Departementspromemorian Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell (Ds 2000:73)

Transkript

1 Lars Dahlgren Fi2001/439 Finansdepartementet STOCKHOLM Departementspromemorian Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell (Ds 2000:73) Svenska bioenergiföreningen (Svebio) har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade promemoria och vill därvid anföra följande. Sammanfattning av Svebios synpunkter Arbetsgruppens förslag/räkneexempel är miljömässigt oacceptabelt och leder till ökade koldioxidutsläpp framförallt på längre sikt. Nyinvestering i biobränsleeldade värme- och kraftvärmeanläggningar kommer att upphöra. Förslaget/räkneexemplet löser inte problemen för konkurrensutsatt näringsverksamhet. Förslaget/räkneexemplet leder till större problem än dagens energiskattesystem. På grund av förslagets/räkneexemplets dåliga miljöprofil kommer det att krävas olika former av stöd och bidrag till förnybar energi. Sådana system är förknippade med en rad nackdelar.

2 Arbetsgruppens förslag/räkneexempel är ur flera aspekter sämre än nuvarande energiskattesystem och bör inte läggas till grund för fortsatta diskussioner om energibeskattningen. Svebios energiskatteförslag kan uppfylla de krav man kan ställa på energiskattesystemet. Regeringskansliet bör genomföra en seriös utvärdering av Svebios skatteförslag som ett alternativ till de förslag som nu varit föremål för granskning. Svebio anser att torv är neutralt ur växthusgassynpunkt och därför inte bör koldioxidbeskattas. Svebios synpunkter Det framhålls att det analyserade alternativet skall betraktas som ett räkneexempel och inget annat. Svebio menar dock att systemet och nivån är vald med utgångspunkt från att systemet med eller utan modifieringar skulle ersätta nuvarande energiskattesystem. I annat fall skulle räkneexemplet bli helt ointressant. Det är också troligt att de flesta (inklusive de politiska beslutsfattarna) kommer att betrakta räkneexemplet som ett förslag. Svebio har skrivit detta yttrande med denna utgångspunkt. Som framgår av Svebios yttrande är arbetsgruppens förslag (räkneexempel) klart olämpligt ur flera aspekter. Även med andra ingångsvärden torde det vara svårt för, för att inte säga omöjligt, att uppnå de krav som sammantaget kan ställas på ett skattesystem utan förändringar av den modell som skatteväxlingskommittén föreslagit. Svebio anser därför att promemorian inte bör läggas till grund för de fortsatta diskussionerna om

3 förändringar av energiskattesystemet. Svebio har tagit fram ett eget energiskatteförslag. Detta skatteförslag visar förutsättningar att svara upp mot samtliga de krav som man bör ställa på ett logisk och miljömässigt acceptabelt skattesystem. Rimligen borde regeringskansliet genomföra en seriös utvärdering av Svebios skatteförslag som ett alternativ till de förslag som nu varit föremål för granskning. Svebios skatteförslag bifogas som bilaga till detta yttrande. Nuvarande energiskattesystem är relativt komplext och förknippat med en rad nackdelar framförallt i gränssnitten mellan sektorer med olika energiskattenivåer. I det avseendet delar Svebio den uppfattning som framkommer i promemorian. Svebio anser dock att förslaget (räkneexemplet) leder till större nackdelar och gränsdragningsproblem än nuvarande energiskattesystem samtidigt som den miljöstyrande effekten blir oacceptabelt låg (vilket framgår av andra delar i detta yttrande). Så föreslås att man för anläggningar under 10 MW skall tillämpa samma regler som för individuell uppvärmning, dvs. full energi- och koldioxidskatt tas ut på insatta bränslen. Anläggningar under 10 MW diskrimineras trots att dessa utgör ett mycket viktigt framtida marknadssegment för biobränslen. Gränssnittsproblemen mellan de olika storlekskategorierna blir omfattande. Förslaget är negativt ur miljösynpunkt och inbjuder till en betydande kreativitet när det gäller att undkomma skatt. En utgångspunkt har varit att skilja på fiskala skatter och miljöstyrande skatter. Detta är en utgångspunkt som Svebio också har. I promemorian har man inte

4 uppmärksammat det faktum att nuvarande allmänna energiskatt (liksom koldioxidskatten) är klart miljöstyrande (egentligen bränslestyrande) eftersom den differentieras mellan olika bränslen. Väljer man, som i förslaget, att räkna på 50 procent av dagens koldioxidskatt och 0 procent av dagens allmänna energiskatt som generell nivå blir det naturliga resultatet en mycket kraftig försvagning av den miljöstyrande effekten. Koldioxidneutrala biobränslen kan enligt utvärderingen med knapphet fortsätta att användas i befintliga anläggningar. Nyinvesteringar i biobränsleanläggningar blir däremot otänkbara. Skattekonstruktionen leder till ökade koldioxidutsläpp framförallt på lite längre sikt vilket knappast verkar förenligt med behovet av att långsiktigt minska koldioxidutsläppen med mer än 50 procent. Miljömässigt är förslaget (räkneexemplet) helt oacceptabelt. Den bristande miljöstyrningen kräver kompletterande styrmedel i form av till exempel investeringsstöd och driftsbidrag vilket i sin tur medför en rad nackdelar i form av orättvisor, betungande och tidsförsinkande administration, krav på finansiering samt en minskad tilltro till "alternativens" möjligheter både ur entreprenörens och andras synvinkel. Generella och kraftfulla styrmedel är klart att föredra framför mer eller mindre godtyckliga stöd. Det förefaller uppenbart att man vid framtagandet av förslaget prioriterat de fiskala aspekterna samt industrins konkurrenskraft framför de miljömässiga aspekterna. Svebio menar att alla dessa tre aspekter (liksom en rad andra krav man kan ställa på ett logiskt

5 energiskattesystem) kan tillgodoses. Detta kräver dock införande av ett återföringssystem vid sidan av de fiskala och miljöstyrande skatte- eller avgiftskomponenterna. Så har skett i Svebios skatteförslag där koldioxidskatten omformats till en koldioxidavgift som återföres till kollektivet i analogi med nuvarande NOx-avgift. Koldioxidavgiften enligt Svebios förslag blir helt neutral och ger inga skatteintäkter men stimulerar till miljömässigt riktiga bränsleval. De fiskala aspekterna tillgodoses med bränsleneutrala konsumtionsskatter på el och värme. Tillverkningsindustrin och annan konkurrensutsatt näringsverksamhet kan få kravet på likvärdiga konkurrensförutsättningar med omvärlden tillgodosedda genom att lägre (eller inga alls) skattesatser för konsumtionsskatt tillämpas i dessa sektorer. Den konkurrensutsatta näringsverksamheten kan därvid få sina behov bättre tillgodosedda via Svebios skatteförslag än via arbetsgruppens förslag (räkneexempel). Med hänvisning till 1998 års ekonomiska vårproposition redovisas nollskatten på biobränsle som en skatteförmån (dvs. en subvention). Svebio anser att synsättet bör förändras så att skatten på fossila bränslen istället ses som ett utslag för deras nackdelar framförallt när det gäller klimatpåverkan och att inget skatt tas ut på biobränslen beror på att dessa saknar fossilbränslenas nackdelar. I promemorian föreslås att torv beläggs med koldioxidskatt. Svebio anser att koldioxidskatten bör relateras till samtliga växthusgaser som nämns i Kyotoöverenskommelsen. Enligt Svebios uppfattning är torven därvid växthusgasneutral framförallt med hänsyn till den minskade metangasavgivningen vid utdikning av

6 en torvmosse. Svebio baserar sin uppfattning bland annat på en rapport från Vattenfall (nr 1997/8 Torvbränsle och växthuseffekten ). Torven bör därför inte beläggas med koldioxidskatt. Svenska Bioenergiföreningen Eddie Johansson Kent Nyström Ordförande Verkställande ledamot Svenska Bioenergiföreningen SVEBIO Torsgatan 12, Telefon , fax: Hemsida: