ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING

Transkript

1 ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING VÄGLEDANDE UTTALANDE avgivet den 19 januari 2004 i ärende 1/03 angående marknadsföringen av etiska fonder Sökande Konsumentverket/KO Bakgrund och frågeställningar Etiska nämnden för fondmarknadsföring, ENF, har av Konsumentverket/KO ombetts avge ett vägledande uttalande som klargör vad som bör anses som god branschsed för etiska fonder i nedan angivna avseenden. 1. Anser nämnden att en fond bör få marknadsföras såsom etisk eller med liknande benämningar när fonden placerar i företag vars försäljningsintäkter till viss del kommer från tillverkning eller försäljning av: * vapen/krigsmaterial (krigsindustrin) * alkohol * tobak * kommersiell spelverksamhet eller * en kombination av ovanstående verksamheter. I sammanhanget erfordras att definitionerna av nämnda etiska teman klarläggs. Nämnden bör även ta ställning till om andra frågor behöver vägas in i bedömningen som medför att en etisk fond inte bör få placera i ett företag, såsom exempelvis brott mot mänskliga rättigheter, utnyttjande av minderårig arbetskraft eller miljöbrott? 2. Bör det vara tillåtet att marknadsföra en fond som etisk om förvaltaren inte har implementerat metoder som på ett betryggande sätt avskärmar fonden från företag som inte lever upp till de etiska kriterierna? 3. Om nämnden anser att benämningen etisk fond eller liknande uttryck bör få användas om fonden placerar i verksamheter som anges i punkt 1 måste även andra frågor besvaras eller kommenteras. a) Var går gränsen för hur stor del av ett företags omsättning som får komma från respektive ovan nämnd verksamhet och/eller bör ett visst högsta belopp som omsättningen får uppgå till gälla för att placering i företaget ska vara godtagbar som etisk? Adress: Telefon: Fax: Stureplan Stockholm

2 ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING 2 (5) Var går gränsen för företagets verksamhet? Ingår delägda bolag eller underleverantörers verksamhet? b) Bör det finnas någon gräns för hur stor del av fondens värde som får vara placerat i respektive verksamhet? c) Vilken information bör lämnas i marknadsföringen om fondens placeringar i ovan nämnda verksamheter, exempelvis om särskilda begränsningar i fondens placeringspolicy? För ENF tillgängligt material Nämnden har, från fondbolag som marknadsför etiska fonder, inhämtat information om hur marknadsföringen av etiska fonder sker och har också från dessa inhämtat synpunkter på Konsumentverket/KO:s till nämnden ställda frågor. Nämnden har också tagit del av enskilda fondbolags information om urvalskriterier samt Eurosif s Transparency guidelines och ett utdrag ur Global Ethical Standard (GES), se bilagor. ENF har bedömt att frågan om marknadsföringen av etiska fonder är av sådant principiellt intresse att nämnden bör uttala sig och har därför beslutat avge ett vägledande uttalande. ENF:s bedömning Begreppet etisk fond Begreppet etisk är inte entydigt. Svenska akademins ordlista definierar etik som vetenskapen om sedligt gott och ont. Vilka seder man refererar till varierar självfallet. Nämnden finner inte att det låter sig göras att ge en allmängiltig definition av vad som avses med etisk. Begreppet är relativt och subjektivt och dess innebörd förändras över tid. Bedömningen av vad som kan kategoriseras som etisk måste därmed göras av den enskilde från fall till fall. Därmed anser nämnden inte heller att det är möjligt att entydigt ange de kriterier enligt vilka en fond kan ges benämningen etisk. Ett tydligt exempel på svårigheten att entydigt ange vad som är etiskt är det förhållandet att Konsumentverket/KO inte, bland de branscher som anges i begäran om uttalande, innefattar pornografi. Flera av de fondbolag som marknadsför etiska fonder tar emellertid avstånd från pornografi vid dessa fonders placeringar. Enligt nämndens mening kan det diskuteras om begreppet etisk p.g.a. dess relativa betydelse bör användas i marknadsföringen. Det finns dock en efterfrågan på etiska fonder från konsumenter och vissa näringsidkare och användningen av begreppet är mycket utbredd. Nämnden har inte funnit alternativa uttryck som skulle vara mer ändamålsenliga och finner därför inte anledning att uttala sig i en riktning som skulle hindra en användning av begreppet. Med hänsyn till dettas relativa betydelse är det emellertid som närmare skall utvecklas i det följande - särskilt viktigt att fondbolagen lämnar tydlig information om vilken placeringsinriktning som deras olika etiska fonder har och utvecklar strategier för hur denna skall efterlevas.

3 ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING 3 (5) Ett av de fondbolag som marknadsför etiska fonder definierar en etisk fond som en fond som vid sina placeringar tillämpar urvalskriterier som bygger på uttalade etiska värderingar. Nämnden finner att denna definition bör kunna ligga till grund för nämndens fortsatta överväganden. Kriterier för benämningen etisk fond Nämnden har inte funnit det lämpligt eller ens möjligt att särskilt peka ut vissa placeringar som icke-etiska. Nämnden finner således att det måste ankomma på varje enskilt fondbolag att ange egna kriterier enligt vilka fondens placeringar väljs utifrån ett för det enskilda fondbolaget etiskt perspektiv. Det måste således finnas en väl definierad urvalsprocess. Urvalskriterierna kan vara av såväl positiv som negativ art, d.v.s. fondbolaget kan välja att aktivt investera i vissa företag med en utpräglad etisk inriktning eller välja att utesluta viss kategori av företag från tänkbara placeringsobjekt. Kriterierna kan sinsemellan variera, dels självfallet beträffande kategori av placeringar, dels i fråga om den toleransnivå fondbolaget kan acceptera i placeringar som man säger sig välja bort. De flesta fondbolag sätter omsättningsgränser. Dessa kan variera mellan 0 procent och tio procent, dels från fondbolag till fondbolag, dels mellan olika placeringar, t.ex. 0 procent vapen och 5 procent krigsmateriel. Det finns också variationer mellan fondbolagen i fråga om hur man avgränsar verksamheten, d.v.s. hur man beräknar innehav hos dotterbolag, intressebolag, underleverantörer etc. Nämnden anser inte att det är möjligt att tillämpa en nolltolerans. En övre gräns för placering i ej acceptabel verksamhet måste dock sättas. En 10-procentsgräns används i andra sammanhang avseende fonder, t.ex. i riskbegränsningshänseende. En sådan gräns kan vara vägledande även för hur stor del som får placeras i verksamhet som av fondbolaget uppgivits vara icke acceptabel. Har i fondens etiska profil angetts att placeringar i viss verksamhet skall undvikas kan enligt nämndens mening en placering inte anses acceptabel om en högre andel än 10 procent av ett tilltänkt bolags, eller i förekommande fall koncerns i vilket bolaget ingår, omsättning härrör från den ej accepterade verksamheten. Detta förhållande skall klart framgå av fondens informationsmaterial. En sådan gräns medför i sin tur, till följd av de riskbegränsningsregler som finns i fondlagstiftningen, att den totala andelen av fondens förmögenhet som skulle kunna vara placerad i icke accepterad verksamhet måste bli mycket begränsad. Information om kriterierna för benämningen etisk fond Marknadsföringen av s.k. etiska fonder bör främst bedömas utifrån den information om fonden och dess placeringspolicy och därmed etiken som lämnas. Det avgörande är att kundens förväntansbild infrias och att kunden lätt hittar tydlig och korrekt information om fondernas policies och arbetssätt. Nämnden anser att i marknadsföringen av en etisk fond måste finnas tydlig och lättillgänglig information rörande vilka särskilda hänsyn baserade på etiska värderingar eller liknande som fondens placeringsideologi utgår från (ambitioner och ståndpunkter). För att bidra till att fondspararens förväntningar på ett etiskt fondsparande skall infrias avseende placeringsinriktningen hos den fond spararen överväger att välja bör

4 ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING 4 (5) det finnas en allmän information om att benämningen etisk fond kan omfatta fonder med vitt skilda placeringsstrategier, gärna med angivande av ett flertal sådana strategier. En sådan allmän information bör enligt ENF:s uppfattning ges i anslutning till presentationen av de för varje fond specifika kriterierna. Ett exempel på utformning skulle kunna vara: Begreppet etisk fond kan omfatta fonder med olika placeringsstrategier, såsom fonder som undviker att placera i företag med tillverkning eller försäljning av vapen/krigsmateriel, pornografi, alkohol och tobak eller som tillåter skadliga former av barnarbete eller bryter mot centrala internationella överenskommelser. Vår X-fond avstår från placeringar i etc. ENF anser vidare att det vid marknadsföring av en etisk fond skall lämnas information om de metoder med vilka ambitionerna skall uppfyllas. Det bör dock inte krävas att denna information, som kan vara mycket omfattande, skall komma till uttryck i varje marknadsföringsåtgärd som fondbolaget vidtar. Enligt nämndens uppfattning är det tillräckligt med en tydlig upplysning om var fullständig information om den etiska placeringsprofilen kan erhållas. Detta hindrar självfallet inte att fondbolaget i annonser m.m. kan ange den etiska profil fonden har. Kontroll och uppföljning Enligt nämndens uppfattning måste det krävas att fondbolaget har ett fungerande kontrollsystem för att säkerställa att placeringskriterierna upprätthålls. Det måste också krävas att fondförvaltaren vid givna tillfällen, t.ex. i anslutning till årsberättelse och halvårsredogörelse, redovisar huruvida placeringsambitionen uppfyllts och då, för det fall placeringar skett i strid med dessa, informerar om vilka åtgärder som vidtagits för att rätta till bristerna i gjorda placeringar. Ideella fonder Konsumentverket nämner i sin begäran om uttalande också ideella fonder. Begreppet ideell fond syftar inte på en fonds placeringsinriktning, utan omfattar enligt branschpraxis fond där avkastningen till viss del delas ut till välgörande ändamål. Enligt skattelagstiftningen medges avdragsrätt med viss del av fondens värde för utdelning till annan än andelsägare. Mot bakgrund av att begreppet i praxis getts en förhållandevis avgränsad och bestämd betydelse avstår nämnden från att särskilt behandla ideella fonder med ett uttalat gåvoinslag. Sammanfattning ENF anser att följande krav skall vara uppfyllda för att en fond skall kunna betecknas som etisk. Fondbolaget skall ha en väl definierad urvalsprocess. En förutsättning för placering i visst bolag är att högst 10 procent av omsättningen i bolaget eller dess koncern avser av fondbolaget angiven icke accepterad verksamhet. Fondbolagets informationsmaterial skall omfatta generell information om etiska fonder innehållande exempel på vilka etiska kriterier som kan förekomma. Härutöver skall fondens placeringspolicy och fondens speciella

5 ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING 5 (5) etiska inriktning, liksom eventuella omsättningsgränser anges tydligt, i fondbestämmelser, informationsbroschyr och/eller faktablad. Uppgifterna kan lämnas direkt i sådana dokument eller genom hänvisning till ett informationsställe där fondbolaget samlat utvecklar och deklarerar definitioner, placeringspolicy, kriterier, tillämpning av etikpolicy etc. Enligt nämndens mening är det inte tillfyllest att endast hänvisa till en hemsida utan det skall vara möjligt att få denna information i skriftlig form. Fondbolaget skall ha ett system för att löpande kontrollera och säkerställa att investeringspolicyns etiska inslag följs. Fondbolaget skall, t.ex. i anslutning till årsberättelse och halvårsredogörelse, redovisa hur placeringspolicyn uppfyllts och, i den mån överträdelser skett av de etiska restriktionerna, därvid även informera om vilka åtgärder som vidtagits med anledning härav. Detta uttalande har avgivits av nämndens ordförande Ingegerd Westlander, vice ordföranden Torsten Brink, de företagsanknutna ledamöterna Anders Backman, Henrik Sundin, Hans Ek och Per Axelson samt företrädarna för allmänintresset Eva Lundmark och Ulla Örn. Uttalandet är enhälligt På nämndens vägnar Ingegerd Westlander Eva Broms