Tillämpningsföreskrifter för avgifter inom äldreomsorgen

Transkript

1 Tillämpningsföreskrifter för avgifter inom äldreomsorgen Gäller from den 1 januari

2 Nedanstående föreskrifter ligger som grund vid beräkning av avgifter inom äldreomsorgen. I varje enskilt ärende görs alltid en individuell beräkning. Förord Enligt 8 kap 2 Socialtjänstlagen (SoL), får kommunen ta ut avgifter för hemvård, särskilt boende eller annan social tjänst, enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgiften skall vara skälig och får inte överstiga kommunens självkostnader. Enligt lagstadgad högsta avgift maxtaxan regleras i 8 kap 5 SoL. Den enskilde måste förbehållas tillräckliga medel för personliga behov, boende och andra normala levnadskostnader. Kommunen skall också ta hänsyn till make/sambos ekonomiska situation då en av makarna flyttar till särskilt boende. För att kunna fastställa rätt avgift görs en avgiftsberäkning som grundar sig på den enskildes aktuella nettoinkomst. Registrering av uppgifter sker via ett databaserat register. Nuvarande avgifter och tillämpningsföreskrifter gäller fr o m Lagrum Kommunens avgiftssystem och dess tillämpningsregler för avgifter inom äldreomsorgen styrs av flera olika lagar och förordningar. Till dessa hör följande: - SoL Socialtjänstlagen (2001:453) - HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1992:567) - LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) - BTPL Lag om bostadstillägg för pensionärer (2001:761) - IL Inkomstskattelagen (1999:1229) - KL Kommunallagen (1991:900) 2

3 Regler för beräkning av avgift Förbehållsbelopp I socialtjänstlagen anges ett lägsta belopp (minimibelopp) som skall täcka den enskildes normala levnadskostnader, förutom boendekostnaden. Därutöver fastställs förbehållsbeloppet individuellt utifrån den enskildes faktiska situation. Förbehållsbeloppet = minimibeloppet + den faktiska boendekostnaden. Den enskilde skall utöver minimibeloppet förbehållas medel för sin nettoboendekostnad innan avgift får tas ut. Minimibelopp Minimibeloppet är ett lagstadgat lägsta belopp som vårdtagaren har rätt till för personligt bruk. Minimibeloppet är baserat på konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader för innevarande år. De skäliga levnadskostnaderna omfattar de varor och tjänster som hushållen vanligen behöver för att klara vardagens behov. I det fall den enskilde har varaktiga merkostnader som inte ryms inom minimibeloppet skall kommunen ta hänsyn till detta i en individuell prövning av schablonbeloppet. Utgångspunkt för beräkning av minimibeloppet är det prisbasbelopp som årligen fastställs av riksdagen. I nedanstående tabell anges minimibeloppet i procent av basbeloppet. Ensamstående Över 61 år 129,4 % av basbeloppet per år Under 60 år uppräkning med 10 % av ovanstående belopp Makar/sammanboende Över 61 år 108,4 % av basbeloppet/person och år Under 60 år uppräkning med 10 % av ovanstående belopp Minimibeloppet ska täcka utgifter för: * livsmedel * hemförsäkring * kläder, skor * öppen hälso- och sjukvård * hygien * tandvård * dagstidning, telefon, TV-avgift * läkemedel * förbrukningsvaror * fritid, böcker * hushållsel * resor * möbler, husgeråd * läkarvård 3

4 Minimibelopp vid särskilda boendeformer beräknas i kronor enligt följande; Fastställt minimibelopp + förhöjt belopp (se förklaring nästa sida) - sänkt belopp (se förklaring nästa sida) = Minimibelopp vid särskilda boendeformer kr/mån Förhöjt minimibelopp Beloppet ska höjas när den enskilde har skäliga fördyrande kostnader. Dessa ska dels vara varaktiga, det vill säga under minst 10 månader/år och dels uppgå till minst 200 kronor/år. Som exempel kan nämnas; - Merkostnader för livsmedel, till exempel köp av mat via matdistribution eller i särskilt boende. - Underhållskostnader för barn. - Kostnader för god man. Vid särskilda boende betalas en fast summa varje månad för mat. I minimibeloppet ingår SKL: s årliga kostnad för livsmedel. Den resterande summan är inte livsmedel och därför höjs minimibeloppet. Fast summa för mat- SKL: s livsmedelsbelopp = förhöjt minimibelopp Exempel (2007 års siffror) =1070 4

5 Brukare med matdistribution eller mat vid dagcentral betalar SKL: s beräknade livsmedelskostnad multiplicerat med 40 %, dvs. konsumentverkets rekommendationer för skälig kostnad vid ett huvudmål. Summan motsvarar kostnaden för livsmedel för ett huvudmål. Detta ska sedan subtraheras med den faktiska matkostnaden i Gnesta kommun. För att räkna ut vad det förhöjda minimibeloppet är per dag dividerar man med 30. Summan man får är alltså det förhöjda minimibeloppet för ett huvudmål. Detsamma gäller vid kvällsmål men då multiplicerar man med 20 % istället. SKL: s livsmedelsbelopp x 40% = Kostnad för livsmedel Faktisk matkostnad för Gnesta kommun kostnad för livsmedel/ 30 = förhöjt minimibelopp per portion Exempel matdisribution lunch (2007 års siffror) kr x 0.40 = 532 kr kr 532 kr/30 = 22 kr Sänkt minimibelopp För brukare i kommunens särskilda boendeformer med boende med heldygnsomsorg skall en generell minskning av förbehållsbeloppet göras med sådana kostnadsposter som ingår i hyran och avgifter. Till dessa hör; * Elkostnad * TV-avgift * Tvättmedel * Rengöringsmedel * Toalett- och hushållspapper Vid särskilda boendeformer sänks minimibeloppet med sammanlagt 340 kr/månad. 5

6 Bostadskostnad Ordinärt boende Med bostadskostnad avser: Hyresrätt Aktuellt hyresbelopp, uppvärmningskostnad vid kallhyra samt eventuellt övriga driftskostnader. Bostadsrätt Aktuell avgift (hyresbelopp), 70 % av räntekostnader för bostadslån, uppvärmningskostnad vid kallhyra samt eventuellt övriga driftskostnader. Småhus 70 % av räntekostnader för bostadslån, 70 % av tomträttsavgäld, fastighetsskatt samt kostnader för uppvärmning, drift och underhåll *. * Se riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 2004:14). Försäkringskassan beräknar boendekostnaden. Särskild boendeform Hyresförhållandena inom kommunens särskilda boende regleras av hyreslagen. Debitering av hyra sker från den dag lägenheten står till förfogande. Uppsägning av lägenhet sker enligt kontrakt. Hyrans storlek fastställs särskilt av socialnämnden som beslutat följa Gnesta Hem AB:s årliga procentuella hyreshöjning. Under förutsättning av avgiftsutrymme finns betalar den som erhåller korttidsboende för rehabilitering, avlastning, växelvård eller liknande betalar en omvårdnadsavgift/dygn. Avgiften erläggs i efterhand. Gemensamt Maxtaxa/30 = Avgift kr/dygn. Om omsorgstagaren delar bostad med en annan vuxen person som har egen inkomst beräknas halva bostadskostnaden. Om makar lever i skilda hushåll, till exempel när den ena maken flyttat till särskilt boende, ska de betraktas som ensamstående när det gäller boendekostnaden. Jämkning vid dubbla bostadskostnader Om vårdtagaren har dubbla bostadskostnader när han/hon flyttar till särskilt boende kan man ansöka om jämkning. Efter ekonomisk prövning kan jämkning beviljas i högst 3 månader för hyreskostnaden i särskilt boende. Möjligheten till jämkning gäller under förutsättning att förmögenheten inte överstiger ett prisbasbelopp, se ovan. Ansökan om jämkning sker på särskild blankett. 6

7 Högkostnadsskydd Avgiften för vård och omsorg i ordinärt och särskilt boende får uppgå till högst en tolftedel av maxtaxa (d v s 0,48 x prisbasbeloppet). Det är den högsta månatliga avgiften som får tas ut, oavsett hur stort avgiftsutrymmet är. Avgiftsutrymme När förbehållsbeloppet är fastställt görs en beräkning av hur stor ekonomiskt utrymme vårdtagaren har att betala avgift ett så kallat avgiftsutrymme. Avgiftsutrymmet är det belopp som kvarstår av inkomsten när förbehållsbeloppet är fråndraget. Så här beräknas avgiftsutrymmet: Förbehållsgrundande inkomst Förbehållsbelopp Avgiftsutrymme + I - F = A Om avgiftsutrymmet inte räcker till för att betala hel avgift, minskas avgiften med den del som överstiger avgiftsutrymmet. Man kan alltså aldrig få en avgift som är högre än avgiftsutrymmet. Förbehållsgrundande inkomst Den inkomst som används för att beräkna avgiftsutrymmet är vårdtagarens nettoinkomst samt bostadstillägg. Vid beräkning av nettoinkomsten används innevarande års inkomster. Om förbehållsgrundande inkomst är lägre än det beräknade förbehållsbeloppet kan vårdtagaren ha rätt till försörjningsstöd. Som inkomst räknas: * Inkomst av arbete * Studiebidrag * Överskott i näringsverksamhet * Skattefria stipendier till den de överstiger * Folkpension 3000 kronor * Tjänstepension * Bostadstillägg * Privata pensionsförsäkringar * Särskilt bostadstillägg * Avtalsgruppsjukförsäkringar (AGS) * Bostadsbidrag * Utlandspensioner * Utdelning på aktier och fondandelar * Livränta * Ränta på bankmedel per den 31 * Handikappsersättning (den del som avser december året innan avgiftsperioden kompensation för inkomstbortfall 7

8 Som inkomst räknas inte: * Barnbidrag * Barns inkomster eller avkastning på förmögenhet Omkostnadsdelen av handikappersättning Från inkomst dras: * Statlig skatt * Begravningsavgift * Kommunal skatt * Grundavdrag Observera att kyrkoavgiften till Svenska Kyrkan, eller annan medlemsavgift till trossamfund inte ska frånräknas. Avgiften ingår i minimibeloppet. För närvarande får, förutom Svenska Kyrkan, även Svenska Missionsförbundet, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Romersk-katolska kyrkan, Nybygget kristen samverkan, Frälsningsarmén och Metodistkyrkan i Sverige hjälp att få in sina avgifter med hjälp av skattesedeln. Bostadstillägg I förbehållsgrundande inkomst ingår bostadstillägg. Det är således viktigt att vårdtagaren ansöker om bostadstillägg hos försäkringskassan, så att rätt uppgifter ligger till grund för beräkning av avgifter. Om du är gift eller registrerad partner För makar/registrerade partners i gemensamt hushåll, beräknas den sammanlagda inkomsten som därefter delas lika. Med makar jämställs personer som lever tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden och har gemensamma barn. För makar som lever åtskilda på grund av att en av makarna bor i särskilt boende/enskilt vårdhem, skall den sammanlagda nettoinkomsten ligga till grund för avgiftsberäkningen. 8

9 Avgiftsbeslut När kommunen beräknat avgiften och vilka andra kostnader som ska betala, kommer vårdtagaren att få ett skriftligt beslut om sin avgift. Debitering Alla avgifter debiteras en gång per månad, i efterskott. De fakturor där avgiften understiger 50 kronor samlas och debiteras två gånger/år, i juni och december. Detta gäller även vid återbetalning till vårdtagare. Debitering bakåt i tiden görs sex månader bakåt från att felet upptäckts. Korrigering av återbetalning görs 6 månader från det att felet upptäcktes. När vårdtagare fått beslut om permanent boende under korttidsvistelse ska hyra erhållas från beslutsdatum. Avräkningsregler vid bortavaro Omsorgsavgift i hemvården och i särskilt boende Vid bortavaro på grund av sjukhusvistelse avräknas 1/30 av beslutad månadsavgift per dag fr o m avresedagen till och med hemresedagen. Vid annan bortavaro än sjukhusvistelse i mer än 14 dagar ges en reducering på omsorgsavgift fr o m dag 15 om man senast 14 dagar innan avresa anmält detta till hemvården. Senast en vecka innan hemkomst ska hemvården informeras, om datum för hemresa inte är känd vid avresa. Om avgiftsutrymme finns när reducering för sjukhus/bortavistelse är gjord kommer kostnaden för ett eventuellt trygghetslarm att debiteras. Omvårdnadsavgift under 50 kronor reduceras inte. Matavgift vid särskilt boende Vid bortavaro från särskilt boende på grund av sjukhusvistelse eller annan bortavaro dras den matavgift som finns beräknad i avgiftsbroschyren för varje hel frånvarodag. Rätt att överklaga Om vårdtagaren anser att han/hon fått en felaktig avgift har man rätt att överklaga kommunens beslut till länsrätten. Information om hur man överklagar skickas ut tillsammans med avgiftsbeslutet. Avgiften kan förändras när: * inkomsten förändras * make/maka flyttar eller avlider * insatserna förändras 9

10 * när prisbasbeloppet förändras Viktigt att tänka på Uppgifter om inkomster, privata pensioner, bostadskostnader m m lämnas av vårdtagaren eller ombudet på blanketten Inkomstförfrågan för beräkning av avgift inom äldreomsorgen. Vårdtagaren har skyldighet att omgående lämna nya uppgifter vid inkomstförändringar. Om vårdtagaren inte lämnar inkomstuppgift skall han/hon debiteras högsta avgift. Avgifter Avgiftsbelagda insatser I Gnesta kommun har man beslutat om avgifter för: * Vård, omsorg och service * Trygghetslarm * Lantbrevbärarservice * Telefonservice * Korttidsvård (Ovanstående avgifter omfattas av den lagstadgade maxtaxan.) Lagstadgad högsta avgift (maxtaxa) Den sammanlagda månadsavgift för ovanstående vård och omsorgsinsatser kan uppgå till högst en tolftedel av 0,48 x prisbasbeloppet. Andra kostnader Utöver dessa avgifter tar kommunen ut kostnader för: * måltidskostnad för hemlevererad mat * kost inom särskilt boende * hyra i särskilt boende Avgifter för hemtjänst i ordinärt boende * För insatser upp till sex timmar/månad är avgiften per timme en tolftedel av 0,48 x prisbasbeloppet delat med sex, eller avgiftsutrymmet om detta är lägre. * För insatser överstigande sex timmar/månad är avgiften lika med avgiftsutrymmet eller högkostnadsskyddet en tolftedel av 0,48 x prisbasbeloppet. * För insats enbart genom trygghetslarm, telefonservice eller lantbrevbärarservice är avgiften 180 kr/månad eller avgiftsutrymmet om det understiger den fasta avgiften. 10

11 * För insats enbart genom behovsbedömd aktivitet vid dagverksamhet betalas ingen avgift. Man betalar endast för kost och egenavgift för eventuell färdtjänstresa. * Vid insats i form av ledsagning och avlösning för anhöriga betalas ingen avgift. Maximalt 20 tim/månad. * Vid tillfällig hjälp 1 2 gånger betalas ingen avgift. * Vid tillfällig utökning av beviljad hjälp i 14 dagar betalas ingen utökad avgift, 15:e dagen börjar avgifts tas ut. Avgifter för omvårdnad i korttidsboende * För varje boendedag i korttidsboende är avgiften maxtaxan delat med 30, dock maximalt avgiftsutrymmet. Avgifter för kost 2007 * För insats enbart genom matdistribution betalas 40 kr för huvudmål och 23 kr för frukost/kvällsmål. * För lunch vid dagverksamhet/dagvård betalas 40 kr/portion + 10 kr för kaffe, för- och eftermiddag. * För all mat i särskilt boende betalar den enskilde kr/månad. * Vid korttidsboende betalas 80 kr/dag från och med första hela närvarodag till och med utflyttningsdag. Avgifter för arbetsresor * Avgift för arbetsresor tas ut motsvarande vad ett månadskort kostar. * Vid sjukdom eller annan frånvaro under en hel månad tas ingen avgift ut. * Vid sjukdom/frånvaro del av månad tas full avgift ut. 11

12 Telefonlista Gnesta kommuns växel Vid frågor om hemtjänstinsatser, omsorgsnivån, särskilt boende mm kontakta biståndshandläggarna på telefontid : Elisabeth Gustavsson Marie Larsson Vid frågor kring inkomst, faktura, avgiftsberäkning mm kontakta debiteringshandläggarna: Marianne Johansson, Ekhagen Christina Larsson, Liljedalshemmet Marie Karlsson, Hemvården Jeanette Rebenius, Frustunagården