Bilagor Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen Yttrande på remiss till Socialdepartementet

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/201-ÄN-010 Bengt Gustafsson - bb707 E-post: bengt.gustafsson@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen, Ds 2015:23 Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till Socialdepartementet. Ärendebeskrivning Regeringen föreslår en höjning av högkostnadsskydden för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget ger kommunerna möjlighet att höja sina avgifter med upp till 220 kronor per månad för de som har ett avgiftsutrymme som överstiger dagens avgiftstak. Högsta avgiften för 2015 är kronor per månad för hemtjänst i ordinärt boende, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård och kronor per månad för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen. Förändringen uttrycks som en höjning av det procenttal av basbeloppet som högst får tas ut. För hemtjänst, dagverksamhet och hälso- och sjukvård föreslås en höjning från 0,48 till 0,5392 gånger prisbasbeloppet och för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen från 0,50 till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 25 maj 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen Yttrande på remiss till Socialdepartementet Skickad av: Birgitta Thedvall - al567

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Diarienr /201-ÄN-010. Sociala nämndernas förvaltning Bengt Gustafsson bengt.gustafsson@vasteras.se Till Äldrenämnden Promemorian Ds 2015:23 Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till Socialdepartementet. Ärendet Regeringskansliet, Socialdepartementet, skickade remiss till Västerås stad, kommunstyrelsen, över förslag till höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen skickade kommunstyrelsen remissen vidare till äldrenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning och överlät åt dessa båda nämnder att själva bedöma om staden ska svara på remissen eller inte. Remissen ska vara Socialdepartementet tillhanda senast Detta innebär att nämnderna behöver fatta beslut om remissvar på sina respektive sammanträden i juni. Förslag Regeringen föreslår en höjning av högkostnadsskydden för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget ger kommunerna möjlighet att höja sina avgifter med upp till 220 kronor per månad för de som har ett avgiftsutrymme som överstiger dagens avgiftstak. Högsta avgiften för 2015 är kronor per månad för hemtjänst i ordinärt boende, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård och kronor per månad för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen. Förändringen uttrycks som en höjning av det procenttal av basbeloppet som högst får tas ut. För hemtjänst, dagverksamhet och hälso- och sjukvård föreslås en höjning från 0,48 till 0,5392 gånger prisbasbeloppet och för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen från 0,50 till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari Samtidigt med förslaget om höjning av högkostnadsskydden avser regeringen föreslå att bostadstillägget till pensionärer (BTP) ökar från 93 till 95 procent av bostadskostnaden upp till ett bostadskostnadstak om kronor per månad. Bakgrund Kommuner har enligt socialtjänstlagen rätt att ta ut skäliga avgifter för hemtjänst, daglig verksamhet och bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen. Innan kommunen tar ut avgiften ska den enskilde tillförsäkras tillräckliga medel för normala levnadskostnader, det så kallade förbehållsbeloppet. Överskjutande inkomster är det avgiftsutrymme som kommunen får ta ut som avgift, dock högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet per månad, vilket 2015 motsvarar kronor per månad.

3 Västerås stad 2 (3) Enligt promemorian har hemtjänstavgifternas andel av kommunernas kostnadstäckning för hemtjänsten de senaste tio åren minskat från cirka fem procent till under fyra procent Däremot har kommunernas totala externa intäkter som andel av äldreomsorgens totala kostnader ökat något under perioden Konsekvenser För den enskilde Om prisbasbeloppet för 2016 är oförändrat jämfört med i år kan de som har ett avgiftsutrymme som överstiger nuvarande avgiftstak på kronor per månad få höjd avgift med upp till 220 kronor per månad. Enligt promemorian förväntas 26 procent av de i riket som har hemtjänst få en högre avgift medan 74 procent inte berörs alls. Utifrån en genomgång av registren i Västerås kommer cirka 30 procent att få en högre avgift och 70 procent inte bli berörda. Trots att bostadstillägget planeras höjas kommer höjningen av avgiftstaket för hemtjänst för de med relativt högt avgiftsutrymme innebära att de inte får behålla något av BTP-ökningen. Konstruktionen av avgiftssystemet ger dessa effekter. För kommunen Genom förslaget ges kommunerna möjlighet att höja den högsta avgiften för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård med 220 kronor per månad. Även den planerade höjningen av BTP innebär ökade hemtjänstavgifter för kommunerna. Däremot kommer inte kommunerna att få behålla dessa ökade intäkter eftersom staten i enlighet med finansieringsprincipen kommer att minska anslaget för kommunalekonomisk utjämning med motsvarande belopp. Promemorian för också fram att det höjda avgiftstaket kan leda till något minskad efterfrågan på hemtjänst. För staten Staten kommer att minska anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Förslaget innebär också att den effekt staten vill uppnå med högre bostadstillägg motverkas av högre avgifter för hemtjänst. Förvaltningens synpunkter Som framgått av promemorian kommer staten att minska anslaget till den kommunalekonomiska utjämningen motsvarande det belopp de beräknat att kommunerna kommer att öka sina avgifter med. Detta innebär att alla kommuner, som vill ha en oförändrad ekonomi, behöver höja avgiftstaket till den nya högsta nivån. På detta sätt är det även en påverkan på det kommunala självstyret. Eventuellt kan antalet personer med hemtjänst minska på marginalen då taket höjs. Det är i så fall de som enbart har servicetjänster. Höjningen av avgiftstaket innebär också att istället för att slå i taket efter 9 timmar per månad blir det efter 10 timmar. (Avgiften för 2015 uppgår till 200 kronor per timme för den som har ett avgiftsunderlag i nivå med eller över kronor). Det är oklart hur den kommunala ekonomin påverkas för den enskilda kommunen eftersom minskningen av den kommunalekonomiska utjämningen sker schabloniserat medan ökningen av avgifterna är för respektive specifik kommun. Här kommer att finnas både vinnare och förlorare. Eftersom Västerås har en något högre andel än riket som beräknas få högre avgift kan det betyda att staden får behålla mer av den ökade intäkten än vad som förloras i utjämningssystemet, men det är ett osäkert antagande. För statens del innebär det minskade kostnader för den kommunala utjämningen.

4 Västerås stad 3 (3) För den enskilde är det, enligt promemorian, cirka en fjärdedel av alla hemtjänsttagare som berörs och får en högre avgift. Det är de med ett förhållandevist högt avgiftsunderlag. Detta är en politisk fråga. Om förslaget antas av Riksdagen föreslås att även Västerås stad höjer avgiftstaket för att inte förlora intäkter. Sociala nämndernas förvaltning har för övrigt inga synpunkter på förslaget. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 25 maj 2015 lagt fram förslag till beslut.

5 YTTRANDE 1 Diarienr /201-ÄN-010. Sociala nämndernas förvaltning Bengt Gustafsson bengt.gustafsson@vasteras.se Till Socialdepartementet Promemorian Ds 2015:23 Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 Kommunstyrelsen i Västerås stad har överlämnat remissen att besvaras av äldrenämnden. Äldrenämnden har tagit del av remissen och överlämnar detta yttrande. Eftersom anslaget till den kommunalekonomiska utjämningen minskas med motsvarande belopp som beräknats att kommunerna kommer att öka sina avgifter med, i enlighet med finansieringsprincipen, kommer alla kommuner, som vill ha en oförändrad ekonomi, att behöva höja avgiftstaket till den nya högsta nivån. Därför är det fel att framställa det som att kommunerna kan välja att höja avgiftstaket eller inte. På detta sätt är det även en påverkan på det kommunala självstyret. Eventuellt kan antalet personer med hemtjänst minska på marginalen då taket höjs. Det är i så fall de som enbart har servicetjänster. Det är oklart hur den kommunala ekonomin påverkas för den enskilda kommunen eftersom minskningen av den kommunalekonomiska utjämningen sker schabloniserat medan ökningen av avgifterna är för respektive specifik kommun. Här kommer att finnas både vinnare och förlorare. Eftersom Västerås har en något högre andel än riket som beräknas få högre avgift kan det betyda att staden får behålla mer av den ökade intäkten än vad som förloras i utjämningssystemet, men det är ett osäkert antagande. För statens del innebär det minskade kostnader för den kommunala utjämningen. Om förslaget antas av Riksdagen behöver även Västerås höja avgiftstaket för att inte förlora intäkter. Äldrenämnden har för övrigt inga synpunkter på förslaget.