Löner till anställda som metod att undanta vissa kvalificerade andelar från 3:12- beskattning och en utvidgad löneunderlagsregel.
|
|
- Ebba Strömberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 R-2005/0198 Stockholm den 29 mars 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/522 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över utredningen Reformerad ägarbeskattning effektivitet, prevention, legitimitet 3:12. Med anledning härav anför samfundet följande. Rubriceringen nedan svarar mot rubriceringen i utredningen; dock kommenteras det begränsade alternativförslaget både löpande under respektive delavsnitt och i ett sammanfattande avsnitt. Vidare kommenteras övergångsreglerna och lagtexten löpande under respektive delavsnitt. 4 En reformerad löneunderlagsregel Löner till anställda som metod att undanta vissa kvalificerade andelar från 3:12- beskattning och en utvidgad löneunderlagsregel. Utredningen föreslår att löneunderlaget skall utgöras av 25 procent av totalt utbetalda löner med tillägg av ytterligare 25 procent av utbetalda löner till den del lönesumman överstiger 60 inkomstbasbelopp. Endast kontant ersättning skall beaktas. Vidare föreslås bland annat att nuvarande begränsningsregler, innebärande att löner understigande 10 basbelopp inte får räknas med i löneunderlaget och att löner till kvalificerade ägare utesluts från löneunderlaget, avskaffas. Detsamma gäller regeln om att löneunderlag som överstiger 50 gånger det egna löneuttaget inte får beaktas. Som generell synpunkt kan anföras att den ökade betydelsen av lönesumman vid beräkning av gränsbelopp i hög grad gynnar företag med flera anställda jämfört med företag där ägarens risk består i att ägaren tillskjutit kapital eller andra värdefulla tillgångar (patent etc). Ett genomförande av förslaget torde göra det mindre attraktivt att anlita underentreprenörer, till exempel bemanningsföretag och konsultfirmor, istället för
2 2 egna anställda, eftersom detta leder till en mindre lönesumma. Vidare premieras anställning av personal framför automatisering genom investeringar i maskiner, datorer etc, vilket möjligtvis kan få till följd att företagsekonomiskt motiverad rationalisering motverkas. Samfundet tillstyrker utredningens förslag, eftersom det enligt samfundets bedömning innebär en förbättring jämfört med dagens regler. Enligt samfundets uppfattning skulle det dock vara en fördel, såväl av förenklingsskäl som av neutralitetsskäl, om förslaget omarbetades med beaktande av nedanstående synpunkter. Utredningens förslag om en reformerad löneunderlagsregel bygger på tre typfall av företagare. Det första typfallet är en företagare som tack vare egen expertkunskap har hög intjäningsförmåga och såväl vid hög som låg eller negativ avkastning på kapitalet kan ta ut en lön som överstiger brytpunkten för statlig inkomstskatt. Utredningen konstaterar att för dessa företagare fungerar skattesystemet strikt proportionellt, eftersom en ökning av avkastningen belastas med högsta marginalskatt och en minskning av avkastningen medför motsvarande minskning av skatten. Detta motiverar enligt utredningen att en mindre del av lönesumman upp till 60 inkomstbasbelopp skall beaktas jämfört med vad som gäller lönesumma därutöver. Samfundet ifrågasätter nyssnämnda teoretiska modell som ansetts motivera den föreslagna utformningen av löneunderlagsregeln. Det förefaller vara ett tveksamt antagande att företagare som bedriver verksamhet i eget aktiebolag utan anställda eller med ett fåtal anställda generellt sett, såväl under goda som dåliga år, skulle kunna ta ut en lön över brytpunkten för statlig inkomstskatt. Tvärtom är det samfundets uppfattning att denna kategori av företagare möter ett skattesystem som inte är proportionellt i högre utsträckning än vad som gäller för övriga företagare. Därmed faller argumentet för att göra åtskillnad mellan företagare utan anställda eller med få anställda och övriga företagare vid tillämpning av löneunderlagsregeln. Till detta kommer att en sådan åtskillnad skulle göra det mer förmånligt att bedriva exempelvis konsultverksamhet i större enheter, eftersom en större del av företagets lönesumma därigenom kommer att överstiga den uppsatta gränsnivån. Det riskerar att uppfattas som orättfärdigt att en konsult i en liten organisation beskattas hårdare än en motsvarande konsult i en större organisation. Mot ovanstående bakgrund är det samfundets uppfattning att utredningens förslag om att tillämpa två nivåer för beräkningen av löneunderlaget utgör ett onödigt och komplicerande inslag i regelsystemet. Enligt samfundets mening bör istället samma andel av lönesumman i företaget få tas i beaktande vid beräkningen av löneunderlaget, oavsett lönesummans storlek. Utredningen föreslår en övergång till kontant ersättning som grund för beräkning av löneunderlag. Som förklaring till detta anges att syftet är att förhindra onödigt administrativt merarbete på grund av bl.a. långdragna processer om värdering av
3 3 förmåner. Det kan först konstateras att förslaget innebär en försämring i förhållande till vad som gäller för närvarande, eftersom underlaget blir lägre. Enligt samfundets uppfattning kan det vidare ifrågasättas om det föreligger ett reellt problem med värdering av förmåner. Den värdering som skall användas avser nämligen de normalt mer eller mindre schablonmässiga värderingar av förmåner som gäller enligt socialavgiftslagen. Vidare bör uppmärksammas att löneunderlagsregeln, såväl i sin nuvarande utformning som enligt utredningens förslag, brister i neutralitet även i andra avseenden. En i många avseenden ändamålsenlig och mycket vanligt förekommande struktur för bedrivande av konsultverksamhet är att varje enskild konsult äger ett aktiebolag som i sin tur äger andelar i ett gemensamt ägt aktiebolag eller handelsbolag/kommanditbolag i vilket personalen är anställd och verksamheten bedrivs. Delägarnas innehav i delägarbolagen omfattas under sådana förhållanden i en del fall av 3:12-reglerna, vilket förefaller naturligt eftersom resultatet i det gemensamt ägda bolaget i stor utsträckning genereras av delägarnas arbetsinsatser. Under rådande regler får delägarna emellertid inte tillgodoräkna sig löneunderlag i det verksamhetsbedrivande bolaget. För att utdelning till konsulter som bedriver verksamhet enligt ovanstående modell skall beskattas lika med utdelning till konsulter som bedriver verksamhet i ett aktiebolag utan mellanliggande delägarbolag, krävs att löneunderlaget i verksamhetsbolaget får beaktas. Slutligen kan noteras att hänvisningen i utredningens förslag till lagtext i 57 kap. 28 IL avseende definitionen av närståendekrets, såvitt kan förstås, skall avse 56 kap. 5 istället för 56 kap. 4. I utredningens begränsade alternativförslag kvarstår regeln om avdrag från lönesumman med 10 basbelopp. Vidare föreslås att endast 20 procent av utbetalda löner upp till en lönesumma om 60 inkomstbasbelopp skall få beaktas vid beräkningen av gränsbeloppet och ytterligare 30 procent av den del av lönesumman som överstiger nämnda nivå. Samfundet gör samma bedömning som beträffande utredningens Samfundet tillstyrker således utredningens förslag av den anledningen att det utgör en viss förbättring i förhållande till dagens regler, men anser att det vore att föredra om förslaget omarbetades med beaktande av ovanstående synpunkter. 5 En kompletterande förenklingsregel ett schablonbelopp Utredningen föreslår att ägare av kvalificerad andel som ett alternativ till reglerna om kapitalunderlag och löneunderlag skall få använda ett belopp som motsvarar 75 procent av inkomstbasbeloppet multiplicerat med hennes ägarandel i företaget. Samfundet tillstyrker utredningens förslag.
4 4 överensstämmer i denna del med huvudförslaget. Samfundet tillstyrker utredningens förslag. 6 Klyvningsränta och ränta på sparade gränsbelopp Möjligheten till arbitragevinster och val av klyvnings- och uppräkningsränta Utredningen föreslår att årets gränsbelopp, förutom det lönebaserade beloppet, skall beräknas som ägarens omkostnadsbelopp multiplicerat med en klyvningsränta som skall utgöras av statslåneräntan med ett tillägg av 9 procentenheter. Uppräkningsräntan på sparat gränsbelopp skall vara lika med statslåneräntan med ett tillägg av 3 procentenheter. Samfundet avstyrker utredningens förslag. Inledningsvis erinrar samfundet om sitt uttalande i remissyttrande över betänkandet Beskattning av småföretagare, Del 1 3:12-reglerna och Del 2 Generationsskiften, SOU 2002:52 (Fi 2002/2455). Det framhölls att frågan om hur stor del av en utdelning som skall beskattas som inkomst av tjänst i allt väsentligt är en politisk fråga. Samfundet instämmer i att olika räntesatser på årets gränsbelopp (klyvningsränta) och sparade gränsbelopp (uppräkningsränta) kan vara motiverade bland annat för undvikande av kvarhållande av vinstmedel i företag samt för undvikande av arbitragevinster. Samtidigt kan en alltför låg uppräkningsränta leda till för höga vinstutdelningar, på sätt som utredningen påpekar. Detta synsätt förutsätter emellertid att företagares handlande är helt beroende av skattelagstiftningen, genom att företagare alltid väljer att låta kapital kvarstå i bolaget vid en hög uppräkningsränta, och att ta (hög) årlig utdelning vid låg eller vid avsaknad av uppräkningsränta. Den föreslagna schablonregeln (se ovan avsnitt 5) bidrar i och för sig till att förenkla skattereglerna för vissa företagare. För de företagare som har ett högt kapital- och löneunderlag i företaget innebär emellertid regelverket med olika räntesatser på årets gränsbelopp och på sparade gränsbelopp inte någon förenkling. Nyttan med att ha olika räntesatser på årets och sparade gränsbelopp får således ställas i relation till behovet av förenkling. Sammanfattningsvis bör även framdeles tillämpas samma ränta på både sparat och årets gränsbelopp. En förenklad modell där uppräkningsräntan och räntan på årets gränsbelopp är lika stora, förenklar även de föreslagna reglerna om inträde (se avsnitt 9).
5 5 Utredningen har i den föreslagna lagtexten uttryckt uppräkningsräntan som 103 procent plus statslåneräntan, medan räntan på årets gränsbelopp har uttryckts som statslåneräntan plus 9 procentenheter. Eftersom utredningens avsikt är att räntan på sparat gränsbelopp och på årets gränsbelopp skall utgöras av statslåneräntan med tillägg för 3 respektive 9 procentenheter, bör lagtexten förtydligas på så sätt att tillämplig ränta anges med samma terminologi i båda fallen. överensstämmer i denna del med huvudförslaget. Samfundet avstyrker utredningens förslag av skäl som angetts beträffande huvudförslaget ovan. 7 Kapitalvinstbeskattningen av kvalificerade andelar 7.1 Fördelningen mellan kapitalinkomst och tjänsteinkomst Utredningen föreslår att den del av kapitalvinsten på kvalificerade andelar som överstiger sparat gränsbelopp i sin helhet skall tas upp i inkomstslaget tjänst inom ramen för en oförändrad 100-basbeloppregel. Samfundet avstyrker utredningens förslag. Som tidigare framhållits i remissyttrande över betänkandet Beskattning av småföretagare, Del 1 3:12-reglerna och Del 2 Generationsskiften, SOU 2002:52 (Fi 2002/2455), har samfundet viss förståelse för logiken i utredningens resonemang. Att ta bort klyvningsregeln i samband med avyttring av andelar, innebär i första hand en ökad skattebelastning för mindre företagare och mindre andelsägare i större företag. Dessa företagare saknar i allmänhet möjlighet att tillgodogöra sig högt gränsbelopp med hjälp av ett fördelaktigt löneunderlag. Frågan är om denna effekt är avsedd. Av denna anledning anser samfundet att befintligt regelverk, med en uppdelning av kapitalvinsten i en tjänstebeskattad respektive i en kapitalbeskattad del, bör bibehållas. Vidare konstateras att de befintliga reglerna har medfört ökat incitament för ägare till kvalificerade andelar att tillgodogöra sig vinster i bolaget genom interna avyttringar istället för genom utdelning. Samfundet ifrågasätter om interntransaktioner sker i sådan utsträckning att behov finns att ta bort klyvningsreglerna av denna anledning. Genom utredningens förslag får löneunderlaget i större utsträckning beaktas vid beräkning av gränsbeloppet. Detta innebär ett ökat incitament till löneuttag av ägaren. Det sagda innebär sannolikt att fördelarna med interna andelsöverlåtelser kommer att begränsas till ett mindre antal företagare. Den befintliga 100-basbeloppregeln bör enligt samfundets uppfattning omfatta försäljning av andelar i flera olika bolag där andelarna är kvalificerade. Regeringsrätten konstaterade i
6 6 RÅ 2004 ref 2 att basbeloppsregeln enligt nu gällande regler enbart kan tillämpas vid försäljningar av kvalificerade andelar i ett och samma företag. I domskälen hänvisades till lagförarbeten och till att det inte fanns något som tydde på att lagstiftaren skulle ha förutsett att basbeloppsregeln skulle kunna medföra komplikationer av nämnt slag. Av lagförarbetena framgår att basbeloppsregeln infördes som en förenklad schablonregel i förhållande till den tidigare lydelsen som ansågs svårtillämpad och ålägga den enskilde en alltför tung bevisbörda. Enligt denna skulle reglerna om tjänsteinkomstbeskattning av realisationsvinst inte tillämpas / / i den mån den skattskyldige visar att vinsten med hänsyn till gjorda löneuttag, antalet anställda, företagets verksamhet och tillgångar samt övriga omständigheter inte är hänförlig till den skattskyldiges eller någon honom närståendes arbetsinsats. Även om lagstiftaren inte förutsåg att den situationen skulle kunna uppkomma att ägaren inom perioden skulle sälja andelar i olika företag, strider det mot syftet med reglerna att inte beakta försäljningar i flera företag vid tillämpning av basbeloppsregeln basbeloppregeln avser att förhindra att en ägare blir beskattad strängare än vad som kan anses motiverat mot bakgrund av syftet med 3:12-reglerna; det vill säga att förhindra att arbetsinkomster förvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster. En ägare och dennes närståendes arbetsinsatser anses kunna bidra till vinstgenereringen i företaget enbart i en begränsad utsträckning. När beskattning har skett upp till det angivna gränsbeloppet, anses det inte längre motiverat att beskattning skall ske i inkomstslaget tjänst då vinsten kan antas bero på andra faktorer än enbart på ägarens och dennes närståendes arbetsinsatser i företaget. Tilläggas kan att det redan med stöd av befintliga regler finns möjlighet att använda sig av 100-basbeloppsregeln, trots att uppkommen vinst kan hänföras till olika företag. Detta kan exempelvis ske genom införsäljning av flera företag till ett gemensamt holdingbolag (s.k. paketering) eller genom andra mer eller mindre konstruerade förfaranden. Med hänvisning härtill, och mot ovan angiven bakgrund, anser samfundet att behov finns att ändra lagreglerna på sätt som beskrivits. I annat fall bör förtydligande göras i lagtexten att regeln enbart gäller försäljningar i ett och samma företag under angiven period. Vidare bör lagtexten utformas annorlunda vad gäller hur stor del av vinsten som skall beskattas i inkomstslaget tjänst enligt 57 kap. 21 IL, på sätt så att anskaffats under eller efter 1992 syftar tillbaka på den kvalificerade andelen och inte på det positiva gränsbeloppet. Övergångsreglerna Utredningen föreslår att det vid försäljning av andelar under skall finnas möjlighet att beräkna gränsbelopp på ett alternativt sätt. Förslaget innebär att gränsbelopp får beräknas från som tidigast 2001, beroende på vilket beskattningsår som försäljning sker. Samfundet tillstyrker övergångsreglerna, men är tveksamt till om reglerna tillgodoser behovet av förenklade regler på området.
7 7 Sker lagändring i enlighet med utredningens förslag, är någon form av övergångsregler nödvändiga för att företagare under en övergångsperiod inte skall bli föremål för en alltför sträng beskattning. Utredningens förslag till övergångsregler är mycket komplicerade och sannolikt alltför svårbegripliga och oöverskådliga för de flesta skattskyldiga. Mot denna bakgrund bör övergångsreglerna förenklas. överensstämmer med utredningens Samfundet avstyrker utredningens förslag av skäl som angetts beträffande huvudförslaget ovan basbeloppsregeln Utredningen föreslår att gällande regler, om att den del av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar, som beskattas som tjänsteinkomst, maximalt kan uppgå till ett belopp motsvarande 100 prisbasbelopp över en sexårsperiod, inte förändras, utom i det att gränsen istället uttrycks i inkomstbasbelopp. Samfundet tillstyrker utredningens förslag, men har följande synpunkter att lämna. Utredningen för en diskussion om huruvida det är möjligt att utvidga 100- basbeloppsregeln till att även innefatta tjänstebeskattad utdelning och lön, men konstaterar att det skulle öka reglernas komplexitet. Avskaffas regeln om att hälften av vinsten vid försäljning av kvalificerade andelar skall beskattas i inkomstslaget kapital som ett led i strävan efter likformighet i beskattning vid utdelning och vid kapitalvinst, anser samfundet att 100-basbeloppsregeln av samma skäl bör innefatta även tjänstebeskattad överutdelning, samt på sätt som kommenterats ovan, avyttring av kvalificerade andelar i flera företag. En bestämmelse rörande tjänstebeskattad överutdelning behöver inte nödvändigtvis leda till en ökad komplexitet. Redan inom ramen för befintliga beskattningsregler är det nödvändigt för en ägare av kvalificerade aktier att redovisa erhållen utdelning under hela perioden för innehavet för att beräkning av lättnads- och utdelningsutrymme skall kunna göras. En utvidgning av 100-basbeloppsregeln till att omfatta överutdelning skulle inte komplicera reglerna i nämnt avseende. En ändring på nyss beskrivet sätt är att föredra ur såväl likformighets- som rättvisesynpunkt då reglerna syftar till att förhindra att arbetsinkomst förvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst. En förändring av bestämmelsen i nämnd riktning motverkar inte reglernas syfte. Följdändring har inte gjorts i utredningens förslag till lagtext i 57 kap. 22 inkomstskattelagen, på så sätt att den övre gränsen för tjänstebeskattning anges i inkomstbasbelopp istället för prisbasbelopp.
8 8 överensstämmer med utredningens Samfundet tillstyrker utredningens förslag, men med samma synpunkter som lämnats beträffande huvudförslaget ovan procent skatt för kapitalavkastning på kvalificerade andelar Utredningen föreslår att utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar upp till ett belopp motsvarande gränsbeloppet beskattas med 20 procent. Samfundet tillstyrker utredningens förslag. överensstämmer med utredningens Samfundet tillstyrker utredningens förslag. 9 En ny inträdesregel Utredningen föreslår att om en andel blir kvalificerad skall det beräknas ett positivt eller negativt sparat gränsbelopp för den tid andelen innehafts, dock längst fem år. Beräkningen skall i princip ske enligt inträdesårets beskattningsregler som om andelen varit kvalificerad under hela innehavstiden. Lönebaserat utrymme skall, under vissa förutsättningar, beaktas om andelsägaren begär det. Samfundet avstyrker utredningens förslag. Utredningen motiverar den föreslagna inträdesregeln med att den behövs för att förebygga skatteplanering. Vidare menar utredningen att inträdesregeln skulle medföra att underlaget för klyvning i tjänst och kapital kan beräknas på ett mer ekonomiskt korrekt sätt än vad som är möjligt med gällande regler. Karaktärsbyten av aktuellt slag, d.v.s. att andelar övergår från att vara okvalificerade till kvalificerade, torde inte vara särskilt frekvent förekommande. Behovet av en särskild inträdesregel kan därför redan av detta skäl ifrågasättas. Vidare har samfundet svårt att se att avsaknaden av en inträdesregel skulle kunna användas i skatteplaneringssyfte på det sätt som utredningen beskriver. Samfundet har inget att erinra mot utredningens uppfattning att den föreslagna inträdesregeln skulle medföra att klyvningen i tjänst och kapital kan beräknas på ett mer
9 9 ekonomiskt korrekt sätt än idag. Den föreslagna inträdesregeln är emellertid till sin natur mycket komplicerad och svårförståelig och det kan antas att en tillämpning av regeln kommer att kräva betydande arbetsinsatser från såväl fåmansföretagarna som Skatteverket. Utredningens förslag i denna del kan därför inte anses ligga i linje med behovet att förenkla dagens regelsystem. Övergångsreglerna Utredningen föreslår att den nya inträdesregeln skall kunna tillämpas retroaktivt på så sätt att gränsbelopp även kan beräknas för innehav under åren före de nya reglerna börjat tillämpas. Samfundet hänvisar till vad som sagts ovan om själva inträdesregeln. överensstämmer med utredningens Samfundet avstyrker utredningens förslag av samma skäl som lämnats beträffande huvudförslaget ovan. 10 Förslag avseende tillämpningsområdet för 3:12-reglerna 10.1 Begreppet samma eller likartad verksamhet när verksamhet flyttas mellan företag Utredningen föreslår att det i lagtexten klargörs att det inte skall vara möjligt att bota fåmansföretag från 3:12-reglerna genom att flytta verksamhet mellan företag. Samfundet är tveksamt till om de föreslagna ändringarna i 57 kap. 4 IL underlättar tolkningen av bestämmelsen i aktuell del. Samfundet framhöll i sitt remissyttrande över betänkandet Beskattning av småföretagare, Del 1 3:12-reglerna, SOU 2002:52 (Fi2002/2455) att begreppet samma eller likartad verksamhet är svårtolkat och att starka skäl talar för att begreppet kvalificerade andelar görs tydligt och lättillämpat. Samfundet har svårt att se att nu föreslagen förändring av ordalydelsen i 57 kap. 4 IL underlättar tolkningen och tillämpningen av bestämmelsen. Samfundet vill i detta sammanhang också erinra om vad som ovan sagts om 100- basbeloppregeln vid försäljning av andelar i olika bolag där andelarna är kvalificerade. Den nu aktuella situationen, d.v.s. att två fåmansföretag bedriver samma eller liknande verksamhet, utgör ett typfall på en sådan situation när100-basbeloppregeln kan leda till otillfredsställande beskattningsresultat.
10 10 Utredningens förslag till ny lydelse av 57 kap. 4 IL (avsnitt 17.1) Genom den föreslagna lydelsen av bestämmelsen kan evig karenstid uppkomma i vissa fall. Det sagda kan illustreras med följande exempel. A är aktiv delägare i Affär AB. Företaget upphör med verksamheten år 1. År 3 påbörjar A i ett nytt fåmansföretag, Butik AB, samma eller liknande verksamhet som den som bedrevs i Affär AB. År 7 upphör Butik AB med verksamheten. År 15 säljer A andelarna i Affär AB och Butik AB. Vid försäljningstillfället är andelarna i Butik AB inte längre kvalificerade, eftersom karenstiden löpt ut. Andelarna i Affär AB är däremot, enligt den föreslagna lagtextens ordalydelse, kvalificerade vid försäljningen, eftersom A har varit verksam i annat fåmansföretag, Butik AB, som bedrivit samma eller liknande verksamhet som Affär AB och verksamheten i Butik AB påbörjades inom fem år efter det att verksamheten i Affär AB upphörde. Nyss nämnd effekt är inte rimlig och kan inte ha åsyftats av utredningen. överensstämmer med utredningens Samfundet är tveksamt till om de föreslagna ändringarna i 57 kap. 4 IL underlättar tolkningen av bestämmelsen i aktuell del av samma skäl som lämnats beträffande huvudförslaget ovan Köpoptioner m m Utredningen föreslår att köpoptioner och andra derivat avseende ett fåmansföretag skall likställas med andelar vid tillämpning av 57 kap. IL. Reglerna skall gälla för vinstandelsbevis och konvertibla skuldebrev oavsett i vilken valuta det getts ut. Samfundet har inget att erinra mot utredningens förslag. överensstämmer med utredningens Samfundet har inget att erinra mot utredningens förslag. 11 Avskaffade lättnadsregler Utredningen föreslår att reglerna om skattefrihet för viss utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar, lättnadsreglerna, avskaffas.
11 11 Samfundet har inget att erinra mot utredningens förslag. Förslaget ligger helt i linje med det övergripande målet att bättre uppnå neutralitet mellan investeringar med olika risk och att förenkla regelsystemet. överensstämmer med utredningens Samfundet har inget att erinra mot utredningens förslag. 12 Avskaffad förmögenhetsskatt Utredningens förslag Utredningen föreslår att förmögenhetsskatten avskaffas. Samfundet tillstyrker utredningens förslag. Det huvudsakliga skälet för förmögenhetsskatten, vid sidan av att inbringa skatteintäkter, är av fördelningspolitisk natur. Det fördelningspolitiska skälet torde dock på grund av de omfattande undantagen i praktiken ha spelat ut sin roll. Som utredningen framhåller innebär de omfattande undantagen och de oenhetliga värderingsreglerna i förmögenhetsskattelagen väsentliga brott mot den horisontella rättvisan och undergräver också skattens legimitet som ett instrument i en fördelningspolitik. Sverige är idag ett av ett fåtal länder inom OECD som fortfarande beskattar förmögenhet, dessutom hårdare än de flesta övriga länder med förmögenhetsskatt. Att avvika från andra länders beskattning av rörliga skattebaser där kapital är den mest rörliga kan få negativa konsekvenser på bl.a. sparande och tillgång på inhemskt kapital vilket i sin tur påverkar företagsklimatet. Som utredningen pekar på har nyssnämnda förhållande också lett till en skattebetingad utflyttning i stor skala och därmed minskad tillgång på kapital. De vanliga aktörerna på finansmarknaden är i regel inte aktuella för fåmansföretagens kapitalförsörjning. Små och medelstora företag är följaktligen starkt beroende av svenska privatpersoner för sin kapitalförsörjning. En fortsatt utflyttning av kapital kan därför antas komma att få negativa effekter på tillväxten bland svenska fåmansföretag. Ett avskaffande av förmögenhetsskatten skulle sannolikt bidra till att bromsa utflödet av kapital ur landet och därmed förbättra fåmansföretagens möjligheter till kapitalförsörjning. 13 Avskaffad nedsättning av socialavgifterna Utredningens förslag Utredningen föreslår att det generella avdraget vid beräkning av socialavgifter avskaffas. Samfundet tillstyrker utredningens förslag.
12 12 Utredningen pekar bl.a. på reglernas bristande effektivitet vad gäller att åstadkomma skattelättnader för fåmansföretagen. Samfundet delar utredningens uppfattning i denna del. Ett avskaffande av reglerna om nedsättning av socialavgifter framstår därför som ett bra alternativ till att finansiera ett borttagande av förmögenhetsskatten procent skatt på utdelning och kapitalvinst på icke-kvalificerade onoterade andelar m.m. Utredningens förslag Utredningen föreslår, som ett alternativ till sitt huvudförslag, att utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar som inte är kvalificerade beskattas med 25 procent, att gällande avdrag från lönesumman med 10 prisbasbelopp i princip behålls och att 20 procent av den totala lönesumman och 30 procent av lönesumma överstigande 60 inkomstbasbelopp får läggas till gränsbeloppet. Utredningens alternativa förslag aktualiseras vid ett isolerat genomförande av förslagen i avsnitt Samfundet har under avsnitt 4-11 kommenterat utredningens begränsade alternativförslag i samtliga delar utom den del som avser en sänkning av skatten på kapitalvinster på ickekvalificerade onoterade andelar till 25 procent. Samfundet har inget att erinra mot utredningens förslag att kapitalvinster på onoterade andelar som inte är kvalificerade skall beskattas med 25 procent. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Stefan Lindskog
Beskattning av ägare till fåmansbolag
Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats VT 2005 Beskattning av ägare till fåmansbolag - effekter vid förändrade regler Författare: Maria Lanner och Katarina Sahlin
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. 2015:2 Beslut vid regeringssammanträde den 15 januari 2015. Ändring av och
Läs merDe nya 3:12-reglerna förändringar och dess konsekvenser för ägare av fåmansföretag
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Erik Bårdskär De nya 3:12-reglerna förändringar och dess konsekvenser för ägare av fåmansföretag Examensarbete 20 poäng Handledare: Christina Moëll Skatterätt
Läs merFörord. Vårt uppdrag är härmed slutfört. Stockholm den 26 januari 2005. Per-Olof Edin Ingemar Hansson Sven-Olof Lodin
Förord Dåvarande finansministern Bosse Ringholm förordnade genom beslut den 28 maj 2004 undertecknade, chefekonomen Per-Olof Edin, generaldirektören Ingemar Hansson och professorn Sven-Olof Lodin, att
Läs merUtredningen om översyn av 3:12-reglerna (Fi 2014:06)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Till: Utredningen om översyn av 3:12-reglerna Stockholm 15 mars 2016 Utredningen om översyn av 3:12-reglerna (Fi 2014:06) FAR har beretts tillfälle att yttra sig över
Läs merPromemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031)
2007-06-26 F O N D B O L A G E N S REMISSYTTRANDE Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031) Fondbolagens Förening har beretts tillfälle att yttra sig
Läs merUTSKICK Nr 15 2014-10-13
SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Skattedagar 2014/15 Boka en dag fylld av skattenyheter. UTSKICK Nr 15 2014-10-13 Skatteförenklingsutredningen, SOU 2014:68, har lämnat sitt slutbetänkande.
Läs merSamma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning
Examensarbete Våren 2011 Sektionen för Hälsa och Samhälle Handelsrätt Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning Författare Anders Tykesson Nina Uusivirta Jenny Widell
Läs merKommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.
Kommittédirektiv Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag Dir. 2012:116 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Sammanfattning En
Läs merStockholm den 30 mars 2006 R-2005/1802. Till Finansdepartementet. Fi2005/6016
R-2005/1802 Stockholm den 30 mars 2006 Till Finansdepartementet Fi2005/6016 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över Vissa företagsskattefrågor
Läs merBilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital
* Skatteverket 1 PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113 Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital www.skatteverket.se Postadress Skatteupplysningen, telefon E-postadress
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 Målnummer: 3533-04 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2007-03-15 Rubrik: Lagrum: En skattskyldig har inte ansetts verksam i betydande omfattning i ett fåmansbolag
Läs mer2004-02-02 Fi2004/475. 1 Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag
Promemoria 2004-02-02 Fi2004/475 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Telefon vx 08-405 10 00 Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning
Läs merR 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet
R 5426/1999 1999-10-12 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 juni 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över av skattemyndigheten upprättad
Läs mer2014 års 3:12-regler. Juridiska institutionen Höstterminen 2013. Examensarbete i skatterätt 30 högskolepoäng. - en utvärdering
Juridiska institutionen Höstterminen 2013 Examensarbete i skatterätt 30 högskolepoäng 2014 års 3:12-regler - en utvärdering Författare: Tobias Jonsson Handledare: Jur. dr Mikaela Sonnerby 1 1 2 Innehållsförteckning
Läs merFöreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande.
Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tullavdelningen 190/2014 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2014/3383 2015-02-16 Remissyttrande avseende betänkande Förenklade skatteregler för enskilda
Läs merFörslaget till förändrade fåmansföretagsregler från 2014
m at s tj e r n b e r g Förslaget till förändrade fåmansföretagsregler från 2014 I artikeln behandlas de i budgetpropositionen ingående förslagen till ändringar i de s.k. 3:12-reglerna. Avsikten med ändringarna
Läs merFörmån av tandvård en promemoria
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak
Läs merBeskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning
Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning
Läs merNSD. Skatte- och tullavdelningen. 103 33 Stockholm. Stockholm, 2008-06-05 INEDNING
NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2008/2857 103 33 Stockholm Stockholm, 2008-06-05 REMISSYTTRANDE FÖRÄNDRADE UNDERPRISREGLER FÖR HANDELSBOLAG M.M. INEDNING
Läs merYttrande över Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merYttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merLagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.
Läs merVissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)
*Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171
Läs merBeloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen
Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora
Läs merRP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
RP 47/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen om beskattning av dividender som baserar sig på en arbetsinsats PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,
Läs merRegeringens proposition 2009/10:36
Regeringens proposition 2009/10:36 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn Prop. 2009/10:36 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 oktober
Läs mer15 Underprisöverlåtelser
15 Underprisöverlåtelser Underprisöverlåtelser 1649 prop. 1998/99:15 s. 117-163, 270-275 och 295 1998/99: SkU5 s. 8-10 prop. 1998/99:113 s. 22-25, 1998/99:SkU23 s. 3 prop. 1999/2000:2 Del 2 s. 301-306,
Läs merHFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2013 ref 43 Fråga om en företagsägare som bildar en stiftelse ska beskattas med anledning av den överföring av kapital som sker vid stiftelsebildningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum:
Läs merSchablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring
Lagrådsremiss Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 maj 2011 Anders Borg Pia Gustafsson
Läs merSkatteregler för delägare i fåmansföretag
SKV 292 utgåva 19 Skatteregler för delägare i fåmansföretag med deklarationsanvisningar Inkomstår 2010 taxeringsår 2011 Den här broschyren vänder sig till dig som är delägare i fåmans företag och till
Läs merAKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2016
AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2016 Från Företagarnas Revisionsbyrå i Stockholm januari 2016 ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER Arbetsgivaravgiften varierar utifrån den anställdes ålder De lagstadgade
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 Målnummer: 8088-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-12-22 Rubrik: Lagrum: En av ett aktiebolag till delägare i bolaget utfärdad lånerevers har ansetts utgöra
Läs merM.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande.
HFD 2014 ref 78 Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen. Lagrum: 2 kap. 8 andra
Läs merAnna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010
LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...
Läs merRegeringens skrivelse 2002/03:145
Regeringens skrivelse 2002/03:145 Meddelande om kommande förslag om ändringar i skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser Skr. 2002/03:145 Regeringen överlämnar denna skrivelse till
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30 Närvarande: F.d. regeringsrådet Lars Wennerström, justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Eskil Nord. Skattefri kapitalvinst och utdelning
Läs merDen nya utformningen av 3:12-reglerna:
LIU-IEI-FIL-G--14/01215--SE Den nya utformningen av 3:12-reglerna: Teoretiska konsekvenser The new design of the 3:12-rules: Theoretical consequences Erika Alvestrand Sofie Andersson Vårterminen 2014 Handledare:
Läs mer9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag
261 9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag 56 kap. IL SkU 1989/90:30, prop. 1989/90:110 FiU 1996/97:20, prop. 1996/97:150 SkU 1998/99:5, prop. 1998/99:15 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 SkU
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 Målnummer: 1651-07 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-03-11 Rubrik: Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 Målnummer: 4811-1992 Avdelning: Avgörandedatum: 1993-03-11 Rubrik: Lagrum: Frågor, vid avyttring av fastighetsandelar till värden understigande taxeringsvärdet,
Läs merLOs yttrande över Reformerad ägarbeskattning effektivitet, prevention, legitimitet, januari 2005
DATUM DIARIENUMMER 2005-04-04 20050081 TJÄNSTESTÄLLE/HANDLÄGGARE ERT DATUM ER REFERENS 2005-01-28 Fi2005/522 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm LOs yttrande över Reformerad ägarbeskattning effektivitet,
Läs merHur fungerar det? FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO 2015-10-13
FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO 2015-10-13 FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO ska tillhandahållas Kunden innan avtal om Investeringssparkonto undertecknas. Vad är ett Investeringssparkonto?
Läs merREMISSYTTRANDE 1 (5) 2016-01-29 AdmD-591-2015. 2015-10-19 Fi2015/03570/S1. Finansdepartementet
REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2016-01-29 AdmD-591-2015 Ert datum Ert diarienr 2015-10-19 Fi2015/03570/S1 Finansdepartementet Remissyttrande över slutbetänkande av tjänstepensionsbeskattningsutredningen
Läs merDet fortsatta 3:12-arbetet ett särskilt uppdrag
Promemoria 2004-05-26 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Anders Kristoffersson Hases Per Sjöblom Det fortsatta 3:12-arbetet ett särskilt uppdrag Bakgrund I BP04 redovisade regeringen sin bedömning
Läs merSveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.
R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.
Läs mer23 Inkomst av kapital
Inkomst av kapital, Avsnitt 23 471 23 Inkomst av kapital 41 44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL prop. 1999/2000:2 Vem beskattas i kapital? Vad beskattas i kapital? Sammanfattning Endast fysiska personer och
Läs mer3:12-reglerna det här gäller 2016
3:12-reglerna det här gäller 2016 3:12-reglerna är det regelverk som styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget. I dagsläget anses regelverket vara gynnsamt och det på
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 8
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 8 Målnummer: 3772-08 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2010-02-02 Rubrik: Lagrum: Fråga om fördelning av intäkter på "skäligt sätt" mellan olika delar av ett försäkringsföretags
Läs mer2006-03-29 AdmD 2-2006. Finansdepartementet 103 33 Stockholm
REMISSYTTRAND YTTRANDE 2006-03-29 AdmD 2-2006 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Vissa företagsbeskattningsfrågor (SOU 2005:99). Slutbetänkande av 2002 års företagsskatteutredning (Fi2005/6016)
Läs merRegeringens proposition 1998/99:10
Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)
Läs merAvräkning av utländsk skatt Privatpersoner
Denna blankett använder du när du begär avräkning av utländsk skatt. Du behöver inte fylla i blanketten om du bara begär avräkning för utländsk skatt på utdelning och den utländska skatten finns med på
Läs merSänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer
Promemoria Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som har karaktär av
Läs merÄndringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten
Lagrådsremiss Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 oktober 2003 Bosse Ringholm Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet)
Läs mer1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt
1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38 Målnummer: 4131-93 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 1994-04-28 Rubrik: Ett aktiebolag avsåg att överföra medel till en vinstandelsstiftelse för att av stiftelsen
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 Målnummer: 456-01 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-09-07 Rubrik: Fråga om kammarrätt i ett mål om inkomsttaxering utformat domslutet på ett sätt som omöjliggör
Läs merInvesteringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring
Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Bilaga till avsnitt 6.13 Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Innehållsförteckning Bilaga
Läs mer23 Inkomst av kapital
23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 423 41-44, 48, 52 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:489, 778 Andelsbyten SFS 1998:1601 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 478, 698
Läs merÄndrad intäktsränta i skattekontot
Fi2016/01094/S3 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad intäktsränta i skattekontot Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att intäktsräntan på skattekontot
Läs mer8 Utgifter som inte får dras av
91 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105-113. SOU 1997:2, del II s.78-85 8.1 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter som inte får dras av. Dessa regler
Läs merVärdepappersinformation inför deklarationen PRIVATE BANKING
Värdepappersinformation inför deklarationen PRIVATE BANKING Juridik & Skatter Januari 2011 Hjälp inför deklarationen Som hjälp inför årets deklarationsarbete skickar vi ett underlag över de värdepapperstransaktioner
Läs merGenerations- och ägarskifte i ett fåmansföretag
Generations- och ägarskifte i ett fåmansföretag Hur påverkar de nya lagändringarna ett generations- eller ägarskifte? Masteruppsats inom affärsjuridik (skatterätt) Författare: Johan Bondeson Handledare:
Läs merSkatteregler för delägare i fåmansföretag med deklarationsanvisningar
2015 Skatteregler för delägare i fåmansföretag med deklarationsanvisningar Inkomstår 2014 deklaration 2015 Den här broschyren vänder sig till dig som är delägare i fåmans företag och till dig som är närstående
Läs merSärskilt yttrande vad gäller Aktiekontrolluppgiftsutredningens betänkande
Särskilt yttrande vad gäller Aktiekontrolluppgiftsutredningens betänkande Sammanfattning Under de senaste decennierna har antalet privatpersoner i Sverige som äger aktier ökat. Mot bakgrund av att reglerna
Läs merSkattefrihet för ideell secondhandförsäljning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 augusti 2015 Magdalena Andersson Niklas Ekstrand (Finansdepartementet) Lagrådsremissens
Läs merIntroduktionsföreläsning till skatterätten
Uppsala universitet Juridiska institutionen Mattias Dahlberg, prof. i finansrätt Introduktionsföreläsning till skatterätten Föreläsningens delar 1. Skatterättens grundfrågor 2. Skattefria inkomster 3.
Läs mer23 Jämkning av ingående moms
Jämkning av ingående moms, Avsnitt 23 623 23 Jämkning av ingående moms 23.1 Allmänt om bestämmelserna Som ett led i anpassningen av den svenska mervärdesskattelagstiftningen till EG:s sjätte direktiv infördes
Läs merinte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.
HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående
Läs merGenerationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag?
Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Henrik Lilja Företagsbeskattning 747A06 Affärsjuridiska programmen Inledning I 56 kap. och 57 kap inkomstskattelagen (IL) finns bestämmelser som är riktade
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-14 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Reformerade beskattningsregler
Läs merUpplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01
Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 1. BAKGRUND 3 1.1 Bakgrund till föreslagna ändringar 3 1.2 Nya lagregler 3 1.3 Nuvarande regler
Läs mer- Juris Kandidatuppsats, 20 poäng - Den nya CFC-lagstiftningens utformning och funktion samt dess förenlighet med EG-rätten. Helena Löwdell 2004-12-12
2004-12-12 - Juris Kandidatuppsats, 20 poäng - Den nya CFC-lagstiftningens utformning och funktion samt dess förenlighet med EG-rätten Helena Löwdell Handledare: Elleonor Fagerfjäll Skatterätt Juridiska
Läs mer1 Inledning. Hemvistprincipen. Källstatsprincipen
21 1 Inledning Hemvistprincipen Källstatsprincipen Denna handledning behandlar internationell beskattning. Uttrycket innefattar de svenska interna reglerna för beskattning av i Sverige bosatta eller hemmahörande
Läs merFunktion och tillämpning, 57 IL
Funktion och tillämpning, 57 IL Skattereformens (1991) fel att de finns. Det duala skattesystemet. Kapitalinkomster beskattas mycket lägre än arbetsinkomster. Hur kan det vara så?? Eftersom vissa aktieägare
Läs merMånadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40)
REMISSYTTRANDE 1(8) Datum Diarienummer 2011-11-03 2011-115 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) (diarienummer Fi2011/2588/S3) Sammanfattning Inspektionen
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm
Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2010 T 5211-09 KLAGANDE GS Ombud: Advokat TJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19
Läs mer103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut
Bokföringsnämnden Box 7849 Vår referens/dnr: 67/2015 Er referens: 103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Stockholm 20150611 Remissvar Förslag till
Läs mer3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet
Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 827 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den
Läs merÄndringar i systemet för avräkning av utländsk skatt en kommentar
8 SKATTENYTT 2009 Martin Berglund Ändringar i systemet för avräkning av utländsk skatt en kommentar En ny lagstiftning med ändringar i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt träder i kraft den
Läs merR 9534/2002 Stockholm den 30 oktober 2002
R 9534/2002 Stockholm den 30 oktober 2002 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 26 juni 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Beskattning av småföretagare,
Läs mermeddelad i Stockholm den 30 juni 2008 Ombud Advokaten Anders Englund Advokatfirman Lexum HB Box 5054 187 05 Täby
1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 30 juni 2008 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud Advokaten Anders Englund Advokatfirman Lexum HB Box 5054 187 05 Täby ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs mer7 Tidigare års underskott
197 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50, SOU 1992:67, Ds
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (13) meddelad i Stockholm den 16 februari 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART NASDAQ OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG AB Box 16106 103 23 Stockholm
Läs merHässleholms Hantverks- & Industriförening
Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster
Läs merÄgarskifte i fåmansaktiebolag - Styr dagens skatteregler valet av köpare?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Klara Apéria Ägarskifte i fåmansaktiebolag - Styr dagens skatteregler valet av köpare? LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng
Läs merFörmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m. (prop. 2003/04:21, skr. 2003/04:14 och skr. 2002/03:145)
Skatteutskottets betänkande 2003/04:SkU12 Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser, m.m. (prop. 2003/04:21, skr. 2003/04:14 och skr. 2002/03:145) Sammanfattning I betänkandet tillstyrker
Läs merSkattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN
98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning
Läs merKommittédirektiv. Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Dir. 2014:42. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014
Kommittédirektiv Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag Dir. 2014:42 Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Sammanfattning Det är viktigt att tillhandahålla goda förutsättningar
Läs merStockholm den 12 februari 2015
R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring
Läs mer2 Handelsbolag Sammanfattning
77 2 Handelsbolag 5 kap. 1 och 3 IL Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, HBL SkU 1989/90:30, prop. 1989/90:110 s. 589 f, 592-596, 646-647, 766-767 SkU 1993/94:15, prop. 1993/94:50 s. 241
Läs mer3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet
31 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den subjektiva skattskyldigheten) för fysiska personer, dödsbon,
Läs merRegeringens proposition 2004/05:33
Regeringens proposition 2004/05:33 Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter Prop. 2004/05:33 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 oktober 2004 Göran Persson
Läs merPromemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser
Promemoria 2001-02-01 Fi 2001/437 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Christina Rosén Telefon 08-405 16 79 Promemoria med förslag till ändring i reglerna
Läs merRegeringens skrivelse 2014/15:35
Regeringens skrivelse 2014/15:35 Meddelande om kommande förslag om ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 december 2014 Skr.
Läs merH ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42 Målnummer: 7034-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-06-08 Rubrik: En näringsidkare har rätt att beräkna det för räntefördelning justerade
Läs merRegeringens proposition 2008/09:182
Regeringens proposition 2008/09:182 Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl. Prop. 2008/09:182 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 april 2009 Fredrik Reinfeldt
Läs merRegeringens proposition 2005/06:39
Regeringens proposition 2005/06:39 Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m. Prop. 2005/06:39 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 oktober 2005 Göran
Läs merRemissyttrande. Förslag till ändringar i Svensk kod för bolagsstyrning
1 (8) Kollegiet för svensk bolagsstyrning Box 16050 103 21 STOCKHOLM SN Dnr 266/2009 2009-11-20 Remissyttrande Förslag till ändringar i Svensk kod för bolagsstyrning Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts
Läs mer