Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031)

Transkript

1 F O N D B O L A G E N S REMISSYTTRANDE Finansdepartementet STOCKHOLM Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031) Fondbolagens Förening har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade promemoria och får lämna följande synpunkter. Föreningen begränsar sitt yttrande till att avse förslagen avseende utvidgning av den s.k. tioårsregeln, sammanläggning och delning av utlandsregistrerade fonder och hanteringen av kapitalvinst respektive kapitalförlust vid avyttring av kapitalförsäkring. Föreningen framställer avslutningsvis önskemålet att vissa ytterligare, angelägna, skattefrågor tas upp till behandling. Sammanfattning Förslaget att utvidga den s.k. 10-årsregeln, även kallad förföljelseregeln, till att generellt omfatta vinster vid försäljning av alla s.k. delägarrätter, inklusive utländska aktier och fondandelar, utom obligationer avstyrks. De skäl som må finnas för 10-årsregeln beträffande aktier gör sig inte gällande för fondandelar. Att utvidga regeln till fondandelar innebär att konkurrensmöjligheterna för svenskregistrerade fonder ytterligare försämras. Sverigeregistrerade fonder måste få konkurrera på lika villkor med utlandsregistrerade fonder. Ett ikraftträdande vid årsskiftet skulle dessutom föra med sig stora uttag i år. Som en följd av EG-rättens krav på likabehandling föreslås att kapitalvinster och förluster vid sammanläggning eller delning av utländska investeringsfonder skall omfattas av skattereglerna som gäller för svenska investeringsfonder. Förslaget tillstyrks, men begränsningen till UCITS-fonder bör slopas. Föreningen tillstyrker förslaget att en kapitalvinst vid avyttring av en kapitalförsäkring skall vara skattefri och en förlust vid en avyttring inte skall få dras av. Föreningen gör i yttrandet en förnyad hemställan om att regeringen tar upp frågan slopad beskattning av Sverigeregistrerade fonder. Föreningen aktualiserar åter frågan om slopande av begränsningen av avdrag för vissa kapitalförluster till 70 procent.

2 2(5) Kapitalbeskattning efter utflyttning (tioårsregeln) Föreningen kan ha viss förståelse för att regeringen vill utöka den svenska beskattningsrätten för att kunna bibehålla svensk beskattning av vissa transaktioner avseende aktier i fåmansföretag när underprisöverlåtelsereglerna ändras till att avse även överlåtelser till vissa utländska juridiska personer inom EES-området. Att samtidigt utvidga beskattningen till att omfatta alla utländska aktier och övriga delägarrätter inklusive utländska fonder är emellertid att skjuta över målet. Föreningen anser att det snarare är påkallat att begränsa 10-årsregeln så att den inte skall gälla för svenska börsaktier. Att utvidga 10-årsregeln till att gälla även utländska börsaktier som ägdes vid utflyttningen är en oproportionerlig och alldeles för ingripande åtgärd med tanke på syftet med och orsaken till ändringen. När det så gäller utvidgningen till investeringsfonder både svenska och utländska är det fullständigt obefogat att införa den föreslagna utvidgningen. Likformighetssträvanden kan ha fog för sig när det gäller att hålla den inhemska beskattningen så lättfattlig och enhetlig som möjligt, men att åberopa likformighetsskäl för att utvidga svensk beskattning av begränsat skattskyldiga till att omfatta även utländska företeelser som tidigare inte beskattats, är helt oacceptabelt. Det har varit synnerligen uppskattat bland svenskar som bosatt sig i utlandet att kunna göra placeringar i svenska aktier åtminstone genom värdepappersfonder. Den föreslagna regleringen kommer att föra med sig att dessa utlandssvenskar i stället kommer att avstå från att investera i svenskregistrerade fonder och istället göra sina nyplaceringar i utländska fonder som innehåller svenska aktier etc men framför allt i helt utländska investeringar utan svensk anknytning. Det finns knappast några skatteintäkter att hämta på en sådan förändring. Dessutom skulle svensk fondindustri och svenska företag som behöver riskkapital, vara de stora förlorarna en ren förlustaffär för alla inblandade. När utlandssvenskar äger svenska fonder får staten åtminstone in kupongskatt på utdelningarna. Den intäkten kommer sannolikt att utebli i betydande utsträckning om utlandssvenskarna väljer bort svenska fonder under de första tio åren av sin utlandsvistelse av skatteskäl. Slutligen kan påtalas att den valda lagtekniska lösningen torde medföra att även vissa utländska fonder som har anskaffats efter utflyttningen kommer att träffas av 10-årsregeln, trots att detta uppenbarligen inte har varit syftet med förslaget. De utländska fonder som är av samma typ som svenska fonder mutual funds och alltså inte är några bolagsbildningar, är inte utgivna av utländskt företag. En sådan fond är en förmögenhetsmassa som andelsägare kan köpa in sig i utan att fondandelarna är utgivna av ett utländskt företag. Det kan visserligen hävdas att det utländska fondbolaget eller i vissa fall förvaringsinstitutet har gett ut fondandelarna, det kan dock lika

3 3(5) väl hävdas att dessa institut har sålt dem eller administrerat att kunden blivit delägare i förmögenhetsmassan. När det gäller utländska fonder i form av SICAVer inställer sig inte detta problem. SICAV-bolaget är ett utländskt företag som ger ut andelar i det egna bolaget. Rimligtvis måste svensk 10-årsregel gälla i samma omfattning för fonder av SICAV-typ som för fonder av mutual fund-typ. Kapitalvinst eller förlust vid sammanläggning eller delning av utländska investeringsfonder Föreningen välkomnar förslaget och tillstyrker att ändringen genomförs genom ett tillägg i 48 kap. 18 IL. Föreningen anser dock att hänvisningen till UCITS-fonder medför att utvidgningen blir alltför begränsad och att härigenom neutralitet inte uppnås mellan svenska och utlandsregistrerade fonder. Nuvarande regler i IL omfattar svenskregistrerade investeringsfonder, ett begrepp som innefattar dels värdepappersfonder (UCITS), dels specialfonder (icke-ucits). Sammanläggning av svenska specialfonder utlöser således inte beskattning. Enligt lagen om investeringsfonder 1 kap. 8 och 9 kan även utlandsregistrerade icke- UCITS, efter tillstånd från Finansinspektionen, driva verksamhet från filial eller marknadsföra och sälja andelar här i landet. Till undvikande av att regleringen blir alltför snäv och alltjämt diskriminerar vissa utlandsregistrerade fonder, anser föreningen därför att en hänvisning i stället för den föreslagna bör göras till 1 kap 1 8. Lagtexten bör lyda: Vad som sägs i första och andra styckena gäller även sådana utländska fondföretag som avses i 1 kap 1 8 lagen om investeringsfonder då tillstånd till sammanläggning eller delning har lämnats av en behörig myndighet. Om det skulle anses att en utvidgning av tillämpningsområdet bör begränsas till EESområdet kan lagtexten lämpligen lyda: Vad som sägs i första och andra styckena gäller även sådana utländska fondföretag som avses i 1 kap 1 8 lagen om investeringsfonder och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) då tillstånd till sammanläggning eller delning har lämnats av en behörig myndighet. Kapitalvinst respektive kapitalförlust vid avyttring av kapitalförsäkring Med nuvarande regelverk föreligger en asymmetri i beskattningen. Det har hävdats att den tolkning av gällande rätt som Regeringsrätten gjorde när man fann att avytt-

4 4(5) ring av kapitalförsäkring skall utlösa beskattning är felaktig, eftersom sådana tillgångar omfattas av systemet för avkastningsskatt. Föreningen tillstyrker således förslaget att en kapitalvinst vid avyttring av en kapitalförsäkring skall vara skattefri och en förlust vid en avyttring inte skall få dras av. Föreningen vill avslutningsvis framställa önskemålet att följande, för föreningen angelägna, skattefrågor tas upp till behandling. Avdragsrätt för kapitalförluster Den generella begränsningen av avdrag för vissa kapitalförluster i inkomstslaget kapital till 70 procent är, enligt föreningen, inte rimlig och bör slopas. Regeln strider mot likformighetsprincipen och uppmuntrar till skatteplanering eftersom sparare kan välja att realisera kapitalvinster enbart för att kunna kvitta förluster mot vinster. De sparare som vid rätt tidpunkt har rätt sorts kapitalvinster, kan kvitta sina förluster fullt ut, medan småsparare som ofta saknar annat sparande endast får göra avdrag för 70 procent av förlusten. Det nuvarande skattesystemet för fonderna är sådant att även fonder som minskar i värde, måste ge en utdelning motsvarande bl.a. en schablonintäkt för att det inte ska uppkomma skatt i fonden, med en opåkallad dubbelbeskattning som följd. När en andelsägare säljer får denne dock inte kvitta en förlust fullt ut mot själva utdelningen trots att förlusten kan ha orsakats av eller ha spätts på ytterligare, genom de av systemet påtvingade utdelningarna. Utdelningar och förluster är när det gäller fonder kommunicerande kärl. Detsamma gäller i princip för aktier. Det är därför principiellt felaktigt att kapitalförluster på sådana instrument inte får dras av full ut mot utdelningar. Den enda vettiga lösningen för att åstadkomma ett rättvist system är således att slopa 70-procentskvoteringen på samma sätt som gäller idag avseende marknadsnoterade investeringsfonder som enbart placerar i svenska fordringsrätter. Skatt på svenskregistrerade fonder Beskattningen av svenska fonder är idag betydligt hårdare än beskattningen av fonder registrerade i andra länder, vilket medför att svenska företag ofta startar fondbolag och väljer att registrera nya fonder utanför landet. Detta förhållande är mycket negativt för svenska fondsparare, för svensk fondindustri och för arbetstillfällena i Sverige. Beskattningen av svenska fonder måste därför enligt föreningen ändras så att det råder minst lika bra villkor för att etablera fonder i Sverige som i andra länder. I Sverige beskattas både fond och fondsparare. I de flesta andra länder tvingas inte fonderna dela ut av sin avkastning för att undvika dubbelbeskattning. En fond som är registrerad i Sverige kan ge utdelning som får kvittas mot fondens intäkter. Detta sker normalt för att undvika dubbelbeskattning. För en sådan fond kan

5 5(5) därför endast 70 procent av utdelningen återinvesteras i fonden, efter skatteavdraget, medan 100 procent kan finnas kvar i den utlandsregistrerade fonden. Fondbeskattningen i Sverige har medfört en ökad efterfrågan av utlandsregistrerade fonder. Enligt Svensk Fondstatistik har andelen av svenska sparares fondförmögenhet som är placerad i utlandsregistrerade fonder ökat från 17 till 21 procent under de senaste sex åren. Finansinspektionens statistik visar att antalet utlandsregistrerade fonder med tillstånd för försäljning i Sverige ökat från till mellan år 2000 och Under samma period har antalet Sverigeregistrerade fonder ökat från 545 till 588. Ökningen avser hedgefonder, medan antalet aktiefonder har minskat. Föreningen anser att enkelhet, rättvisa och konkurrens på lika villkor talar för en slopad beskattning av fonden och en beskattning av fondspararens kapitalvinster först vid uttag ur fonden. För staten skulle en slopad beskattning av fonden endast medföra att uttaget av skatt försköts i tiden, genom att fondspararens kapitalvinst och därmed skatt vid uttag skulle bli högre. FONDBOLAGENS FÖRENING Pia Nilsson Eva Broms