Remissyttrande: förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FI Dnr )

Transkript

1 Till: Finansinspektionen Remissyttrande: förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FI Dnr ) Fondbolagens Förening lämnar härmed följande yttrande över Finansinspektionens (FI:s) remissförslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Föreningen vill framföra att FI på ett mycket bra sätt har organiserat arbetet med att ta fram föreskriftsförslaget och penningtvättsfrågorna i övrigt. Föreningen ser fram emot ett eventuellt fortsatt samarbete kring dessa frågor i samråd med FI och branschen i övrigt. Allmänna synpunkter Inledningsvis vill föreningen framföra att det hade varit värdefullt med en redogörelse för vilka bemyndiganden som ligger till grund för de olika bestämmelserna i föreskriften. Detta får anses vara oklart på vissa punkter. Exempel härpå är bestämmelserna om centralt funktionsansvarig i 4 kap 1 och kontroll av företrädare för juridisk person 5 kap 5. Föreningen återkommer till den sistnämnda bestämmelsen nedan. De nya antipenningtvättsreglerna öppnar upp för möjligheten för en verksamhetsutövare att, som ett moment i att uppnå kundkännedom, försäkra sig om att de medel som förs över kommer från ett angivet bankkonto. Som föreningen tidigare har påpekat (se bilaga) föreligger svårigheter för fondbolagen att verifiera uppgift som kunden inkommer med utan medverkan av banken. Föreningen önskar att FI i utövandet av sin tillsyn visar förståelse för ett eventuellt förfarande där banken med ja eller nej besvarar frågor om angivet konto tillhör en viss person utan hinder av banksekretessen. Detta för att möjliggöra en effektiv bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering. Föreningen vill även framhålla vikten av att FI alternativt det kommande samordningsorganet tillhandahåller "PEP-listor" eller uttalar sig om vilka av marknadens listor som kan anses vara godtagbara. Föreningen noterar att FI avser att tillhandahålla vägledning till branschen. Föreningen lämnar gärna branschspecifik input till en sådan vägledning. Det direkta fondsparandet utmärks av att det sker i form av löpande insättningar eller engångsinsättningar samt en kombination av dessa, ofta på distans, och såvitt föreningen kan bedöma utifrån ett enda syfte, dvs. sparande. Mot denna bakgrund ger föreningen följande detaljkommentarer till föreskriftsförslaget.

2 Synpunkter på enskilda bestämmelser 2 kap. 2 2 p. Lydelsen bör ändras till att vidta riskbaserade åtgärder. Alternativt kan detta uttryckas: utforma regler som ska leda till riskbaserade åtgärder. 2 kap 3 Föreningen vill peka på betydelsen av vägledning i anslutning till denna bestämmelse. 3 kap 1 Lydelsen bör ändras till vidta åtgärder. 3 kap 2 1 st. I överensstämmelse med t.ex. 6 kap 1 bör i p. 4 och 6 elektroniskt system eller manuell rutin användas. Därutöver bör hänvisningen i p. 9 ändras till 5 kap 2 penningtvättslagen. En allmän synpunkt är att FI bör se över de uttryck som används i anslutning till åtgärder. I första meningen förslås en ändring till vidta följande åtgärder. Vidare har föreningen följande förslag till lydelse i efterföljande punktlista: 1. fastställa rutiner för hur grundläggande åtgärder för kundkännedom enligt terrorism ska utföras för att uppnå en riskbaserad kundkännedom, 2. fastställa rutiner för hur undantag från grundläggande åtgärder för kundkännedom enligt terrorism ska tillämpas för att uppnå en riskbaserad kundkännedom, 3. fastställa rutiner för hur skärpta åtgärder för kundkännedom enligt terrorism ska tillämpas för att uppnå en riskbaserad kundkännedom, 4. utarbeta system/ fastställa rutiner för fortlöpande uppföljning 5. fastställa rutiner för bevarande av handlingar och uppgifter om åtgärder (se lagtexten) 6. utarbeta system/fastställa rutiner för granskningsskyldigheten 7. fastställa rutiner för uppgiftsskyldigheten, 8. fastställa utbildningsprogram 9. fastställa rutiner för att skydda anställda 3 kap 2 2 st. Föreningen föreslår en ändring i första meningen till Åtgärderna ska syfta till att förhindra, i enlighet med vad som framgick av version 8 i föreskriftsarbetet. 2

3 I andra meningen anser föreningen att förslagets visa (jfr direktivets demonstrate i art 8.2 engelska versionen) tydliggöras genom att ändras till att företaget ska kunna visa vilka bedömningar som gjorts för att säkerställa att åtgärderna är av lämplig omfattning med hänsyn till risken etc. Alternativt kan meningen ändras till att företaget ska kunna visa upp att åtgärdernas omfattning etc. 4 kap 1 Föreningen föreslår, för det fall bestämmelsen ska vara kvar i föreskriften, att det anges att det är möjligt att utse en eller flera personer att biträda den centralt funktionsansvarige i enlighet med vad som förskrivs i 6 kap 4. 5 kap 1 Föreningen noterar att identitetskontroll av utländsk fysisk person i närvaro av kunden alltid förutsätts ske genom kopia av pass eller annan id-handling medan motsvarande kontroll vid distans i 5 kap 3 inte uttryckligen kräver sådan handling. Föreningen ansluter i sammanhanget även till de kommentarer som framförts av Bankföreningen beträffande den numera i bestämmelsen uteblivna hänvisningen till penningtvättslagen. 5 kap 3 Föreningen vill framföra att de förfaranden som exemplifieras i p. 2 b synes begränsade till svenska förhållanden och är svåra att leva upp till när det gäller utländska fysiska personer. I vissa länder är angivna intyg och liknande handlingar inte möjliga att få in eller att få tillgång till. Föreningen föreslår att en särskild reglering införs avseende utländska fysiska personer. Generellt anser föreningen att det fordras vägledning beträffande vad som avses med motsvarande åtgärder. Föreningen föreslår att FI t.ex. accepterar nedanstående moment som uppfyllande av rekvisiten i p. 2 b och c i kombination. Särskilt mot bakgrund av ovan beskrivna svårigheter beträffande utländska fysiska personer skulle detta underlätta avsevärt för företagen. Dessa moment och metoder är enligt föreningens erfarenhet lokalt vedertagna och väl fungerande: - Vidimerad ID-kopia (dvs. företaget väljer att gå längre än p. 2 c och id-kopia utan vidimering) - S.k. utility bill (eventuellt vidimerad) - Utskrift av bankkonto där kontonummer och uppgifter om personen och adress (eventuellt vidimerad) framgår Som alternativ till vidimering kan gälla ett förfarande med bekräftelse av polis, postkontor eller advokat etc. 3

4 Föreningen vill även påpeka att första meningen i p. 2 bör ändras till att företaget ska säkerställa kundens identitet genom att på lämpligt sätt Detta i enlighet med bestämmelsen i 5 kap 4. Till sist bör för tydlighets skull i p. 2 c läggas till ordet eller efter folkbokföringsadress. 5 kap 4 Föreningen anser att bestämmelsen är svåröverskådlig och det kan ifrågasättas om den är korrekt. Enligt propositionen ska det vara tillräckligt, särskilt beträffande de juridiska personer som här avses, att verksamhetsutövaren säkerställer vem kunden är (offentliga uppgifter, hög transparens föreligger etc.). Föreningen menar även att det är oklart vad som gäller för fysiska personer i dessa situationer. Till detta kommer att själva placeringen av bestämmelsen under rubriken "fysisk person" synes mindre lämplig. Det bör vara tillräckligt att företaget vidtar åtgärder som företaget enligt sina rutiner bedömt som lämpliga för att kunna konstatera om kunden omfattas av penningtvättslagens 2 kap 5. Föreningen ställer sig även bakom det förslag till ändring avseende denna paragraf och 5 kap 5 som framförts av Bankföreningen. 5 kap 5 Föreningen vill peka på att bestämmelsen inte synes omfatta situationer då den juridiska personen omfattas av undantag enligt lagens 2 kap 5. Det är inte rimligt att företaget ska behöva vidta så långtgående åtgärder i dessa situationer och kraven torde gå längre än vad lagen medger. Föreningen vill som exempel nämna situationen då en statlig myndighet tar kontakt med företaget. Kontroll genom i första hand registreringsbevis framstår som alltför kategoriskt. För att kunna använda även andra, säkra kontrollåtgärder som finns tillgängliga (och som ibland utgör ett bättre alternativ trots att registreringsbevis har utfärdats) föreslår föreningen att det första stycket ändras till Ett företag ska kontrollera identiteten hos en kund som är juridisk person genom registreringsbevis eller andra motsvarande behörighetshandlingar. Som exempel på kontroller kan nämnas uppgifter om den juridiska personen står under tillsyn eller kreditupplysning via UC och liknande kreditupplysningsföretag, där information ges som bl.a. innefattar information som återfinns i ett registreringsbevis. Föreningen menar vidare att ett nytt stycke bör läggas till för att reglera dessa situationer, av innebörd att det ska vara tillräckligt att åtgärder vidtas för att företaget ska kunna konstatera att företrädaren har rätt att representera den juridiska personen. Dessutom bör det förtydligas att endast den eller de företrädare som i varje enskilt fall agerar gentemot företaget ska vara föremål 4

5 för sådana kontroller. I större organisationer med ett stort antal företrädare vore det ogörligt att identifiera samtliga. Föreningen anser att det i vart fall bör förtydligas att i andra stycket avses att korrespondera på den juridiska personens registrerade adress (med företrädaren som mottagare) och inte på företrädarens folkbokföringsadress. 5 kap 6-7 Föreningen vill framhålla vikten av vägledning till denna bestämmelse, i synnerhet i vad avser formuleringen när det är relevant. 5 kap 8 Föreningen ifrågasätter varför bestämmelserna om undantag från krav på grundläggande kundkännedom och löpande uppföljning av affärsförbindelser inte föreslås gälla utländska myndigheter, i enlighet med vad som givits utrymme för i genomförandedirektivet (2006/70/EG). 5 kap 9 Definitioner till 5 kap 9 p. 3, 5-6 bör utvecklas i FI:s vägledningsdokument. För tydlighets skull anser föreningen att det bör framgå även i föreskriften att med person i politiskt utsatt ställning avses utlandsbosatta sådana personer. Särskilt påtagligt blir behovet av förtydligande i andra stycket där ingen direkt hänvisning görs till lagen. Vidare vill föreningen framhålla att dessa PEP-kontroller i normalfallet inte bör omfatta företrädare för en juridisk person och verklig huvudman. 5 kap 13 Föreningen vill lyfta fram att det system/den rutin som gäller löpande uppföljning i praktiken i de flesta fall kommer att vara detsamma som det system/den rutin som avses i 6 kap 1 som gäller granskning av transaktioner. För enkelhets skull föreslås att den senare bestämmelsen hänvisar till den förstnämnda, för att undvika att bestämmelserna ska tolkas som ett obligatoriskt krav på två separata system. 5 kap 14 FI har förtydligat att kundkännedomen vid avtal om ytterligare produkter eller tjänster ska uppdateras vid behov. Dock anser föreningen att det bör förtydligas att här avses andra produkter eller tjänster, om detta är avsikten. Ett exempel är månadssparande i fonder, som ju är en ytterligare tjänst eller produkt varje månad men inte nödvändigtvis en annan produkt eller tjänst. I normalfallet bör inte detta i sig utlösa ett krav om uppdaterad kundkännedom utan eventuella avvikelser bör fångas redan upp i granskningen av 5

6 transaktionerna. I detta avseende ter sig 5 kap 14 som överflödig om den inte ändras. 6 kap 1 Föreningen anser att det bör förtydligas att här åsyftas för kunden ovanliga transaktionsmönster resp. omfattande transaktioner. Det inte är möjligt att fastställa någon enhetlig parameter avseende i detta avseende som är tillämplig på alla kundtyper. 6 kap 2 Här talas om arkivering av uppgifter som granskats enligt 3 kap 1 penningtvättslagen och här gäller meddelandeförbudet. Vad beträffar arkivering av uppgifter enligt lagens 2 kap vill föreningen uppmärksamma FI på att lagrade uppgifter om (höjning av) kunds riskklassificering bakvägen möjligen kan medföra att meddelandeförbudet bryts om kunden begär utdrag enligt PUL. Föreningen vill även peka på att bestämmelsen i föreskriften inte stämmer överens med lagen då FI anger att företaget ska dokumentera medan lagen i 4 kap 3 anger att register får föras. I detta hänseende anser föreningen att det saknas grund för ett bemyndigande enligt föreskriftsförslaget och här läggs en stor administrativ börda på företagen. Vidare synes enligt penningtvättslagens ordalydelse krav på dokumentation av gransknings- och uppgiftsskyldighet enligt 3 kap 1 penningtvättslagen vara länkat till att register förs enligt 4 kap 3 penningtvättslagen. Det synes inte klarlagt om samma regler ska gälla i fall då manuella rutiner tillämpas 8 kap 1 Bestämmelsen hänvisar till lagrum i penningtvättslagen som inte finns med i den slutliga versionen av lagen. FONDBOLAGENS FÖRENING Eva Broms Emelie Antonisen 6

7 BILAGA FRAMSTÄLLNING Utredningen om penningtvätt och terroristbekämpning Regeringskansliets kommittéer Karlavägen 102, plan STOCKHOLM Åtgärder mot penningtvätt och hantering av personuppgifter m.m. Fondbolagens Förening vill hemställa att utredningen behandlar följande frågor inom ramen för sitt arbete. Föreningen har tagit del av framställning av den 22 maj 2006 från Svenska Bankföreningen och vill för fondbolagens del ansluta till de önskemål som framförs rörande behandling av personuppgifter och kundförbindelser. Föreningen vill härutöver att utredningen diskuterar möjligheten för fondbolag att av bank få kännedom om huruvida en betalning kommer från uppgiven kunds bankkonto respektive om kund hos fondbolaget innehar uppgivet konto. Behandling av personuppgifter Liksom bankerna måste fondbolagen ha möjlighet att behandla personuppgifter, bl.a. för kontroll mot olika sanktionslistor. Föreningen instämmer därför i Bankföreningens hemställan om en generell författningsreglering. Kundförbindelser Idag förhåller det sig så att flertalet fondbolag har fondbestämmelser och/eller informationsbroschyrer som anger att en kunds insättning på en fonds bankkonto före viss bryttidpunkt leder till kunds förvärv av fondandelar samma dag. Det avgörande är inte när en order om köp inkommer till fondbolaget utan när en inbetalning inkommit. Det faktum att en order lämnats skall inte föranleda utfärdandet av en fondandel. Jämför 4:10 första stycket lagen om investeringsfonder: En fondandel får inte utfärdas innan betalning för andelen har tillförts fonden. Det är föreningens uppfattning att i den mån en inbetalning görs av en kund till en fonds konto före bryttidpunkten skall fondandelar utfärdas av fondbolaget till denne kund samma dag. En sådan inbetalning kan göras av kund även om fondbestämmelserna anger annan turordning och kräver viss aktivitet av kunden såsom exempelvis att identifiera sig Identitetskontroll enligt penningtvättslagstiftningen bör om möjligt utföras innan en insättning av medel görs, för att fondbolaget skall slippa komma i en 7

8 situation med fondandelar utfärdade för en innehavare, vilkens identitet inte går att fastställa på erforderligt sätt. Situationer kan dock komma att uppstå när en identitetskontroll inte kan slutföras samtidigt som betalning från icke verifierade innehavare erläggs i enlighet med gällande fondbestämmelser, informationsbroschyr m.m. Föreningen har diskuterat problemet med Finansinspektionen och har förstått det så, att inspektionen är av uppfattningen att bestämmelserna om identitetskontroll i penningtvättslagstiftningen går före skyldigheten att ta emot betalning och utfärda andelar enligt lag och fondbestämmelser. Rätten att få fondandelar är med andra ord avhängig andra legala krav. Föreningen anser dock att det är otillfredsställande att tvenne legala krav s.a.s. krockar med varandra och önskar att förhållandet regleras, t.ex. genom att ett uttryckligt förbehåll för identitetskontroll införs i lagen om investeringsfonder. Identitetskontroll Föreningen vill slutligen ta upp en i penningtvättshänseende för fondbolagen angelägen fråga avseende kontroll av bankkonton. Identitetskontroll skall ske vid inledandet av en affärsförbindelse med ett fondbolag, dvs. identitetskontroll skall göras av en kund som förvärvar eller avser förvärva fondandelar. Olika rutiner för identitetskontrollen måste utarbetas av varje fondbolag och interna regler härom utfärdas och implementeras i respektive organisation. Varje fondbolag måste således ta ställning till hur bolagets identitetskontroll i olika situationer skall hanteras och vilka av de i penningtvättsföreskrifterna angivna kombinationerna av kontroller, SPAR-körningar m.fl. som bolaget avser tillämpa. I de fall där fondbolaget kan se från vem betalning skett, t.ex. genom pluseller bankgiro eller vissa banköverföringar, kan det räcka med en kontroll av uppgivna personuppgifter mot SPAR eller annat sådant register. I fall där det inte går att se varifrån pengar kommit in på fondens konto krävs däremot, enligt Finansinspektionen, ytterligare åtgärder, t.ex. att kopia av ID-handling tas in eller att man via banken söker ta reda på varifrån betalning skett, i den mån inte banksekretessen lägger hinder i vägen. Det sistnämnda alternativet har inte visat sig vara en framkomlig väg. Vissa banker har bl.a. framfört att man anser att banksekretess lägger hinder i vägen för ett röjande av uppgift om viss betalning kommer från viss angiven kunds konto. Vidare har det betonats att det fordras rutiner för en säker kommunikation mellan fondbolagen och bankerna. En fonds tillgångar skall förvaras hos ett förvaringsinstitut, vanligen en bank. Samtliga betalningar till och från fonden skall hanteras av detta förvaringsinstitut. Ett fondbolag skulle kunna försöka träffa avtal med sitt förvaringsinstitut om tillhandahållande av information om varifrån en inbetalning till en fonds konto kommit för att utreda om inbetalningen gjorts 8

9 via överföring från ett konto i kundens namn öppnat hos ett finansiellt institut inom EU/EES som omfattas av bestämmelser motsvarande penningtvättslagen. Även detta skulle dock av enskilda banker kunna anses komma i konflikt med banksekretessen. Även kontroll av utbetalningar från fonds konto av medel främst vid inlösen av fondandelar är problematiska. Då en fondandelsägare vill lösa in fondandelar instrueras fondbolaget, av kunden, om det bankkonto till vilket likviden för sålda andelar skall utbetalas. Hos från bankkoncerner fristående fondbolag finns därför ett önskemål att stora uttag skulle kunna kontrolleras innan utbetalningsinstruktionen skickas till förvaringsinstitutet för verkställande. Kontrollen går ut på att säkerställa att fondandelsägaren får utbetalningen till sitt konto. Kontrollen skulle kunna genomföras genom att andelsägarens bank kontaktas. Fondbolaget vill få klarlagt att det bankkonto som angivits på uppdraget är kundens. Detta är i penningtvättssammanhang väsentligt. Den bank som kontakts behöver endast bekräfta de uppgifter fondbolaget anger, bankkontonumret, andelsägarens personnummer och namn, dvs. att det angivna bankkontot tillhör kunden. Kontrollen görs på kundens uppdrag för att skydda kunden, som ju är såväl fondbolagets som bankens kund Emellertid finns det problem med att genomföra en sådan kontroll. Vissa bankers kundtjänster vill, med hänvisning till banksekretessen, inte bekräfta fondbolagens uppgifter. Bankerna behöver också kunna säkerställa att förfrågan kommer från ett fondbolag. Fondbolagen förstår att det för bankerna är viktigt att följa banksekretessen, men det är också för kunderna viktigt att kunna lita på att likvidbelopp hamnar på kundens konto och inte "försvinner" till någon annans konto. Föreningen hemställer att utredningen behandlar frågan i syfte att finna en författningsreglering som gör det möjligt för ett fondbolag att, utan hinder av banksekretessen, kunna kontrollera från vems bankkonto en insättning gjorts samt att en fondkunds uppgivna konto verkligen är kundens. FONDBOLAGENS FÖRENING Pia Nilsson Eva Broms 9