats 17 Biodrivmedlen är centrala i omställningen, men en stor ökning kan tömma EU:s resursbas Biodrivmedel är, tillsammans med bland annat elektrifiering, en viktig komponent för att rejält minska transportsektorns CO 2 -utsläpp. Andra viktiga åtgärdsområden är transportbehovsminskning, byte av trafikslag och fordonseffektiviseringar. Om biodrivmedelsökningen baseras på europeiska resurser så begränsas dock expansionen av biomassatillgången. Våra scenarier pekar på en ökad europeisk biomassaanvändning på drygt 2000 TWh år 2030 (EU- 27) om biodrivmedel tar en rejäl del av åtgärdsmixen för en minskning av transportsektorns användning av fossila drivmedel med 80 % till år Det skulle innebära nästan en tredubbling av den nuvarande totala användningen av biomassa för energi-ändamål i EUländerna. Biodrivmedel skulle därmed uttömma den kvarvarande potentialen helt. Det medför att övrig tillkommande använd-ning av biomassa för energiändamål, exempelvis el- och värmeproduktion omöjliggörs. Detta är inte rimligt. Antingen får man begränsa biodrivmedlens roll i omställningen av EU:s transportsystem eller också måste man till stor del basera biodrivmedelsförsörjningen på import. slutsats 18 Den globala tillgången på biomassa är stor, och kan bidra till att stabilisera CO 2 -utsläppen På global nivå finns tillräckliga mängder biomassa för att stabilisera CO 2 - utsläppen. Det framgår om man ställer biomassapotentialberäkningar mot användningsscenarier med stabiliserade CO 2 -utsläpp som mål. I dessa scenarier är ökad biobränsleanvändning en bland många nödvändiga åtgärder. Utmaningarna vad gäller produktion och användning av biobränslen är dock mycket stora eftersom volymerna måste öka mångfalt jämfört med dagsläget. I Europa är biomassaresurserna små i förhållande till framtida efterfrågan. Europa skulle alltså behöva importera biomassa i en framtid med kraftfulla policies för att stabilisera CO 2 -utsläppen. I den typ av analyser som refereras ovan förutsätts biobränslen typiskt vara fria från nettoutsläpp av CO 2. Forskningen visar dock att biobränslen inte alltid är helt klimatneutrala. En studie av skogsbränslen (avverkningsrester) visar att de ger vissa nettoutsläpp av CO 2. Framför allt är nettoutsläppen betydande på kort sikt, men även långsiktigt finns små effekter. Utöver detta finns utsläpp relaterade till utvinning och produktion av biobränslena. Trots detta är biobränslena naturligtvis mycket viktiga i ett energisystem präglat av små klimatgasutsläpp. 7
8 slutsats 19 Bör vi gå i takt med vår omvärld eller bör vi gå före? Bör vi gå i takt med vår omvärld eller bör vi gå före? Sverige och Norden har en mycket hög klimat- och energiambition, högre än den i vår omvärld. Vilka krav och utmaningar ställer det på vår omställning, jämför med vår omvärlds? Hur stora möjligheter har vi att lyckas nå våra mål? Vilken utveckling väntar oss om vi misslyckas? Uppenbart är att det är stora delar av omställningen som vi inte själva har full rådighet över. Vår klimat- och energipolitik bestäms i allt mindre utsträckning nationellt. Energimarknaderna och deras regelverk är internationella. Industrin verkar på en global marknad och fordonsutvecklingen kan vi egentligen inte alls påverka. Att då försöka gå före i politisk ambition för globala sektorer som el, industri och transporter är inte okomplicerat. I vilken utsträckning Sverige och Norden verkligen kommer att gå före är på lång sikt osäkert. Det är därför viktigt att ha beredskap för olika utvecklingsvägar. slutsats 20 Elsystemets aktörer står inför olika utmaningar i omställningen Avslutningsvis kan man konstatera att elsystemets aktörer står inför olika utmaningar i omställningen. Den största utmaningen står sannolikt producenterna inför. Introduktionen av förnybar kraft, som till stor del är intermittent till sin karaktär, tränger - med hjälp av särskilda stöd - undan annan produktion och skapar åtminstone inledningsvis en prispress på marknaden. Detta undergräver ekonomin i de befintliga kraftverken och innebär dessutom att det tar längre tid innan de förnybara teknikerna kan finansieras utan statligt stöd. För stamnätsoperatörerna ligger den största utmaningen i att hinna bygga ut näten i den takt som krävs. Det finns en betydande risk att förnybar kraft kommer att bli instängd i vissa regioner. Utifrån ett regleringsperspektiv finns det tre övergripande utmaningar: Den första är att skapa ekonomiska förutsättningar för att den reglerbar produktion som faktiskt behövs får de ekonomiska förutsättningar som krävs. Den andra är att skapa de incitament som leder till effektiva investeringar i näten. Den tredje är att skapa de incitament som krävs för att den potential till efterfrågeflexibilitet som finns ska kunna utnyttjas. Smarta nät handlar mycket om att låta kunderna bidra positivt till balanseringen av elsystemet och därmed minska behoven av reglerbar produktion och nätutbyggnad. 8
Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013
Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller
tio verkliga utmaningar
Fem myter om energin och klimatet och tio verkliga utmaningar för Sveriges, Nordens och Europas el- och energisystem NEPP north european power perspectives Januari 2014 En realistisk framtidsbild Forskningsprojektet
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
En realistisk framtidsbild?
En realistisk framtidsbild? En utvärdering och analys av aktuella energi- och klimatscenarier för 25 Executive summary Mars 212 1 www.profu.se Executive summary Vad är en realistisk framtidsbild? En långsiktigt
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Erik Axelsson 217-3-8 Nyligen avslutat projekt på Profu Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-
Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter
Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Peter Blomqvist 217-5-1 Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar för och systemeffekter
Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn
Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.
Förnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Europas påverkan på Sveriges elnät
Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor
Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015
Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna
Framtidens elmarknad i ett vidgat perspektiv. Stora utmaningar men också nya möjligheter för det nordiska elsystemet.
Framtidens elmarknad i ett vidgat perspektiv Stora utmaningar men också nya möjligheter för det nordiska elsystemet Bo Rydén, Värme- och Kraftkonferensen 16 november 2011 Elens CO2-innehåll Vision 2050:
Rapport från partienkät
Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,
Seminarium om elsystemet
2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska
Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?
Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.
Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är
Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING
1 Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING 2 Hur kommer prisutvecklingen att se ut fram till 2025? Rapporten 3 Tar utgångspunkt i nuläget på elmarknaden i Norden och ambitionen att ställa om energisystemet
Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt
Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi
Bodecker Partners. Vindkraftseminarie Eolus Vind
Vindkraftseminarie Eolus Vind 2019-01-26 Vi är BODECKER PARTNERS Oberoende rådgivning och förvaltning av Elcertifikat, utsläppsrätter och nordiska elprisrisker FRAMTIDEN FÖR ELCERTIFIKATEN? Elcertifikat
Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016
Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016 Innehåll Möjlig utveckling av det nordiska energisystemet för att nå regionens klimatmål Hur
Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en
Sysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
north european power perspectives
north european power perspectives SOMMARLÄSNING Den tyska kärnkraftavvecklingens effekter - Komplettering till tidigare NEPP-rapport Chalmers Uthålliga energisystem och Profu NEPP report Maj 2013 Den
Yttrande över EUs klimat- och energiramverk
REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-
Utredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08
Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen
Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming
Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-
Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor
Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for
Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS
Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF
KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Moditys pristro kort, medel och lång sikt
Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst
Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät
Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER
EU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB
Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Energiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter. Mia Bodin Bodecker Partners
Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter Mia Bodin 2017-06-13 VI ÄR BODECKER PARTNERS Oberoende rådgivning...och förvaltning av Elcertifikat, EUA och nordiska elprisrisker Den nordiska Elmarknaden
Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten
Energiöverenskommelsen Gustav Ebenå Energimyndigheten Påminnelse om EKs uppdrag Energikommissionen ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken redovisa resultatet
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind
100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind 10 maj 2017 Martin Johansson Enheten för förnybar energi Några viktiga utgångspunkter 100 procent förnybart till 2040 Ingen tvångsnedstängning av
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12
Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad
Profus ansats för miljövärdering av el
Profus ansats för miljövärdering av el Appendix 3 till Profu (2011). Fossilbränsleoberoende transportsektor 2030 hur långt når fordonstekniken? Rapport skriven på uppdrag av Trafikanalys, presenterad 2011-11-23.
Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:
Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?: Hur gör vi för att säkerställa en fungerande framtida elmarknad med stor andel variabel elproduktion? Norra Latin Stockholm 7 april 2016 Lennart
Scenarioanalys : den energi- och klimatpolitiska dimensionen
Scenarioanalys : den energi- och klimatpolitiska dimensionen EU och nationellt fokus på förnybart Fokus: förnybart (mot ett förnybart Sverige/Norden) Fokus:klimat Huvudfokus på lång sikt (efter 23): minska
Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104
Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
För en bred energipolitik
2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande
Växjö 2014. www.svebio.se
Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,
Remiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Johan Hall 2016-03-30 20150510 ERT DATUM ER REFERENS 2015-12-18 M2015/04264/Ee Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet
Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast
Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?
Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01
Elsystemet en utblick
Elsystemet en utblick Thomas Unger Profu Profu Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu är ett oberoende konsultföretag verksamt inom områdena energi, miljö och avfall. Företaget etablerades
Energiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Ny klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
YTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB
1(5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm e-post: m.registrator@regeringskansliet.se e-post m.remisser-energi@regeringskansliet.se YTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB Yttrande avseende Energikommissionens
Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution
SEKTORSBESKRIVNING 1 (7) Avdelningen för förnybar energi & klimat Enheten för förnybar energi Maria Stenkvist 016-544 23 49 maria.stenkvist@energimyndigheten.se Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion
Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030
Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030 Version 17 mars 2017 Bo Rydén, Håkan Sköldberg Intensitetsmålet Överenskommelse
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?
och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning? Bo Diczfalusy Kanslichef 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation
Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015
2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation
Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson
Framtidens elmarknad Johan Svenningsson Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien. De viktigaste marknaderna är Tyskland, Storbritannien, Sverige, Frankrike, Beneluxländerna
north european power perspectives
north european power perspectives SOMMARLÄSNING Utbyggnaden av förnybar kraft och dess påverkan på elpris och investeringar i icke-förnybar kraft Profu NEPP report Maj 213 Utbyggnaden av förnybar kraft
Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi
Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr
SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?
SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? Johan Svenningsson Det är dags att komma ut 2 Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien.
Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät
Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Utmaningar för energisystemet Ökad komplexiteten kräver förändringar och anpassning av elnäten Integrera stora mängder
HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna
HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt
Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet
Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet - Hur skapar vi ett robust och leveranssäkert elsystem till år 2050? Bo Rydén, Profu 7 december 2015 Energikommissionens fördjupningsseminarium II Baskravet:
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Kent Nyström Lars Dahlgren
Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet
Farväl till kärnkraften?
Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien
Yttrande: Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)
1 (7) Remissyttrande 2017-04-19 Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande: Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2) Inledning Sveriges Ingenjörer anser att en hållbar
Vindkraftsutbyggnad i Sverige
Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk
Sverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Omställningen av energisystemet och digitalisering Energiforsks Digitaliseringsprojekt, Workshop 20e mars, Sthlm. Thomas Unger, Profu
Omställningen av energisystemet och digitalisering Energiforsks Digitaliseringsprojekt, Workshop 20e mars, Sthlm Thomas Unger, Profu Viktiga (pågående) förändringar för energi- och elsystemet o Storskalig
Steget före med dina energiaffärer
Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder
Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040
Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040 Martin Johansson Power West 19 januari 2018 Hur når vi ett hållbart energisystem? Hur kan vi på bästa sätt nå ett 100 procent förnybart elsystem? Frågor
Lokala perspektiv och hållbarhet
Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen
Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030
Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar
Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig
Energi och klimat möjligheter och hot Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig Energikontor Norr AB Vi stödjer företag och offentliga aktörer i energioch klimatarbetet. Vi verkar för en ökad andel
2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020
SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket
Energiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Vindkraft. En investering i framtiden
Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar